Literacy, text, practice, and culture: Major trends in the Umeå history of education research group, 1972-2002

Interchange

Volumn 34, Issue 2-3, 2003, Pages 153-178

  Lindmark, Daniel ^a  

^a UMEÅ UNIVERSITY   (Sweden)

Author keywords

Egil Johansson; Historiography; Literacy practices; Literacy studies; Popular education; Print culture; Religious instruction; Research organization; Textual history; Ume University

Indexed keywords

EID: 55449091169     PISSN: 08264805     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: 10.1023/B:INCH.0000015898.48471.2b     Document Type: Review

References (109)

1. Aarma, L. (1993). Läskunnighet och ny estnisk ortografi i Forselius' ABC-bok i slutet av 1600-talet. In M. Attius Sohlman, D. Lindmark & K. Snellman (Eds.), Alphabeta Varia: Läsebok för Egil: Festskrift till Egil Johansson på hans 60-årsdag, den 24 mars 1993 (pp. 3-8). Umeå.
2. Andersson, I. (1986). Läsning och skrivning: En analys av texter för den allmänna läs- och skrivundervisningen 1842-1982. Umeå: Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 20.
3. Anderzén, S. (1992). "Begrepp om salighetens grund, ordning och medel:" Undervisningen i en Lappmarksförsamling: Jukkasjärvi församling 1744-1820. Uppsala: Bibliotheca Theologiæ Practicæ, 49.
4. Anderzén, S. (1993). "Förplichtat wara läsa för them" - byabön i lappmarken vid 1700-talets mitt. In M. Attius Sohlman, D. Lindmark & K. Snellman (Eds.), Alphabeta Varia: Läsebok för Egil: Festskrift till Egil Johansson på hans 60-årsdag, den 24 mars 1993 (pp. 9-22). Umeå.
5. Anderzén, S. (1995). "Norrland is our India:" Colonization - Missions or Catechisation?" In A. Nóvoa, M. Depaepe & E. Johanningmeier (Eds.), The colonial experience in education: Historical issues and perspectives (pp. 295-316). Ghent: Paedagogica Historica, Suppl. Series I.
6. Anderzén, S. (1996). Teaching and church tradition in the Kemi and Torne Laplands, Northern Scandinavia, in the 1700s. Umeå: Scriptum, 42.
7. Anderzén, S. (Ed.) (1998). Iskyrkan i Jukkasjärvi. Sakral symbol och pastoral funktion. Forskningsseminariet Turisten i iskyrkan 21-23 februari. Umeå: Scriptum, 45.
8. Anderzén, S. (1999). För att få säker kunskap: Jonas Hollstens Berättelse om Christendomens början och fortgång i Lappmarken. In D. Lindmark, (Ed.), Berättelser från Jokkmokk: En kommenterad utgåva av två 1700-talsmanuskript till belysning av lappmarkens kristianisering och Pro Fides äldsta historia (pp. 115-154). Stockholm: Skrifter utgivna av Samfundet Pro Fide et Christianismo.
9. Anderzén, S. (2001). "Nu brinner skogen ..." In L.-A. Elgvin (Ed.), Laestadius 200 år: Jubileumsseminar i Alta 2 juni 2000. Alta: HiF-Rapport, 6.
10. Anderzén, S. (2002). "När kristendomskunskapen skulle meddelas på trenne språk:" En tidsbild från de norra lappmarkerna vid 1800-talets mitt. In H. Hansson, R. Kangassalo & Lindmark (Eds.), När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren, 2 november, 2002 (pp. 267-284). Umeå: Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 24.
11. Anderzén, S. (2003). Language, literacy, and religion: Popular education in the Torne Laplands, 1744-1803. In D. Lindmark (Ed.), Religious education in history: Confessional and inter-confessional experiences (pp. 93-103). Umeå: Kulturens frontlinjer.
12. Anderzén, S. & Kristiansen, R. (Eds.). (1998). Ecology of spirit: Cultural plurality and religious identity in the Barents region. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 6.
13. Attius Sohlman, M. (1994a). Bokstavens makt över slaviska själar: Boktryck och läsning från medeltid till Peter den store. Stockholm.
14. Attius Sohlman, M. (1994b). "Moscovitae fidem christianam sequuntur:" Om synen på det medeltida ortodoxa Ryssland genom några samtida västeuropeiska resenärer. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 3.
