Images of the future city: Time and space for sustainable development

Images of the Future City: Time and Space For Sustainable Development

Volumn , Issue , 2011, Pages 1-457

  Höjer, Mattias ^a   Gullberg, Anders ^b   Pettersson, Ronny ^c  

^a ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY   (Sweden)

^b Committee for Stockholm Research ^*  (Sweden)

^c STOCKHOLM UNIVERSITY   (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

EID: 84891971511     PISSN: None     EISSN: None     Source Type: Book    
DOI: 10.1007/978-94-007-0653-8     Document Type: Book

References (451)

1. Christian D (2004) Maps of time: an introduction to big history. University of California Press, Berkeley
2. Evans R (1987) Death in Hamburg: society and politics in the cholera years 1830-1910. Clarendon, Oxford
3. Hanssen B (1978) Familj, hushåll, släkt: en punktundersökning av miljö och gruppaktivitet i en stockholmsk förort 1957 och 1972 enligt hypoteser, som utformats efter kulturhistoriska studier. Gidlund, Stockholm
4. McNeill J (2000) Something new under the sun: an environmental history of the twentieth-century world. W.W. Norton, New York
5. Nilsson L (1989) Den urbana transitionen: tätorterna i svensk samhällsomvandling 1800-1980. Stadshistoriska institutet, Stockholm
6. Soya E (2000) Postmetropolis: critical studies of cities and regions. Blackwell, Oxfords
7. Åkerman J, Höjer M (2006) How much transport can the climate stand? Sweden on a sustainable path in 2050. Energ Policy 34(14):1944-1957
8. Åkerman J et al (2000) Destination framtiden: vägar mot ett bärkraftigt transportsystem. KFB-Report 2000:66 Swedish Transport and Communications Research Board, Stockholm
9. Börjeson L et al (2006) Scenario types and techniques: towards a user's guide. Futures 38(7):723-739
10. Daly H (1996) Beyond growth: the economics of sustainable development. Beacon, Boston
11. De Vries J (1994) The industrial revolution and the industrious revolution. J Econ Hist 54(2):249-270
12. Dreborg KH (1996) Essence of backcasting. Futures 28(9):813-828
13. Dreborg KH (2004) Scenarios and structural uncertainty: explorations in the field of sustainable transport. TRITA-INFRA 04-001 Royal Institute of Technology, Stockholm
14. Gershuny J (1983) Social innovation and the division of labour. Oxford University Press, Oxford
15. Gershuny J, Miles I (1983) The new service economy: the transformation of employment in industrial societies. Frances Pinter, London
16. Höjer M (2000a) What is the point of IT? Backcasting urban transport and land-use futures. Royal Institute of Technology, Stockholm
17. Höjer M (2000b) Telecommunicators in the multinuclear city. In: Snickars F, Olerup B, Persson L-O (eds) Reshaping regional planning: a northern perspective. Ashgate, Aldershot
18. Höjer M, Mattsson LG (2000) Determinism and backcasting in futures studies. Futures 32(7):613-634
19. Johansson TB et al (1983) Sweden beyond oil: the efficient use of energy. Science 219(4583):355-361
20. Kaijser A, Mogren A, Steen P (1991) Changing direction: energy policy and new technology. National Energy Administration, Stockholm
21. Lönnroth M, Johansson TB, Steen P (1980) Solar vs nuclear: choosing energy futures. Energ Policy 9(1):63-65
22. Metz B et al (2003) Climate options for the long term: possible strategies. In: van Ierland EC, Gupta J, Kok MTJ (eds) Issues in international climate policy: theory and policy. Edward Elgar Pub, Northampton
23. OECD, Environment Directorate (1999) Transport and environment: synthesis of OECD work on environment and transport and survey of related OECD, IEA and ECMT activities. OECD working papers 7(90), Paris
24. Office of Regional Planning and Urban Transportation (2008) Regional development plan 2010 for the Stockholm region, consultation version. Stockholm
25. Office of Regional Planning and Urban Transportation (2009) Årsstatistik 2009 för Stockholms län and landsting. Stockholm
26. Pettersson R (ed) (2008) Bekvämlighetsrevolutionen: Stockholms hushåll och miljöer under 150 år och i framtiden. Stockholmia, Stockholm
27. Quist J, Vergragt P (2006) Past and future of backcasting: the shift to stakeholder participation and a proposal for a methodological framework. Futures 38(9):1027-1045
28. Robinson JB (1982) Energy backcasting: a proposed method of policy analysis. Energ Policy 10(4):337-344
29. Robinson JB (1990) Futures under glass: a recipe for people who hate to predict. Futures 22(9):820-842
30. Steen P et al (1981) Energi: till vad och hur mycket? Liber, Stockholm
31. Steen P et al (1997) Färder i framtiden: transporter i ett bärkraftigt samhälle. KFB-Report 1997:7 Swedish Transport and Communications Research Board, Stockholm
32. Swedish Environmental Protection Agency (1996) På väg mot ett miljöanpassat transportsystem: slutrapport från MaTs-samarbetet. Report 4636, Stockholm
33. Swedish Government Official Reports (2000) Långtidsutredningen 1999/2000. SOU 2000:7, Stockholm
34. Åkerman J, Höjer M (2006) How much transport can the climate stand? Sweden on a sustainable path in 2050. Energ Policy 34(14):1944-1957
35. Caring for the Earth - A strategy for sustainable living (1991) IUCN, UNEP, and WWF, London
36. Daly H (1991) Elements of environmental macroeconomics. In: Costanza R, Wainger L (eds) Ecological economics: the science and management of sustainability. Columbia University Press, New York
37. Daly H (1994) Operationalizing sustainable development by investing in natural capital. In: Jansson A et al (eds) Investing in natural capital: the ecological economics approach to sustainability. Island, Washington
38. Energi 2050 - närmare solen (2003) Energiframsyn. Royal Swedish Academy of Engineering Sciences, Stockholm
39. Grübler A, Nakicenovic N, Jeffersson JM (1995) A summary of the Joint IIASA and WEC study on long-term energy perspectives. WP-95-102 International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), Laxenburg, Austria
40. Human Development Report 2007/2008 (2007) Fighting climate change: human solidarity in a divided world. United Nations Development Programme (UNDP). Oxford University Press, New York
41. Hunhammar S (1998) Exploring sustainable development with backcasting. Stockholm University, Stockholm
42. IPCC (1996a) Climate change 1995: the science of climate change, technical summary. Intergovernmental Panel on Climate Change, Cambridge
