Supervision as pedagogy and support in the Swedish eldercare - A developmental project

Journal of Gerontological Social Work

Volumn 47, Issue 3-4, 2006, Pages 83-102

  Emilsson, Ulla Melin ^a  

^a LUND UNIVERSITY   (Sweden)

Author keywords

Assistant nurse; Dementia; Developmental project; Eldercare; Pedagogy; Process oriented; Profession based; Supervision; Support

Indexed keywords

ADMINISTRATIVE PERSONNEL; AGED; ARTICLE; CAREGIVER; DEMENTIA; EDUCATION; ELDERLY CARE; GERIATRIC NURSING; HEALTH CARE PERSONNEL; HEALTH CARE QUALITY; HEALTH PERSONNEL ATTITUDE; HOME FOR THE AGED; HUMAN; IN SERVICE TRAINING; INTERVIEW; NURSING; ORGANIZATION AND MANAGEMENT; PERSONNEL MANAGEMENT; PSYCHOLOGICAL ASPECT; QUALITATIVE RESEARCH; SOCIAL SUPPORT; SWEDEN;

ADMINISTRATIVE PERSONNEL; AGED; AGED, 80 AND OVER; ATTITUDE OF HEALTH PERSONNEL; CAREGIVERS; DEMENTIA; GERIATRIC NURSING; HEALTH SERVICES FOR THE AGED; HOME HEALTH AIDES; HOMES FOR THE AGED; HUMANS; INSERVICE TRAINING; INTERVIEWS; PERSONNEL MANAGEMENT; PROGRAM EVALUATION; QUALITATIVE RESEARCH; SOCIAL SUPPORT; SWEDEN;

EID: 33750328359     PISSN: 01634372     EISSN: 15404048     Source Type: Journal    
DOI: 10.1300/J083v47n03_06     Document Type: Article

References (68)