15. Attius Sohlman, M. (1994c). Ikoner från Novgorod till Ishavet. Stockholm.
16. Attius Sohlman, M. (1996). Religioner och religiösa strömningar. In I. Svanberg & I. Söhrman (Eds.), Balkan: Folk och länder i krig och fred (pp. 51-62). Stockholm.
17. Attius Sohlman, M. (1997). Stora oredans Ryssland: Petrus Petrejus' ögonvittnesskildring från 1608. Stockholm.
18. Attius Sohlman, M. (1998). Eastern and western traditions. In K. Junefelt & M. Peterson (Eds.), Cultural encounters in east central Europe (pp. 52-61). Stockholm: FRN Report 98:11.
19. Attius Sohlman, M. (2001). Tro och tanke i Europas mitt: Brytpunkter och gränsöverskridanden i östra Europas religions-och kulturlandskap. Stockholm.
20. Attius Sohlman, M. (2002). Ikonen - språk for religiösa och kulturella möten i Europas mitt. In H. Hansson, R. Kangassalo & D. Lindmark (Eds.), När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren, 2 november, 2002 (pp. 201-215). Umeå: Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 24.
21. Attius Sohlman, M., Lindmark, D. & Snellman, K. (Eds.). (1993). Alphabeta Varia: Läsebok för Egil: Festskrift till Egil Johansson på hans 60-årsdag, den 24 mars 1993. Umeå.
22. Bäckström, A. (1999). När tros- och värderingsbilder förändras. En analys av nattvards- och husförhörssedens utveckling i Sundsvallsregionen 1805-1890. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutets skriftserie, 1.
23. Finstad, B.-P. et al. (Eds.). (1997). Stat, religion, etnisitet: Rapport fra Skibotn-konferansen, 27-29 mai 1996. Tromsø: Senter for samiske studier, Skriftserie, 4.
24. Forsgren, T. (1988). Samisk kyrko- och undervisningslitteratur i Sverige 1619-1850. Umeå: Scriptum, 6.
25. Forsgren, T. (1990). "...först at inhämta språket, och sedan deruppå lära sin christendom..." Om finska böcker och sameundervisning i Torne och Kemi lappmarker före 1850. Umeå: Scriptum, 26.
26. Forsgren, T. (1996). Attitüden gegenüber den Saamen im Spiegel der Sprache von schwedischen Dokumenten des 18. Jahrhunderts. In L.-G. Larsson (Ed.), Lapponica et Uralica: 100 Jahre finnisch-ugrischer Unterricht an der Universität Uppsala. Vorträge am Jubiläumssymposium 20.-23. April 1994 (pp. 43-49). Uppsala: Studia Uralica Upsaliensis, 26.
27. Forsgren, T. (Ed.). (1997). Cultural crossroads in Europe. Stockholm: FRN Report, 97, 3.
28. Forsgren, T. (1999a). Synen på samer - Vad säger svenska 1700-talsdokument? In R. Granqvist (Ed.), Svenska överord: En bok om gränslöshet och begränsningar (pp. 25-40). Stockholm.
29. Forsgren, T. (1999b). Bakom ord och mellan rader: En analys av språket i Theophilus Grans och Jonas Hollstens berättelser från Jokkmokk. In D. Lindmark (Ed.), Berättelser från Jokkmokk: En kommenterad utgåva av två 1700-talsmanuskript till belysning av lappmarkens kristianisering och Pro Fides äldsta historia (pp. 201-221). Stockholm: Skrifter utgivna av Samfundet Pro Fide et Christianismo, 15.
30. Forsgren, T. (2000). Language and colonialism - Two aspects. In D. Lindmark (Ed.), Education and colonialism: Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878 (pp. 87-121). Umeå: Kulturens frontlinjer, 29.
31. Forsgren, T. (Ed.). (2002). The digital infrastructure of the archives: Workshop in Umeå and Sandslån, 15-19 May, 2000. Umeå: Scriptum, 50.
32. Fröjd, G. & Olsson, R. (1989). Lappmarkens präster 1593-1904: En studie av bakgrund och karriär. Umeå: Scriptum, 12.
33. Gerger, T. & Hoppe, G. (1980). Education and society: The geographer's view. Stockholm: Stockholm Studies in Human Geography, 1.
34. Grensjö, B. (1986). Lagt på minnet: Introduktion till en lokalhistorisk databas för hembygden: Exemplet Wännäs. Stockholm.