43. IPCC (1996b) Technologies, policies and measures for mitigating climate change. Intergovernmental Panel on Climate Change, Cambridge
44. IPCC (2001) Climate change 2001: mitigation. Intergovernmental Panel on Climate Change, Geneva
45. Ishitani H, Johansson TB (1996) Climate change 1995: impacts, adaptation and mitigation: energy supply mitigation options. IPCC, WMO and UNEP. Cambridge University Press, Cambridge
46. International energy annual 2006 (2009) Department of energy, Washington
47. Johansson TB et al (1993) Renewable energy: sources for fuels and electricity. Island, Washington D.C
48. Lenssen N, Flavin C (1996) Sustainable energy for tomorrow's world. Energ Policy 24(9):769-781
49. Miljöförbundet Jordens Vänner (1997) Ställ om för rättvist miljöutrymme: mål och beräkningar för ett hållbart Sverige. Friends of the Earth, Gothemburg
50. Olja - tillgång och prisutveckling (2002) Energiframsyn. Royal Swedish Academy of Engineering Sciences, Stockholm
51. Sachs W, Loske R, Linz M (1998) Greening the north: a post-industrial blueprint for ecology and equity. Zed, London
52. Swedish Energy Agency (2008) Energy in Sweden 2008 - Facts and Figures. Eskilstuna
53. US Bureau of the Census (2004) International Data Base. Data updated September 30, 2004
54. World Commission on Environment and Development (1987) Our common future. United Nations Environment Programme, Nairobi
55. Harper R (ed) (2003) Inside the smart home. Springer, London
56. Rasmusson L (2000) Det intelligenta hemmet: är det riktigt klokt? Svensk byggtjänst, Stockholm
57. Sandström G (2003) Smarta hem - köpmotiv och nytta: en undersökning av de boendes värdering av IT-stödda funktioner i tre unika byggprojekt. School of Architecture, Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm
58. Statistics Sweden (various years) Statistics of hours worked. Arbetskraftsundersökningar, AKU (Labor market studies) Stockholm
59. Swedish Energy Agency (2009) Energy in Sweden 2009. ET2009:30, Eskilstuna
60. Anas A, Arnott R, Small K (1998) Urban spatial structure. J Econ Lit 36(3):1426-1464
61. De Meyer D et al (1999) The urban condition: space, community, and self in the contemporary metropolis. 010 Publishers, Rotterdam
62. Hall P (2001) Cities in civilization. Fromm International, London
63. Vance J (1990) The continuing city: urban morphology in western civilization. Johns Hopkins University Press, Baltimore
64. Alternativ Stad (1974) Lågenergisamhälle - men hur? Stockholm
65. Åström K (1967) Svensk stadsplanering. Byggmästaren, Stockholm
66. Banham R (1976) Megastructure: urban futures of the recent past. Harper & Row, New York
67. Bergman B (1999) Den svenska framtidsstaden nutida visioner och förslag. TRITA-HST 99/3, Royal Institute of Technology, Stockholm
68. Bjur H, Engström CJ (1993) Framtidsstaden: diskussion om planering för bärkraftig utveckling. Report T12:1993, Swedish Council for Housing Research, Stockholm
69. Bjur H, Malmström B (1996) Periferins gestalt. Arkitektur 8:4-13
70. Brorman BJ (2004) Byen genopdaget: på sporet af den nutidige by. Aalborg University, Aalborg
71. Choay F (1969) The modern city: planning the 19th century. Studio Vista, New York
72. City of Gothemburg (2003) Tid att handla. Office of City Planning, Gothemburg
73. Dahlgren L, Sjödin W (1977) Om Lucasarbetarnas kamp för meningsfull produktion: meningsfullt arbete. Röda rummet, Stockholm
74. Den nye forstad (contest program) (2001) Aarhus School of Architecture Aarhus University, Aarhus
75. Falkheden L (1999) Lokalområdet som strategi för en hållbar stadsutveckling: fallstudier av tre danska exempel. Chalmers Tekniska Högskolan, Göteborg
76. Garreau J (1991) Edge city: the new frontier. Doubleday, New York
77. Günther F (1997) Stadens predikament. In: Nyström L (ed) Stadslandskapet, sönderfall eller läkning: framtidsstaden IV. Stadsmiljörådet, Karlskrona
78. Howard E (1898) To-Morrow: a peaceful path to real reform. Swan Sonnenschein, London
79. Howard E (1970[1902]) Garden cities of tomorrow. Swan Sonnenschein, London
80. Jarlöv L (1990) Hemfrid åt hyresgästerna! - Reflexioner efter ett förnyelseprojekt i Kortedala, en 50-talsbostadsförort. Report R89, Swedish Council for Housing Research, Stockholm
81. Jencks C (1977) The language of post-modern architecture. Academy Editions, London
82. Krier R (1979) Urban space. Rizzoli, New York
83. Krier L (1980) Drawings 1967-1980. AAM Editions, Bruxelles
84. Maandag B (2001) Rotterdam hoogbouwsrad. Rotterdam Municipality, Rotterdam
85. Nielsen T, Hemmersam P (2004) Imagining the H-City - Denmark as an urban field. In: Nielsen T, Albertsen N, Hemmersam P (eds) Urban mutations: periodization, scale, mobility. Arkitektskolens forlag, Aarhus
86. Norberg-Schulz C (1980) Genius loci: towards a phenomenology of architecture. Academy Editions, London
87. Office of Regional Planning and Urban Transportation (2002). Regional Development Plan 2010 for the Stockholm Region, Stockholm
88. Office of Regional Planning and Urban Transportation (2003a) Flerkärnig regionplanering - internationella exempel, Memorandum nr 2, 2003. Stockholm
89. Office of Regional Planning and Urban Transportation (2003b) Flera kärnor. Report 1, Stockholm
90. Office of Regional Planning (2010) RUFS 2010 Regional Development Plan for the Stockholm Region. Stockholm
91. Osborn F (1946) Green-belt cities: the British contribution. Faber and Faber, London
92. Rogers R (1997) Cities for a small planet. Faber, London
93. Siewerts T (1998) Zwischenstadt: zwischen Ort und Welt, Raum und Zeit, Stadt und Land. Braunschweig, Wiesbaden
94. Söderlind J (1998) Stadens renässans - Från särhälle till samhälle, om närhetsprincipen i stadsplaneringen. Studieförb Näringsliv och samhälle, Stockholm
95. Sollentuna Municipality (2002) Kommunplan för Sollentuna 1998 (renewed 2002). Sollentuna
96. Sverige 2009 - förslag till vision (a summary) (1994), National Board of Housing, Building and Planning, Karlskrona
97. Urban Environment Council (2002, revised 2003). Agenda för staden (Agenda for the City). Stockholm
98. Vägplan (1970) Appendix (1969) Swedish Government Official Reports (SOU)1969:57. Stockholm 1969
99. van Kuilenburg JW (2004) Trigger-happy urbanism. In: Nielsen T, Albertsen N, Hemmersam P (eds) Urban mutations: periodization, scale and mobility. Arkitektskolens forlag, Aarhus