1. Alzheimer's Society (n.d.). Dementia care and research. Retrieved 5 December 2004 from http://www.alzheimers.org.uk/Research/Care/ communitycare.htm
2. Annerstedt, L. (1995). On group-living care for demented elderly. The Department of Community Health Sciences, Malmö, and the Department of Geriatric Psychiatry, Lund, Lund University (diss.).
3. Astvik, W. (2003). Relationer som arbete: Förutsättningar för omsorgsfulla möten i hemtjänsten. Stockholm: Arbetslivsinstitutet (diss.).
4. Bass, B.M. (1997). Does the transactional-transformational leadership paradigm transcend organizational and national boundaries? American Psychologist, 52, 130-139.
5. Belin, S. (1996). Vansinnets makt: Parallellprocesser vid arbete med tidigt störda och psykotiska patienter. Stockholm: Natur och Kultur.
6. Bernler, G., Johnsson, L. (2000). Handledning i psykosocialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
7. Billquist, L., & Gustafsson, G. (2002). En oreflekterad omorganisation. Socionomen, Forskningssupplement nr, 14, 8, 1-10.
8. Blanchard, K. (1996). Turning the Organizational Pyramid Upside Down. In I.F. Hesselbein, M. Goldsmith, & R. Beckhard (Eds.), The leader of the future: New Visions, Strategies and Practices for the Next Era. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.
9. Boalt Boëthius, S., & Öhgren, M.-L. (2003). Grupphandledning: Den lilla gruppen som forum för lärande. Stockholm: Ericastiftelsen, Mareld.
10. Borell, L. (1992). The Activity Life of Persons with a Dementia Disease. Stockholm: Karolinska Institute (diss.).
11. Brun, A., & Gustafson, L. (1993). The Lund longitudinal dementia study: A 25 year perspective on neuropathology, differential diagnosis, and treatment. In B. Corain, K. Iqbal, M. Nicolini, B. Winblad, H. Wisniewski, & P. Zatta (Eds.), Alzheimer's disease: Advances in clinical and basic research.Chichester: John Wiley & Sons Ltd.
12. Cajvert, L. (1998). Behandlarens kreativa rum:OM handledning. Lund: Studentlitteratur.
13. Campbell, A. J., McCosh, L. M., Reinken, J., & Allan, B. C. (1983). Dementia in old age and the need for services. Age and Aging, 12, 11-16.
14. Dementia Association (n.d.). Retrieved December, 8, 2004 from http://www.demensf_dsorbundet.se
15. Edebalk, P.G., & Lindgren, B. (1996). Från bortauktionering till köp-sälj-system: Svensk äldreomsorg under 1900-talet. In R. Eliasson (Ed.), Omsorgens skiftningar: Begreppet, vardagen, politiken, forskningen. Lund: Studentlitteratur.
16. Eliasson, R. (1996). Omsorgens skiftningar: Begreppet, vardagen, politiken, forskningen. Lund: Studentlitteratur.
17. Ellström, E., Ekholm, B., Ellström, P.-E. (2003). Verksamhetskultur och lärande:OM äldreomsorgen som lärandemiljö. Lund: Studentlitteratur.
18. Fontana, A., Frey, J. H. (1994). Interviewing. The Art of Science. In N. K. Denzin & Y.S. Lincoln (Eds.), Handbook of Qualitative Research. London: Sage Publications.
19. Forsgärde, M., & Westman, B. (2002). Att skapa rum för reflektion. Systematiska diskussionsgrupper med social omsorgs-och vårdpersonal inom särskilda boendeformer. The Department of Social Work, University of Umeå (diss.).
20. Fransella, F., & Dalton, P. (2000). Personal construct counselling in action. London: Sage Publications.
21. Franssén, A. (1997). Omsorg i tanke och handling. En studie av kvinnors arbete i vr̊den. Lund: Arkiv förlag (diss.).
22. Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
23. Gordon, H. (1995). Gruppens psykologi: Några socialpsykologiska perspektiv. In I. Widlund (Ed.), Den analytiska gruppen. Gruppanalys i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
24. Gynnerstedt, K. (1993). Etik i hemtjänst: En studie av förvaltnings-och professionsetik. Lund: Studentlitteratur (diss.)
25. Hallberg, I. R. (1995). Klinisk omvårdnadshandledning: Handledning och individualiserad omvårdnad i demensvård. Stockholm: Liber Utbildning.
26. Holmén, K. (1994). Loneliness Among Elderly People: Implications for Those with Cognitive Impairment. Karolinska Institute (diss.).
27. Huberman, A. M., Miles, M. B. (1994). Data Management and Analysis Methods. In Denzin & Y.S. Lincoln (Eds.), Handbook of Qualitative Research (pp. 428-444). London: Sage Publications.
28. Hyrkas, K. & Paunonen, I. (2001). The effects of clinical supervision on the quality of care: Examining the results of team supervision. Journal of Advanced Nursing, 33(4), 492-502.
29. Jansson, L. (1993). Ethical Reasoning among Experienced Registered Nurses in Relation to Communication with Severely III Patients Disclosing Personal Knowledge. University of Umeå: Department of Advanced Nursing (diss.).
30. Jansson, L., Sandman,. P.-O., Norberg, A., & Rasmussen, B. H., (1993 A Strategy to Encourage Reflective Practice: Psychogeriatric Nurses' Experience of Clinical Group Supervision. In L. Jansson, Ethical Reasoning among Experienced Registered Nurses in Relation to Communication with Severely III Patients Disclosing Personal Knowledge. University of Umeå: Department of Advanced Nursing (diss.).
31. Jarvie, I. C. (1991). The Problem of Ethical Integrity in Participant Observation. In R. Burgess (Ed.), Field Research: A Sourcebook and Field Manual. London and New York: Routledge.
32. Jönson, H. (2004). Övergrepp mot äldre i två perspektiv. Socialvetenskaplig tidskrift, 11, 3-4, 310-328.
33. Kadushin, A. (1985). Supervision in Social Work. New York: Columbia University Press.