35. Hansson, H., Kangassalo, R., & Lindmark, D. (Eds.) (2002). När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren, 2 november, 2002. Umeå: Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 24.
36. Hansson, S. (1996). Byabön och bönbyar i gamla Ume socken (Umeå, Sävar, Vännäs och Vindelns socknar). Umeå: Scriptum, 41.
37. Henrysson, S. (1989). Prästerna i lappmarken före 1850: Ursprung och arbetsuppgifter. Umeå: Scriptum, 19.
38. Henrysson, S. (1993). Darwin, ras och nomadskola: Motiv till kåtaskolreformen. Umeå: Scriptum, 37.
39. Henrysson, S., Alm, A., Forsgren, T. & Johansson, E. (1993). Samer, präster och skolmästare: Ett kulturellt perspektiv på samernas och Övre Norrlands historia. Umeå: Centrum för arktisk forskning, Umeå universitet, Rapport, 23.
40. Henrysson, S. & Flodin, J. (1992a). Samernas skolgång till 1956. Umeå: Scriptum, 35.
41. Henrysson, S. & Flodin, J. (1992b). Samernas skolgång: 1957 års nomadskoleutredning. Umeå: Scriptum, 36.
42. Hoas, H. (1987). Den lärda skolan på Gotland: En fallstudie av ett landsortsläroverks omvandling, 1820-1905. Umeå: Licentiatavhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 2.
43. Johansson, E. (1972). En studie med kvantitativa metoder av folkundervisningen i Bygdeå socken 1845-1873. Umeå: Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 2.
44. Johansson, E. (Ed.). (1973). Literacy and society in a historical perspective: A conference report. Umeå: Umeå School of Education, Educational Reports, 2.
45. Johansson, E. (Ed.). (1975). Folkbildning och samhällsutveckling: Pågående projektarbete. Umeå.
46. Johansson, E. (Ed.). (1976a). Folkbildning och samhällsutveckling: Pågående projektarbete. Umeå.
47. Johansson, E. (1976b). International symposium for literacy, Persepolis, Iran, 3-8, September, 1975. In E. Johansson (Ed.), Folkbildning och samhällsutveckling: Pågående projektarbete (pp. 1-10). Umeå.
48. Johansson, E. (1977). The history of literacy in Sweden in comparison with some other countries. Umeå: Educational Reports Umeå, 12.
49. Johansson, E. (1979). The postliteracy problem, illusion or reality in modern society? In J. Sundin & E. Söderlund (Eds.), Time, space and man: Essays on microdemography. Reports from the symposium time, space and man in Umeå, Sweden, June, 1977 (pp. 199-211). Stockholm.
50. Johansson, E. (1981a). The history of literacy in Sweden. In H.J. Graff (Ed.), Literacy and social development in the west: A reader (pp. 151-183). Cambridge: Cambridge Studies in Oral and Literate Culture, 3.
51. Johansson, E. (1981b). Den kyrkliga lästraditionen i Sverige: En konturteckning. In M. Jokipii & I. Nummela (Eds.), Ur nordisk kulturhistoria: Läskunnighet och folkbildning före folkskoleväsendet: 18. Nordiska historikermötet, Jyväskylä 1981: Mötesrapport III (pp. 193-224). Jyväskylä: Studia Historica Jyväkyläensia, 22, 3.
52. Johansson, E. (1981c). Kunskapens träd i Norden. In M. Jokipii & I. Nummela (Eds.), Ur nordisk kulturhistoria: Läskunnighet och folkbildning före folkskoleväsendet: 18. Nordiska historikermö tet, Jyväskylä 1981: Mötesrapport III (pp. 263-267). Jyväskylä: Studia Historica Jyväkyläensia, 22, 3.
53. Johansson, E. (1982). En söndag i Tuna år 1820. Forskning och framsteg, 7, 32-38.
54. Johansson, E. (1983). Kyrkböckerna berättar. Stockholm.
55. Johansson, E. (1984). Lars Pehrsson i Målsta: En inledning till hembygdshistoriska studier. Stockholm.
56. Johansson, E. (1985). Sockenliv i äldre tid: På upptäcktsfärd med datorn. Stockholm.
57. Johansson, E. (1986). På läsbräda, mikrokort och dator - eller kyrkolivets böcker i gammal och ny undervisning. Årsbok för Föreningen lärare i religionskunskap, 89-100.