100. Dufwa A (1986) Stockholms tekniska historia: trafik, broar, tunnelbanor, gator. LiberFörlag, Stockholm
101. Ekman T (2000) Kampen om gatan: avvecklingen av spårvä gstrafiken i Stockholms innerstad 1920-1967. Stockholm
102. Fritz S (1996) 25 år med storlandstinget - Stockholms läns landsting 1971-95. Stockholm County Council, Stockholm
103. Gullberg A, Kaijser A (2004) City building regimes in post-war Stockholm. J Urban Technol 11(2):13-39
104. Johansson I (1987) Storstockholms bebyggelsehistoria: markpolitik, planering and byggande under sju sekler. Gidlunds, Stockholm
105. Jonsson D (2000) Sustainable infrasystem synergies: a conceptual framework. J Urban Technol 7(3):81-104
106. Lundin P (2003) Städernas persontransportsystem: igår, idag, imorgon - exemplet Stor-Stockholm. Stockholm
107. Office of Regional Planning and Urban Transportation (1994a) Rörlighetens gränser: resandets förutsättningar i Stockholms län. Office Memorandum No. 3, December 1994. Stockholm
108. Office of Regional Planning and Urban Transportation (1994b) Godstransporter i Mälardalen 2020. Memorandum No. 13, Stockholm
109. Office of Regional Planning and Urban Transportation (2000) Trafiken i regionplan 2000. Stockholm
110. Office of Regional Planning and Urban Transportation (2001) Trafikanalyser RUFS 2001. Promemoria 12:2001. Stockholm
111. Office of Regional Planning and Urban Transportation (2002) Årsstatistik 2002 för Stockholms län and landsting. Stockholm
112. SIKA (2000) Näringslivets transporter i Stockholms län 1998. Report 2000:9 Swedish Institute for Transport and Communications Analysis, Stockholm
113. Steen P et al (1997) Färder i framtiden: transporter i ett bärkraftigt samhälle. KFB-Report 1997:7, Swedish Transport and Communication Research Board, Stockholm
114. Stockholm County Council, Office for Sustainable Development (2000) Transportsystemet i Stockholms län - Underlagsmaterial U:23. Stockholm
115. Akerman J, Höjer M (2006) How much transport can the climate stand? Sweden on a sustainable path in 2050. Energ Policy 34(14):1944-1957
116. Gullberg A, Kaijser A (2004) City building regimes in post-war Stockholm. J Urban Technol 11(2):13-39
117. Hall P (2001) Cities in civilization. Fromm International, London
118. Kaijser A (1994) I fädrens spår - Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar. Carlsson, Stockholm
119. Nordic Road Association (NVF) (1996) Cykeltrafik i större städer. Seminar Report 10:1996 Göteborg
120. Stockholm County Council, Office for Sustainable Development (2000) Transportsystemet i Stockholms län - Underlagsmaterial U:23. Stockholm
121. Adam B (1995) Timewatch: the social analysis of time. Polity, Cambridge
122. Adam B (2004) Time. Polity, Cambridge
123. Åkerman B (1941) Familjen som växte ur sitt hem. Hyresgästernas förlagsbolag, Stockholm
124. Andersson ÅE (1985) Kreativitet: storstadens framtid. Prisma, Stockholm
125. Andersson ÅE, Sylwan P (2000) Framtidens arbete och liv. Natur och kultur, Stockholm
126. Asplund G et al (1931) Acceptera. Tidens förlag, Stockholm
127. Axelsson C (1992) Hemmafrun som försvann: övergången till lönearbete bland gifta kvinnor i Sverige 1968-1981. Stockholm University, Stockholm
128. Bardmann T (1986) Die mißverstandene Freizeit: freizeit als soziales Zeitarrangement in der modernen Organisationsgesellschaft. Enke, Stuttgart
129. Berry BJL (1990) Urbanization. In: Tuner BL et al (eds) The earth as transformed by human action. Cambridge University Press, Cambridge
130. Boalt C (1983) Tid för hemarbete: hur lång tid då? In: Åkerman B et al (eds) Den okända vardagen - om arbetet i hemmen. Akademlitt, Stockholm
131. Bourdieu P (1996) Sur la télévision: suivi de l'emprise du journalisme. Liber, Paris
132. Burenstam Linder S (1970) Den rastlösa välfärdsmä nniskan: tidsbrist i överflöd: en ekonomisk studie. Bonnier, Stockholm
133. Castells M (1997) The rise of the network society. Wiley Blackwell, Oxford
134. Castells M (1998) End of millennium. Wiley Blackwell, Oxford
135. Clark RP (1997) The global imperative: an interpretative history of the spread of humankind. Westview, Boulder
136. Cross G (1993) Time and money: the making of consumer culture. Routledge, London
137. Dahlman CJ, Klevmarken A (1971) Den privata konsumtionen 1931-1975. Almqvist & Wiksell, Stockholm
138. Daly KJ (1996) Families & time: keeping pace in a hurried culture. Sage, London
139. Davies K (1989) Women and time: weaving the strands of everyday life. Aldershot, Avebury
140. Easterlin RA (2001) Tillväxtens tidevarv: det tjugoförsta århundradet ur historiskt perspektiv. SNS förlag, Stockholm
141. Enzensberger HM (1996) Reminiszenzen an den Überfluß - Der alte und der neue Luxus. Der Spiegel 51:108-118
142. Fogel R (2000) The fourth great awakening & the future of egalitarianism. University of Chicago Press, Chicago
143. Frykman J, Löfgren O (1979) Den kultiverade människan. LiberLäromedel, Lund
144. Fuehrer P (2010) Om tidens värde: en sociologisk studie av senmodernitetens temporala livsvärldar. Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm
145. Gershuny J (2000) Changing times: work and leisure in postindustrial society. Oxford University Press, New York
146. Gershuny J, Fisher K (2000) Leisure. In: Halsey AH, Webb J (eds) Twentieth-century British social trends. MacMillan, Basingstoke
147. Gershuny J, Sullivan O (2003) Time use, gender and public policy regimes. Soc Polit 10(2):205-228
148. Giddens A (1991) Modernity and self-identity: self and society in the late modern age. Polity, Cambridge
149. Göransson A (1978) Den könsliga arbetsdelningen och dess strategiska konsekvenser: en schematisk översikt över långsiktiga tendenser i Sverige efter 1950. Sociologisk Forskning 15(3):51-81
150. Göteborgs-Posten (daily newspaper) June 14, 2004 Hagberg J-E (1986) Tekniken i kvinnornas händer: hushållsarbete och hushållsteknik under tjugo and trettiotalen. LiberFörlag, Malmö
151. Hellström H (1994) Kultur, arbete, tid. Carlsson, Stockholm
152. Hemingway JL (1996) Emancipating leisure: the recovery of freedom in leisure. J Leisure Res 28(1):27-43
153. Hochschild A (1997) The time bind: when work becomes home and home becomes work. Metropolitan Books, New York
154. Hohn H-W (1984) Die Zerstörung der Zeit: Wie aus einem göttlichen Gut eine Handelsware wurde. Fischer Taschenbuch Verlag, Frankfurt/Main