34. Kelly, G.A. (1963). A theory of personality. The psychology of personal constructs. New York: W W Norton & Company.
35. Kolb, D. (1984). The process of experimental learning. In M. Thorpe. (1993). Culture and processes of adult learning (pp. 138-155). London: Open University & Routledge.
36. Lauvås, P., & Handal, G. (2001). (2nd ed.). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
37. Lewin, K. (1952). Field Theory in Social Science, Selected Theoretical Papers. London: Tavistock Publications.
38. Lindsey, J., Briggs, K., Lawes, M., MacDonald, A., Herzberg, J. (1991). The Domus Philosophy: A Comparative Evaluation of a New Approach to Residential Care for the Demented Elderly. International Journal of Geriatric Psychiatry, 6, 727-736.
39. Melin Emilsson, U. (1996). Den blå klänningen: Om privat och offentligt i gruppboenden för dementa. In R. Eliasson (Ed.), Omsorgens skiftningar: Begreppet, vardagen, politiken, forskningen. Lund: Studentlitteratur.
40. Melin Emilsson, U. (1998). Vardag i olika världar: Om dementa och vårdbiträden på tre gruppboenden. Lund: Arkiv förlag (Diss).
41. Melin Emilsson, U. (2001). A Supervisão como Método de Pesquisa em serviço social. Projecto sobre Idosos e Doença Mental na Suécia. Interaççoes, 1 Outubro, 50-64.
42. Melin Emilsson, U. (2004a). Handledning och lärande i äldreomsorgens vardag. Lund: Studentlitteratur.
43. Melin Emilsson, U. (2004b). Gruppboende för dementa-En omsorgsform eller ett begrepp i försvinnande? Socialvetenskaplig tidskrift, 11, Nr 3-4, 252-274.
44. Melin Emilsson, U. (in press). Recognising but not acknowledging: On using research information in social work with elderly people suffering from dementia. The British Journal of Social Work.
45. Moss, P., & Cameron, C. (2004). Does "care work" have a future? Socialvetenskaplig tidskrift, 11, No. 3-4, 223-237.
46. Moxnes, P. (1984). Att lära och utvecklas i arbetsmiljön. Stockholm: Natur och Kultur.
47. National Board of Health and Welfare "Socialstyrelsen" (1996). Äldreomsorg på entreprenad. SoS-rapport 1996:8.
48. National Board of Health and Welfare "Socialstyrelsen" (2000). Demenssjukdomarnas samhällskostnader. Äldreuppdraget 2000:14.
49. National Board of Health and Welfare "Socialstyrelsen" (2001). Vad är särskilt i särskilt boende? En kartläggning.
50. National Board of Health and Welfare "Socialstyrelsen" (2002). Final report.
51. Nordberg, A., & Winblad, B. (1996). Alzheimer's disease: Advances in research and clinical practice. Acta Neurologica Scandinavica. Supplementum, 165 (93). Copenhagen: Munksgaard.
52. Olsson, E. (1991). Handledningsprocessen: Handledning i psykosocialt arbete ur relations-och problemlösningsperspektiv. Lund University: School of Social Work.
53. Olsson, G. (2002). Relationen mellan forskning och praktik. In L. Svensson, G. Brulin, P.-E. Ellström, & Ö. Widegren (Eds.), Interaktiv forskning-För utveckling av teori och praktik. Arbetsliv i Omvandling 2002:7, Stockholm: Vetenskaplig skriftserie från Arbetslivsinstitutet.
54. Pennington, D. C., Gillen, K., & Hill, P. (1999). Social Psychology. London: Arnold.
55. Richard, E. (1997). I första linjen: Arbetsledares mellanställning, kluvenhet och handlingsstrategier i tre organisationer. Lund: Sociologiska institutionen (diss.).
56. Rogers, C. (1969). Freedom to learn.Columbus, OH: C.E. Merrill Publishing Company.
57. Schön, D. A. (1987). Education the Reflecting Practitioner. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.
58. Severinsson, E., & Lantz, I. (2001). The influence of focus group-oriented supervision on intensive care nurses' reflections on family members' needs. The Journal of the British Association of Critical Care Nurses, 17 (3): 128-137.
59. Sjöbeck, B. (1994). Aspects of Quality and Equality in Dementia Care. Lund University: Department of Community Health Sciences (diss.).
60. Socialdepartementet (1989). Ansvaret för Äldreomsorgen. Rapport från åldredelegationen. (The Advisory Committee on Caring Services for the Elderly). Ds 1989: 27 Stockholm: Social Department, 1989 (in Swedish).
61. Sproul-Bolton, R. (1995). Group supervision in an acute psychiatric unit. In M. Sharpe (Ed.), The Third Eye: Supervision of analytic groups. London: Routledge.
62. Svensson, L. (2002) in L. Svensson, G. Brulin, P.-E. Ellström, & Ö. Widegren (Eds.), Interaktiv forskning-För utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
63. Swedish Institute (1996). The Care of Elderly in Sweden. Stockholm.
64. Swedish Institute (2003). The Health Care System in Sweden. Faktablad, Svenska Institutet. Stockholm.
65. Thorslund, Mats. (2002). Dagens och morgondagens vård och omsorg: Om gapet mellan behov och resurser. In L. Andersson (Ed.), Socialgerontologi. Lund: Studentlitteratur.
66. Trydegård, G.-B. (1998). Public Long term Care in Sweden: Differences and Similarities Between Home-Based and Institution-Based Care of Elderly People. Journal of Gerontological Social Work, 29 (4), 13-34.
67. Trydegård, G.-B. (2000). Tradition, Change and Variation: Past and present trends in public old-age care. Stockholms universtitet (diss.).
68. Wimo, A., Karlsson, G., Sandman, P. O., Winblad, B. (1994). Vården av dementa-En tickande kostnadsbomb. Förändring av prevalens och kostnader 1980-2025. Rapport 1992:2. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.