58. Johansson, E. (1987a). Literacy campaigns in Sweden. In R.F. Arnove & H.J. Graff (Eds.), National literacy campaigns: Historical and comparative perspectives. New York.
59. Johansson, E. (1987b). Pater noster i Rafnasill och Alphabeta varia: Eller några av kyrkolivets tecken. In C.G. Andrae (Ed.), Arkivet, historien, rörelsen: Sven Lundkvist 60 år (pp. 139-144). Stockholm.
60. Johansson, E. (1988a). Literacy campaigns in Sweden. In I. Winchester & R. Hayhoe (Eds.), Educational reform in China and the west. Interchange, 19(3-4), 135-162.
61. Johansson, E. (1988b). Skelleftepåven Petrus Anzenius och förhörslängden 1724: Blad ur ett forskningsprojekt. In G. Richardson (Ed.), Utbildningshistoria (pp. 110-122). Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria 162.
62. Johansson, E. (1991a). "Mindre än minimum:" Den gamla hemläsningen och föräldrarnas ambitioner för barnen i ljuset av folkskoleinspektörernas berättelser 1861-1868. Forskning om utbildning, 4, 28-43.
63. Johansson, E. (1991b). Alphabeta varia: Some roots of literacy in various countries. In B. Ericson (Ed.), Swedish aspects on literacy: Selected papers from the 13th IRA world congress on reading (pp. 122-128). Stockholm: Skolöverstyrelsen, Rapporter, planering, uppföljning, utvärdering, 91, 5.
64. Johansson, E. (1991c). "Läser själva orden: Läser i book:" Barnens läsning i Bygdeå 1640 med några vidare utblickar. In H. Haue et al. (Eds.), Skole, dannelse, samfund: Festskrift til Vagn Skovgaard-Petersen, 31, may, 1991 (pp. 131-137). Odense.
65. Johansson, E. (1993). Staten och skolan vid 1800-talets mitt: Ett lokalt och mer nyanserat perspektiv. In E. Johansson & S.G. Nordström (Eds.), Utbildningshistoria 1992 (pp. 145-160). Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 170.
66. Johansson, E. (1995). Kyrkorummet som social och sakral arena. In M. Kempff (Ed.), Sockenkyrkan i landskapet och sockenkyrkan som källmaterial (pp. 55-63). Stockholm.
67. Johansson, E. (1997). Kris och förnyelse: Kyrkolivet sedan 1870-talet. In L.-G. Tedebrand (Ed.), Sundsvalls historia (Vol. III, pp. 393-413, 432). Sundsvall.
68. Johansson, E. & Nordström, S.G. (Eds.). (1993). Utbildningshistoria 1992. Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 170.
69. Jokipii, M. & Nummela, I. (Eds.) (1981). Ur nordisk kulturhistoria: Läskunnighet och folkbildning före folkskoleväsendet: 18. Nordiska historikermötet, Jyväskylä 1981: Mötesrapport III. Jyväskylä: Studia Historica Jyväkyläensia, 22, 3.
70. Junefelt, K. & Peterson, M. (Eds.). (1998). Cultural encounters in east central Europe. Stockholm: FRN Report 98:11.
71. Kvist, R. (Ed.). (1995). Föredrag vid Nordiska samehistoriska symposiet i Lövånger, 13-14, februari 1995. Umeå: Forskningsrapporter från Historiska institutionen vid Umeå universitet, 9.
72. Lantto, P. & Sköld, P. (Eds.). (2003). Befolkning och bosättning i norr: Etnicitet, identitet och gräser i historiens sken. Umeå: Skrifter utgivna av centrum för samisk forskning, 1.
73. Lindmark, D. (1990). En skola för staden, regionen och kyrkan: Elever och lärare i Piteå skola före 1850. Umeå: Scriptum, 20.
74. Lindmark, D. (1993a). Kunskapskraven i den framväxande folkskolan: Linjer i folkskolans integration 1842-1871. In E. Johansson & S.G. Nordström (Eds.), Utbildningshistoria 1992 (pp. 77-116). Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 170.
75. Lindmark, D. (1993b). Hustavlan i folkundervisningen: Till frågan om hustavleideologins folkliga förankring. In D. Lindmark (Ed.), "Sann kristendom och medborgerlig dygd:" Studier i den svenska katekesundervisningens historia (pp. 51-108). Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 2.