155. Hörning KH, Ahrens D, Gerhard A (1999) Do technologies have time? New practices of time and the transformation of communication technologies. Time Soc 8(2):293-308
156. Hubendick B (1985) Människoekologi. Gidlund, Stockholm
157. Hughes JD (1994) Pan's travail: environmental problems of the ancient Greeks and Romans. John Hopkins University Press, Baltimore
158. Eriksen TH (2001) Tyranny of the moment: fast and slow time in the information age. Pluto, London
159. Kander A (2002) Economic growth, energy consumption and CO2 emissions in Sweden 1800-2000. Almqvist & Wiksell International, Lund
160. Kelly JR (1983) Leisure, identities and interactions. Allen & Unwin, London
161. Kern S (1983) The culture of time and space 1880-1919. Harvard University Press, Cambridge
162. Koselleck R (1985) Futures past: on the semantics of historical time. MIT, Cambridge
163. Lafargue P (1883) Le droit à la paresse: la religion du capital. Bertrand, Bruxelles
164. Levine RA (1997) Geography of time: the temporal misadventures of a social psychologist. Basic Books, New York
165. Lundmark L (1989) Tidens gång och tidens värde. Författarförl. Fischer & Rye, Stockholm
166. Marx K (1962 [1867]) Das Kapital, vol 1. Karl Dietz Verlag, Berlin
167. Marx K (1983 [1858]) Grundrisse der Kritik der politischen Ökonomie. Karl Dietz Verlag, Berlin
168. Michelsen W (1993) Grounding time-use in microspace empirical results. Soc Indic Res 30(2/3):121-137
169. Mückenberger U (ed) (2000) Zeiten der Stadt - Reflexionen und Materialien zu einem neuen gesellschaftlichen Gestaltungsfeld. Temmen, Bremen
170. Müller M (1998) Öko-soziale Zeitpolitik. Grundlage für eine nachhaltige Entwicklung. In: Adam B et al (eds) Die Nonstop-Gesellschaft und ihr Preis - Vom Zeitmißbrauch zur Zeitkultur. Hirzel, Stuttgart
171. Mumford L (1938) The culture of cities. Secker & Warburg, London
172. Mumford L (1961) The city in history: its origins, its transformations, and its prospects. Secker & Warburg, London
173. Myrdal A, Myrdal G (1934) Kris i befolkningsfrågan. Bonnier, Stockholm
174. Negt O (1984) Lebendige Arbeit, enteignete Zeit - Politische und kulturelle Dimensionen des Kampfes um die Arbeitszeit. Campus, Frankfurt
175. Nermo M (1999) Structured by gender: patterns of sex segregation in the Swedish labour market, historical and cross-national comparisons. Swedish Institute for Social Research, Stockholm
176. Norling I, Gunnarsson M (1994) Fritid som socialt fenomen: om miljöer, behov, intressen, hinder, utövande och effekter samt historiska och kulturella perspektiv. Liber utbildning, Stockholm
177. Nowotny H (1993) Eigenzeit: Entstehung und Strukturierung eines Zeitgefühls. Suhrkamp, Frankfurt am Main
178. Nyberg A (1989) Tekniken - kvinnornas befriare? Hushållsteknik, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-talet - 1980-talet. Linköping University, Linköping
179. Nye DE (1998) Consuming power: a social history of American energies. MIT, Cambridge
180. Office of Regional Planning and Urban Transportation. Årsstatistik 2009 för Stockholms län and landsting. Stockholm, 2009
181. Olszewska A, Roberts K (eds) (1989) Leisure and life-style: a comparative analysis of free time. Sage, London
182. Paoli P, Merllié D (2001) Third European survey on working conditions 2000. European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions, Dublin
183. Piltz KG, Gústavsdòttir K (2003) Par och familjeterapi vid stress och utmattning. Fokus på familien 3:183-196
184. Reheis F (1998) Die Kreativität der Langsamkeit: neuer Wohlstand durch Entschleunigung. Primus-Verlag, Darmstadt
185. Reisch LA (2001) Time and wealth: the role of time and temporalities for sustainable patterns of consumption. Time Soc 10(2/3):367-385
186. Reisch LA (2002) Ist das Thema Zeitwohlstand theoriefähig? Plädoyer für einen theoriegeleiteten Zeitwohlstandsdiskurs. In: Rinderspacher J (ed) Zeitwohlstand: ein Konzept für einen anderen Wohlstand der Nation. Edition Sigma, Berlin
187. Rifkin J (1987) Time wars: the primary conflict in human history. Simon & Schuster, New York
188. Røpke I (1999) The dynamics of willingness to consume. Ecol Econ 28(3):399-420
189. Rudberg K (1983) Stäng in arkitekten i kokvrån: kvinnorna och bostadsplaneringen. In: Åkerman B et al (eds) Den okända vardagen - Om arbetet i hemmen. Akademilitt, Stockholm
190. Sandelin B (1997) Den svenska ekonomin. Rabén Prisma, Stockholm
191. Sanne C (1995) Arbetets tid: om arbetstidsreformer och konsumtion i välfärdsstaten. Carlsson, Stockholm
192. Scherhorn G (1999) Güterwohlstand versus Zeitwohlstand: Über die Unvereinbarkeit des materiellen und immateriellen Produktivitä tsbegriffs. In: Biervert B, Held M (eds) Zeit in der Ökonomik - Perspektiven für die Theoriebildung. Campus Fachbuch, Frankfurt am Main
193. Schön L (2000) En modern svensk ekonomisk historia: tillväxt och omvandling under två sekel. SNS förlag, Stockholm
194. Schor J (1991) The overworked American: the unexpected decline of leisure. Basic Books, New York
195. Schulze G (1992) Die Erlebnisgesellschaft - Kultursoziologie der Gegenwart. Campus Fachbuch, Frankfurt am Main
196. Sennett R (1998) The corrosion of character: the personal consequences of work in the new capitalism. W.W. Norton, New York
197. Simmel G (1989 [1900]) Philosophie des Geldes. Suhrkamp, Frankfurt
198. Simmons IG (1990) Changing the face of the Earth: culture, environment, history. Blackwell, Oxford
199. Smil V (1994) Energy in world history. Westview Press, Boulder
200. Soja E, Kanai M (2007) The urbanization of the world. In: Burdett R, Sudjic D (eds) The endless city: the urban age project by the London School of Economics and Deutsche Bank's Alfred Herrhausen Society. Phaidon, London
201. Sörbom A (2002) Vart tar politiken vägen? Om individualisering, reflexivitet och görbarhet i det politiska engagemanget. Almqvist & Wiksell International, Stockholm
202. Southerton D, Shove E, Warde A (2001) Harried and hurried: time shortage and the co-ordination of everyday life. CRIC Discussion Paper No 47. University of Manchester, Manchester
203. Statistics Sweden (1969) Historisk statistik för Sverige. Del 1. Befolkning. Örebro
204. Statistics Sweden (1993) Fritid 1976-1991. Levnadsförhå llanden, Report 85 Örebro
205. Statistics Sweden (2003) Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01. Levnadsförhållanden, Report 99. Stockholm