76. Lindmark, D. (1994). Pennan, plikten, prestigen och plogen: Den folkliga skrivkunnighetens spridning och funktion före folkskolan. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 4.
77. Lindmark, D. (1995a). Klart begrepp och upplyst förstånd: Upplysningsbegreppet i begreppshistorisk belysning. In D. Lindmark (Ed.), Uppfostran, undervisning, upplysning: Linjer i svensk folkundervisning före folkskolan (pp. 49-108). Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 5.
78. Lindmark, D. (Ed.). (1995b). Uppfostran, undervisning, upplysning: Linjer i svensk folkundervisning före folkskolan. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 5.
79. Lindmark, D. (1997). Puritanismen och lättsinnet: Fem föredrag om folkläsning och folklig fromhet. Umeå: Kulturens frontlinjer, 6.
80. Lindmark, D. (Ed.). (1998a). Alphabeta Varia. Orality, reading and writing in the history of literacy: Festschrift in honour of Egil Johansson on the occasion of his 65th birthday, March 24, 1998. Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 1.
81. th century roots of the Swedish system of compulsory schooling. In C. Majorek et al. (Eds.), Schooling in changing societies: Historical and comparative perspectives (pp. 17-36). Ghent: Paedagogica Historica, Suppl. Series IV.
82. Lindmark, D. (1999a). "True Christianity and civic virtue:" Currents in Swedish religious instruction, ca. 1670-1870. In J. Coolahan, R. Aldrich & F. Simon (Eds.), Faiths and education: Historical and comparative perspectives (pp. 97-118). Ghent: Paedagogica Historica, Suppl. Series V.
83. th century revivalism. In Ü. Valk (Ed.), Papers delivered at the symposium Christian folk religion (pp. 185-206). Tartu: Studies in Folklore and Popular Religion, 3.
84. Lindmark, D. (1999c). Mellan fiktion och verklighet: Theophilus Grans manuskript Några samlade tecken och bevis, Samfundet Pro Fide et Christianismo och den religiösa exempelberättelsen. In D. Lindmark (Ed.), Berättelser från Jokkmokk: En kommenterad utgåva av två 1700-talsmanuskript till belysning av lappmarkens kristianisering och Pro Fides äldsta historia (pp. 155-200). Stockholm: Skrifter utgivna av Samfundet Pro Fide et Christianismo, 15.
85. Lindmark, D. (Ed.). (1999d). Berättelser från Jokkmokk: En kommenterad utgåva av två 1700-talsmanuskript till belysning av lappmarkens kristianisering och Pro Fides äldsta historia. Stockholm: Skrifter utgivna av Samfundet Pro Fide et Christianismo, 15.
86. Lindmark, D. (Ed.). (2000a). Education and colonialism: Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878. Umeå: Kulturens frontlinjer, 29.
87. Lindmark, D. (2000b). Diaspora, cantonization and integration: Swedish colonialism in a theoretical, comparative and concluding perspective. In D. Lindmark (Ed.), Education and colonialism: Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878 (pp. 15-40). Umeå: Kulturens frontlinjer, 29.
88. Lindmark, D. (2000c). Swedish schooling in colonial America: From Swedish Lutheran education to American utilitarian curriculum. In D. Lindmark (Ed.), Education and colonialism: Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878 (pp. 41-86). Umeå: Kulturens frontlinjer, 29.
89. Lindmark, D. (2001a). Literature for Swedish Lutherans in colonial America, 1696-1730. In G. Sherington & C. Campbell (Eds.), Education and ethnicity (pp. 35-54). Ghent: Paedagogica Historica, Supplement Series VII.
90. Lindmark, D. (2001b). Syndiga hedningar och ädla vildar: Synen på samer och indianer i tidigmoderna svenska missionsskildringar. In H. Sanders (Ed.), Mellem Gud og Djævelen: Religiøse og magiske verdensbilleder i Norden 1500-1800 (pp. 203-230). København: Nord, 19.
91. Lindmark, D. (2002). Baptism and Swedishness in colonial America: Ethnic and religious membership in the Swedish Lutheran congregations, 1713-1786. In T. Forsgren (Ed.), The digital infrastructure of the archives: Workshop in Umeå and Sandslån, 15-19 May, 2000 (pp. 7-31). Umeå: Scriptum, 50.
92. Lindmark, D. (Ed.). (2003a). Religious education in history: Confessional and inter-confessional experiences. Umeå: Kulturens frontlinjer, 43.