206. The Third European Survey 2000. Accessed at: Suntliv.nu. Thompson EP (1983, [1967]) Tid, arbetsdisciplin och industrikapitalism. In: Thompson EP (1983) Herremakt och folklig kultur: socialhistoriska uppsatser. Författarförlaget, Stockholm
207. Veblen T (1970 [1899]) The theory of the leisure class: an economic study of institutions. Unwin, London
208. Virilio P (1991) La Machine de Vision. Galilee, Paris
209. Weber M (1978 [1904-1905]) The protestant ethic and the spirit of capitalism. Allen & Unwin, London
210. Weizsäcker E et al (1998) Factor four: doubling wealth, halving resource use. Earthscan, London
211. Woodward A et al (1989) Den nya generationen kollektivhus: experiment med social integration, förvaltning och rumsutformning. Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm
212. Wrigley EA (1990) Continuity, chance and change: the character of the industrial revolution in England. University of Cambridge, Cambridge
213. Zerubavel E (1982) The standardization of time: a sociohistorical perspective. Am J Sociol 88(1):1-23
214. Zerubavel W (1987) The language of time: toward a semiotics of temporality. Sociol Quart 28(3):343-356
215. Ziehe T, Stubenrauch H (1986) Plädoyer für ungewöhnliches Lernen - Ideen zur Jugendsituation. Rowohlt, Hamburg
216. Almqvist A (2004) Drömmen om det egna huset: från bostadsförsörjning till livsprojekt. Sociologiska institutionen, Uppsala University, Uppsala
217. Bergman B et al (2002) Hot eller bot? Stadens roll i en hållbar utveckling. FMS report 174. Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm
218. Bucht P (2001) Lokalefterfrågan i Stockholms län - åtgångstal för 2030, PM Inregia januari 2001, Stockholm
219. Daun Å (1982) Egennyttan och det sociala medlemskapet. Tiden, Stockholm
220. Ellegård K (2002) Lockropen ljuder: Kom.hem. In: Schön L, Amnå E, Ilshammar L (eds) Den gränslösa medborgaren: en antologi om en möjlig dialog. Agora, Stockholm
221. Ett uthålligt energisystem för Sverige (1996) Report 96:9. Elforsk AB (Electrical Research Consortium), Stockholm
222. Hedberg L et al (2003) Rum för framtiden. FOI, Stockholm
223. Naess P (2001) Urban planning and sustainable development. Eur Plan Stud 9(4):504-524
224. National board of health and welfare (1952), Bostäder och hushåll: enligt allmänna bostadsräkningen 1945 och därtill anslutna undersökningar, Stockholm
225. Statistics Sweden (2001) Statistical Yearbook of Sweden, Stockholm
226. Office of Governmental Inquiries and Statistics (2002) Statistisk årsbok för Stockholm 2001. Årg. 94(2001), Stockholm
227. Office of Regional Planning and Urban Transportation (1997) Nio gånger i livet: förstudie om flyttning inom Stockholms län. Report 1997:6, Stockholm
228. Office of Regional Planning and Urban Transportation (2000) Bostad? Underlag för Regionplan 2000, Report 2000:6, Stockholm
229. Shove E (2003) Comfort, cleanliness and convenience: the social organization of normality. Berg, Oxford
230. Statistics Sweden (1991) Tätorter 1990, Stockholm
231. Statistics Sweden (1995) Tätorter 1996, Stockholm
232. Statistics Sweden (1998) Markanvändningen i Sverige, 3rd edn. Örebro
233. Statistics Sweden (2000) Tätorter 2001, Stockholm
234. Statistics Sweden (2001) Statistical Yearbook of Sweden, Stockholm
235. Statistics Sweden (2001) Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler, sammanställning avseende år 1999 och 2000. EN 16 SM 0104, Örebro 2001
236. Statistics Sweden (2002) Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler, sammanställning avseende år 2000 och 2001. EN 16 SM 0204, Örebro 2002
237. Statistics Sweden and National Board of housing, planning and the built environment (1993), Boende 1975-1991, Stockholm
238. Swedish Energy Agency (1998) Ett uthålligt energisystem. Energianvändningen 2050, Eskilstuna
239. Turner B (2001) Bostadspolitik & samhällsekonomi: verkningar av den förda politiken. In: Lindbom A (ed) Den nya bostadspolitiken. Boréa, Umeå
240. Atkins P, Bowler I (2001) Food in society: economy, culture, geography. Arnold, London
241. Björkman LL (2002) Fritidsodling ett intresse att räkna med. Hemträdgården 1:20-21
242. Borgström H, Sjöndin K (2001) Mat: vad är det? Alfabeta, Göteborg
243. Carlsson-Kanyama A, Engström R (2003) Fakta om maten och miljön: konsumtionstrender, miljöpåverkan and livscykelanalys. Report 5348 Swedish Environmental Protection Agency, Stockholm
244. Carlsson-Kanyama A, Engström R, Kok R (2005) Indirect and direct energy requirements of city households in Sweden: options for reduction, lessons from modeling. Int J Ind Ecol 9(1-2):221-235
245. Carlsson-Kanyama A et al (2002) Household metabolism in the five cities: Swedish national report Stockholm. fms-rapport 177, Royal Institute of Technology, Stockholm
246. Cederberg C, Darelius K (2001) Livscykelanalys (LCA) av griskött. Halland County Council for Nature Resource Forum, Halmstad
247. Cederberg C, Darelius K (2002) Livscykelanalys (LCA) av nötkött: en studie av olika produktionsformer. Halland County Council for Nature Resource Forum, Halmstad
248. Dahlin I, Lindeskog P (1999) Ett första steg mot hållbara matvanor. Centre for Nutritional Studies Report 23 Stockholm County Council, Stockholm
249. DELFI Marketing Partner (2000) Storhushållsguide 2000. Stockholm
250. Drake L, Björklund J (2001) Effekter av olika sätt att producera livsmedel: en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell production. Centre for Sustainable Agriculture (CUL) Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
251. Ericson U (2001) Handla dagligvaror över nätet - är det något för boende i Hammarby Sjöstad? LIPkansliet (Local Investment Program Office), Stockholm
252. Eurostat (2007) Fishery statistics 1990-2006. European Communities
253. Eurostat (2008) Agricultural statistics 2006-2007. European Communities
254. Fiskeriverket (2006) Fakta om svenskt fiske - Statistik till och med 2005
255. Fri Köpenskap (2003a) May
256. Fri Köpenskap (2003b) June
257. Halweil B (2002) Home grown: the case for local food in a global market. Worldwatch, Paper 163. Worldwatch Institute, Washington DC
258. Karlsson R, Carlsson-Kanyama A (2003) Mindre miljöpåverkan från hushållens konsumtion på Södermalm? Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier - fms Royal Institute of Technology, Stockholm
259. Kumm E (2002) Hållbart jordbruk - kunskapssammanställning och försök till syntes. Kungl Skogs och Lantbruksakademiens Tidskr 141(10):3-114
260. Lyson TA, Green J (1999) The agricultural marketscape: a framework for sustaining agriculture and communities in the Northeast. J Sustain Agric 15(2/3):133-150
261. Mäder P et al (2002) Soil fertility and biodiversity in organic farming. Science 296(5573):1694-1697
262. Molin L (2002) Mejerisektorn och den nya biotekniken - nätverk och kunskapsutveckling i ett historiskt perspektiv. Economic History Department, Stockholm University, Stockholm
263. Orremo F, Wallin C (1999) IT, mat and miljö, en konsekvensanalys av elektronisk handel med dagligvaror. Report 5038 Swedish Environmental Protection Agency, Stockholm
264. Persson A (2001) Logistik och e-handel av dagligvaror i Hammarby Sjöstad simulering av miljöbelastning. Stockholm
265. Pettersson L-G (2002) Närproducerat i framtiden - LRF:s syn. Kungl Skogs- and Lantbruksakademiens Tidskrift 141(11)
266. Princen T (1997) The shading and distancing of commerce: when internalization is not enough. Ecol Econ 20(3):235-253
267. Que choisir. Aquaculture - pour ou contre le poisson d'élevage? May 2003, (404). www.quechoisir.org
268. Segergren G (2002) Hönsodlingshus. Hemträdgården 6:12 SOU 1997:25 Svensk mat - på EU-fat. Governament Committee Report, Swedish Government, Stockholm
269. Stadig M (1997) Livscykelanalys av äppelproduktion - fallstudier för Sverige, Nya Zeeland och Frankrike. SIK-Report no. 30 Göteborg Statistics Sweden, Jordbruksstatistisk årsbok 2003. Stockholm Statistics Sweden, Jordbruksstatistisk årsbok 2009. Stockholm
270. Stockholms Stad, LIP-kansliet (2001) Samordnad logistik för boende och företag i Hammarby Sjöstad (Co-ordinated logistics for residents and companies in Hammarby Sjöstad) in Logistikfunktioner inom Hammarby Sjöstad (Logistical functions in Hammarby Sjöstad), Slutrapport Dnr 209/2000-74/475
271. Stolze M et al (2000) The environmental impacts of organic farming in Europe. University of Hohenheim, Stuttgart
272. Sunnerstedt E (1994) Spar energi genom minskade livsmedelstransporter. Miljöförvaltningen Södertälje kommun, Södertälje
273. Swedish Consumer Agency (2003) Pris och utbud av ekomat, undersökningar 2002, PM 2003:3 Stockholm
274. Swedish Environmental Protection Agency (1997) Att äta för en bättre miljö: slutrapport från systemstudie Livsmedel. Stockholm
275. Swedish Government Official Reports (SOU) (1997) Svensk mat - på EU-fat. Betänkande av Utredning om en ny konkurrenssituation för livsmedelsindustrin, 1997:25 Stockholm
276. Swedish University of Agricultural Sciences (2000) Lokal livsmedelsförsörjning och regional mat: fakta och råd för fortsatt utveckling. SLU Kontakt nr 10 Uppsala
277. The Swedish Board of Fisheries (2006) Fakta om svenskt fiske 2006. Göteborg
278. Thomsson O (1999) Systems analysis of small-scale systems for food supply and organic waste management. Doctoral Thesis Department of Agricultural Engineering Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
279. von Haartman F, Eriksson T (2002) Närproducerad mat, miljövänlig?, affärsmässig?, djurvänlig? Kungliga Skogs- and lantbruksakademins tidskrift 141(11)
280. Wallgren C (2006) Local or global food markets: a comparison of energy use for transport. Local Environ 11(2):233-251
281. Warde A (1997) Consumption, food and taste: culinary antinomies and commodity culture. Sage, London
282. Åkerman J, Höjer M (2006) How much transport can the climate stand? Sweden on a sustainable path in 2050. Energ Policy 34(14):1944-1957
283. Åkerman J et al (2000) Destination framtiden: vägar mot ett bärkraftigt transportsystem. KFB-Report 2000:66, Swedish Transport and Communication Research Board, Stockholm
284. Berge G, Rundmo T, Stenstadvold M (1992) Velferdsvirkninger af redusert mobilitet. Report 128/1992, The Institute of Transport Economics, Oslo
285. Bergman B et al (2002) Hot eller bot? Stadens roll i en hållbar utveckling. FMS report 174, Royal Institute of Technology, Stockholm
286. Ellegård K (2004) Vardagslivets valfrihet: om energianvä ndning, vardagsliv och bebyggelsemönster. In: Blücher G, Graninger G (eds) Krävs energi i samhällsplaneringen? Stiftelsen Vadstena forum för samhällsbyggande, Linköping
287. Frändberg L (2000) Fritidens globalisering ur ett rörlighetsperspektiv: en kunskapsöversikt. KFBVINNOVA Report 2000:31, Swedish Transport and Communication Research Board, Stockholm
288. Gullberg A, Höjer M, Pettersson R (2007) Bilder av framtidsstaden - tid och rum för hållbar utveckling. Brutus Östlings bokförlag Symposion, Stockholm
289. Höjer M (2000) What is the point of IT?: backcasting urban transport and land-use futures. Institutionen för infrastruktur och samhällsplanering, Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm
290. Höjer M (2001) Telecommunicators in the multinuclear city. In: Snickars F, Olerup B, Persson L-O (eds) Reshaping regional planning: a northern perspective. Ashgate, Aldershot
291. Höjer M (2002) A hundred nodes in the Stockholm region: a simple calculation of the effects on commuting. Environ Plann B 29(2):197-217
292. Höjer M, Mattsson LG (2000) Determinism and backcasting in future studies. Futures 32(7):613-634
293. IPCC 1999 Aviation and the global atmosphere. Intergovernmental panel on climate change. Cambridge University Press, Cambridge
294. Newman P, Kenworthy J (1999) Sustainability and cities: overcoming automobile dependence. Island, Washington DC
295. SIKA (2005) Luftfart 2004. SIKA statistics 2005:1, Swedish Institute for Transport and Communications Analysis, Stockholm
296. Statistics Sweden (2010) Passenger cars in use in counties and by ownership etc at the end of year 2009, Table RSK2, http://www.scb.se/Pages/ ProductTables-10516.aspx
297. Steen P et al (1997) Färder i framtiden: transporter i ett bärkraftigt samhälle, KFB-Report 1997:7, Swedish Transport and Communication Research Board, Stockholm
298. Boudewijn Wejer H (2000) SAVE activities to reduce stand-by losses in consumer electronics and office equipment. SAVE conference 2000 accessed February 17, 2010 at [http://www.p2pays.org/ref/17/16383.pdf]
299. Elåret 2009 (2010) Svensk Energi, Stockholm
300. Fogel R (2000) The fourth great awakening and the future of egalitarianism. University of Chicago Press, Chicago