93. Lindmark, D. (2003b). Educating Swedish Lutherans in colonial America: The interplay between language and religion in a minority culture. In D. Lindmark, Religious education in history: Confessional and interconfessional experiences (pp. 105-138). Umeå: Kulturens frontlinjer, 43.
94. Lindmark, D. (In press). De Fide Historica: Societas Suecana Pro Fide et Christianismo and the religious exemplary narrrative in Sweden, 1781-1780. In J. Beyer et al. (Eds.), Confessional sanctity (c. 1550-c. 1800). Mainz: Veröffentlichungen des Instituts für Europäische Geschichte Mainz, Beiheft, 51.
95. Põldvee, A. (2000). Kyrklig folkundervisning i Estland och Livland 1675-1695. In T. Jansson & T. Eng (Eds.), Stat - kyrka - samhälle: Den stormaktstida samhällsordningen i Sverige och Östersjöprovinserna (pp. 185-282). Stockholm: Studia Baltica Stockholmiensia, 21.
96. Schelin, M. (1978). Den officiella skolstatistiken i Sverige åren 1847-1881. Umeå: Pedagogiska monografier, 20.
97. Selander, S.-Å. (1986). Livslängt lärande i den svenska kyrkoförsamlingen: Fleninge 1820-1890. Uppsala: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 158.
98. Sherington, G. & Campbell, C. (Eds.) (2001). Education and ethnicity. Ghent: Paedagogica Historica, Supplement Series VII.
99. Sjöström, M. & Sjöström, R. (1982). Literacy and development: A study of a literacy campaign in Ethiopia. Umeå: Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 2.
100. Sjöström, R. (1986). A pilot study of effects of primary schooling in a rural community of Ethiopia: The case of Saya Debir. Stockholm: SIDA: Education Division Documents, 31.
101. Sjöström, R. (1993). Kungliga svenska analfabeter - ett crux för skolforskaren. In M. Attius Sohlman, D. Lindmark & K. Snellman, Alphabeta Varia: Läsebok för Egil: Festskrift till Egil Johansson på hans 60-årsdag, den 24 mars 1993 (pp. 87-94). Umeå.
102. Sjöström, R. (2000). The Swedish model? Education in Saint-Barthélemy during the nineteenth century. In D. Lindmark (Ed.), Education and colonialism: Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878 (pp. 123-167). Umeå: Kulturens frontlinjer, 29.
103. Sjöström, R. (2001). Conquer and educate: Swedish colonialism in the Caribbean island of Saint-Barthélemy, 1784-1878. In G. Sherington & C. Campbell (Eds.), Education and ethnicity (pp. 69-85). Ghent: Paedagogica Historica, Supplement Series VII.
104. Sjöström, R. (2002). Margaret Scott - pedagog och pionjär i den svenska periferin. In H. Hansson, R. Kangassalo & D. Lindmark (Eds.), När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren, 2 november, 2002 (pp. 229-238). Umeå: Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 24.
105. Sjöström, R. (2003). Bad news or good tidings? Religious instruction in Sweden's Caribbean colony. In D. Lindmark (Ed.), Religious education in history: Confessional and inter-confessional experiences (pp. 139-164). Umeå: Kulturens frontlinjer, 43.
106. Zipernovszky, H. (1998). The European roots of different church traditions. In S. Anderzén & R. Kristiansen, Ecology of spirit: Cultural plurality and religious identity in the Barents region (pp. 110-118). Umeå: Alphabeta Varia: Album Religionum Umense, 6.
107. Zipernovszky, H. (2002a). Flerspråkighet i Ungern, speglad i kyrkböcker. In H. Hansson, R. Kangassalo & D. Lindmark (Eds.), När språk och kulturer möts: Festskrift till Tuuli Forsgren, 2 november, 2002 (pp. 216-228). Umeå: Skrifter utgivna av Johan Nordlander- sällskapet, 24.
108. Zipernovszky, H. (2002b). Parish records as a source for comparative pedagogical research. In T. Forsgren (Ed.), The digital infrastructure of the archives: Workshop in Umeå and Sandslån, 15-19 May, 2000 (pp. 46-55). Umeå: Scriptum, 50.
109. Zipernovszky, H. & Forsgren, T. (2002). Educational patterns in multi-confessional Hungary. In D. Lindmark (Ed.), Religious education in history: Confessional and inter-confessional experiences (pp. 165-182). Umeå: Kulturens frontlinjer, 43.