301. Jonsson D (2005) Indirekt energi för svenska väg - och järnvägstransporter. Swedish Defence Research Agency, Stockholm
302. Rasmusson L (2000) Det intelligenta hemmet: är det riktigt klokt? Svensk byggtjänst, Stockholm
303. Statistics Sweden (2004) Intäkts - och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) (Income and expenses in multi-family housing) 2002
304. Swedish Road Administration (2003) Gör plats för svenska bilpooler: definition, strategi, potentialer och effekter samt IT-lösningar. Publication 2003:88, Borlänge
305. Swedish Standards Institute (SIS) (1999) Förstudie bilvårdsanläggningar, SIS Ecolabelling
306. Wahlström Å, Olsson-Jonsson A, Ekberg L (2001) Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem. Technical Research Institute of Sweden, EffektivReport 2000:01, Borås
307. Åkerman B (1941) Familjen som växte ur sitt hem. Hyresgästernas förlagsbolag, Stockholm
308. Ausubel JH, Grübler A (1995) Working less and living longer: long-term trends in working time and time budgets. Technol Forecast Soc 50(3):195-213
309. Bloch E (1985[1935]) Erbschaft dieser Zeit. Suhrkamp Taschenbuch, Frankfurt
310. Bloch E (1997[1932]) Nonsynchronism and the obligation to its dialectics. Translated from German by Ritter M (1997) New Ger Crit 11:22-38
311. Boalt C (1983) Tid för hemarbete: hur lång tid då? In: Åkerman B et al (eds) Den okända vardagen - om arbetet i hemmen. Akademlitt, Stockholm
312. Brose HG (2004) An Introduction towards a Culture of Non-Simultaneity? Time Society 13(1):5-26
313. Burenstam Linder S (1970) The harried leisure class. Columbia University Press, New York
314. Carlsson-Kanyama A (1999a) Changing food consumption patterns: implications for the environment with regard to past and future trends in Sweden. In: Consumption patterns and climate change - consequences of eating and travelling in Sweden. Stockholm
315. Carlsson-Kanyama A (1999b) Consumption patterns and climate change - consequences of eating and travelling in Sweden. PhD Thesis, Stockholm University, Stockholm
316. Eberling M, Henckel D (1998) Kommunale zeitpolitik: veränderungen von zeitstrukturen: hand-lingsoptionen der kommunen. Edition Sigma, Berlin
317. Gershuny J (2000) Changing times: work and leisure in postindustrial society. Oxford University Press, New York
318. Gershuny J, Fisher K (2000) Leisure. In: Halsey AH, Webb J (eds) Twentieth-century British social trends. MacMillan, Basingstoke
319. Glotz P (1999) Die beschleunigte Gesellschaft. Kulturkämpfe im digitalen Kapitalismus. Kindler, München
320. Gordon L, Koplov E (1975) Man after work: social problems of daily life and leisure time: based on the surveys of workers' time budgets in major cities of the European part of the USSR. Progress, Moscow
321. Harrington M, Dawson D (1995) Who has it best? Women's labor force participation, perceptions of leisure and constraints to enjoyment of leisure. J Leisure Res 27(1):4-24
322. Hochschild A (1997) The time bind: when work becomes home and home becomes work. Metropolitan Books, New York
323. Hohn H-W (1984) Die Zerstörung der Zeit: Wie aus einem göttlichen Gut eine Handelsware wurde. Fischer Taschenbuch Verlag, Frankfurt/Main
324. Hörning KH, Gerhard A, Michailow M (1995) Time pioneers: flexible working time and new lifestyles. Polity, Cambridge
325. Jahoda M, Lazarsfeld PF, Zeisel H (1960[1933]) Die Arbeitslosen von Marienthal: ein soziographischer Versuch mit einem Anhang zur Geschichte der Soziographie. Verlag für Demoskopie, Allensbach
326. Lausten M, Sjørup K (2003) Hvad kvinder og mænd bruger tiden till: om tidsmæssig ligestillning i danske familjer. Socialforskningsinstituttet, Köpenhamn
327. Lexén L, Svensson A (2003) Abrakadabra. Arbetstidsmodellen 3-3 - en magisk trollformel för arbetsmiljö och ekonomi?, Institutionen för socialt arbete, Göteborg University, Göteborg
328. Lundberg U, Krantz G, Berntsson L (2003) Total arbetsbörda, stress och muskelbesvär i ett genusperspektiv. Soc-Med Tidskr 80(3):245-254
329. Mårtensson M, Fuehrer P (2003) Hushållet och arbetslösheten. Department of Sociology, Stockholm University, Stockholm
330. Mückenberger U (ed) (2000) Zeiten der Stadt - Reflexionen und Materialien zu einem neuen gesellschaftlichen Gestaltungsfeld, 2nd edn. Edition Temmen, Bremen
331. National Social Insurance Board (2003) Socialförsäkringsboken 2003. Årets tema - Mamma, pappa, barn - tid och pengar. Riksförsäkringsverket, Stockholm
332. Offe C, Heinze RG (1992) Beyond employment: time, work and the informal economy. Polity, Cambridge
333. Øian H (1998) Arbeidsfri og fritidsløs: om unge arbeidsledige i Oslo og deres møte med det etterindustrielle lønnsarbeidsregimets krav om lineære kaarierer. University of Oslo, Oslo
334. Øian H (2004) Time out and drop out: on the relation between linear time and individualism. Time Soc 13(2/3):173-195
335. Parkins W (2004) Out of time: fast subjects and slow living. Time Soc 13(2/3):363-382
336. Reisch LA (2001) Time and wealth: the role of time and temporalities for sustainable patterns of consumption. Time Soc 10(2/3):367-385
337. Sanne C, Larsson J (2003) Is avoiding time shortage a feasible drive towards sustainable consumption? Presentation given at the 6th Nordic conference on environmental social sciences (NESS), Turku/Åbo, Finland, June 2003
338. Scheuch EK (1972) The time-budget interview. In: Szalai A (ed) The use of time: daily activities of urban and suburban populations in twelve countries. Mouton, Paris
339. Spurk J (2004) Simultaneity within non-simultaneity? Continuity, rupture, emergence - on the temporal dynamic of social formation. Time Soc 13(1):41-49
340. Statistics Sweden (1992a) I tid och otid. En undersökning om kvinnors and mäns tidsanvändning 1990/1991. Levnadsförhå llanden, Report 79, Örebro
341. Statistics Sweden (1992b) Tidsanvändningsundersökningen 1990/91. Report 80. Örebro
342. Statistics Sweden (2003) Tid för vardagsliv. Kvinnors and mäns tidsanvändning 1990/91 and 2000/01. Levnadsförhållanden, Report 99, Stockholm
343. Statistics Sweden (2004a) Barnens tid med föräldrarna time children spend with their parents, Demographic reports 2004:1, Stockholm
344. Statistics Sweden (2004b) Fritid 1976-2002. Levnadsförhå llanden, Report 103, Stockholm
345. Statistics Sweden (2005) Geography in statistics - regional divisions in Sweden. MIS 2005:2
346. Statistics Sweden (2002) Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2001. Labour Force Surveys 2001. SCM Statistiska Meddelanden, Stockholm
347. Swedish Consumer Agency (1993) Tiden bara rinner förbi en metod för att upptäcka att vanor tar tid. Report 1992/93:27, Stockholm
348. Swedish Government Official Reports (SOU) (1995) Fria val? Om kön, makt och fritid. 1995:145, Stockholm
349. Swedish Government Official Reports (SOU) (1996) Fritid i förändring: om kön och fördelning av fritidsresurser. 1996:3, Stockholm
350. Swedish Government Official Reports (SOU) (2002) Arbetstiden: internationell jämförelse av arbetstid. By Person O, 2002:22, Stockholm
351. Veblen T (1970 [1899]) The theory of the leisure class: an economic study of institutions. Unwin, London
352. Zerubavel E (1977) The French Republican calendar: a case study in the sociology of time. Am Sociol Rev 42(6):868-877
353. Zerubavel E (1982) The standardization of time: a sociohistorical perspective. Am J Sociol 88(1):1-23
354. Atkins P, Bowler I (2001) Food in society: economy, culture, geography. Arnold, London
355. Björklund J, Limburg K, Rydberg T (1999) Impact of production intensity on the ability of the agricultural landscape to generate ecosystem services: an example from Sweden. Ecol Econ 29(2):269-291
356. Carlsson-Kanyama A et al (2003) Possibilities for long-term change of city life: experiences of backcasting with stakeholders. Toolsust Deliverable no. 18 fms-report 178 Royal Institute of Technology, Stockholm
357. Heiskanen E (1996) Conditions for product life extension. Working Papers No. 22 National Consumer Research Centre, Finland
358. Jonsson, D (2005) Indirekt energi för svenska väg- och järnvägstransporter (Indirect energy for Swedish road and rail transport). Swedish Defence Research Agency, Stockholm
359. Keller M et al (1998) Intermodal comparisons of atmospheric pollutant emissions. MEETdeliverable no. 24 Infras report B75320-8, Bern
360. Molin L (2002) Mejerisektorn och den nya biotekniken - nätverk och kunskapsutveckling i ett historiskt perspektiv. Department of Economic History Stockholm University, Stockholm
361. Office of Governmental Inquiries and Statistics (1999) Statistisk årsbok för Stockholm 1999. Stockholm
362. Pädam S et al (2003) Rapid replacement of passenger cars: a pathway to sustainable mobility? Inregia, Nordic Council of Ministers, Köpenhamn
363. Rosenberg N (1994) Exploring the black box: technology, economics and history. Cambridge University Press, Cambridge
364. Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) (2002) Energianvändning i industrin - en faktarapport. Project Energy Foresight - Sweden in Europe. Swedish Energy Agency, Eskilstuna
365. Swedish Energy Agency (2008) Energy in Sweden - Facts and Figures 2008, Eskilstuna
366. Swedish Energy Agency (2009) Energy in Sweden 2009, Eskilstuna
367. Åkerman J, Höjer M (2006) How much transport can the climate stand? Sweden on a sustainable path in 2050. Energ Policy 34(14):1944-1957
368. Åkerman J et al (2000) Destination framtiden: vägar mot ett bärkraftigt transportsystem. KFBReport 2000:66. Swedish Transport and Communication Research Board, Stockholm
369. IPCC (1996a) Climate change 1995: the science of climate change, technical summary. Intergovernmental Panel on Climate Change
370. IPCC (1996b) Technologies, policies and measures for mitigating climate change. Intergovernmental Panel on Climate Change
371. Johansson B, Åhman M (2000) Koldioxidneutrala transportsystem - en studie av energieffektiva fordon och förnybar energi KFB-report 2000:28 Swedish Transport and Communication Research Board, Stockholm
372. Steen P et al (1997) Färder i framtiden: transporter i ett bärkraftigt samhälle, KFB-Report 1997:7 Swedish Transport and Communication Research Board, Stockholm
373. Swedish Transport Administration (2010) Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning, PM 2010-11-30, Borlänge
374. Green A (2006) Hållbar energianvändning i svensk stadsplanering: från visioner till uppföljning av Hammarby sjöstad och Västra hamnen. Linköping Studies in Arts and Sciences #336 Linköping University, Linköping
375. Hedberg L et al (2003) Rum för framtiden. Swedish Defence Agency, Stockholm
376. Swedish Energy Agency (2008) Energy in Sweden - Facts and figures. Eskilstuna
377. Åkerman J, Höjer M (2006) How much transport can the climate stand? Sweden on a sustainable path in 2050. Energ Policy 34(14):1944-1957
378. Hedberg L et al (2003) Rum för framtiden. FOI, Stockholm
379. Steen P et al (1997) Färder i framtiden: transporter i ett bärkraftigt samhälle, KFB-Report 1997:7 Swedish board for transport and communication research, Stockholm
380. Rådberg J, Friberg A (1996) Svenska stadstyper: historik, exempel, klassificering. Kungliga tekniska högskolan, Stockholm
381. Statistics Sweden (1998) Markanvändningen i Sverige. Third edition. Örebro
382. Adam B (1998) Timescapes of modernity: the environment and invisible hazards. Routledge, London
383. Csikszentmihalyi M, Rochberg-Halton E (1981) The meaning of things: domestic symbols and the self. Cambridge University Press, Cambridge
384. Held M (2001) Alles zu seiner Zeit und an seinem Ort - Überlegungen zu einer anderen Zeitkultur. [http://www.uni-muenster.de/PeaCon/kapzeit/z-texte/ HeldAlleszuseinerZeit.htm. Accessed on February 26, 2010]
385. Åkerman J, Höjer M (2006) How much transport can the climate stand? Sweden on a sustainable path in 2050. Energ Policy 34(14):1944-1957
386. Hedberg L et al (2003) Rum för framtiden. FOI, Stockholm
387. Jackson T, Marks N (1999) Consumption, sustainable welfare and human needs: with reference to UK expenditure patterns between 1954 and 1994. Ecol Econ 28(3):421-441
388. Statistics Sweden (2000) Hushållens utgifter HUT 2000 (Household expenses in 2000). Utgiftsbarometern, Örebro, 2000
389. Statistics Sweden (2001a) Nationalräkenskaper 1995-2000 (National accounts 1995-2000), NR 10 SM 0101, Örebro
390. Statistics Sweden (2001b) Energistatistik för småhus 2000 (Energy statistics for low-rise housing), EN 16 SM 0101, Örebro
391. Statistics Sweden (2002) Environmental impact of Swedish trade, Report 2002:2, Örebro
392. Stockholm County Council (2004) Årsstatistik för Stockholms län och landsting (Annual statistics for Stockholm county). Office of Regional and Traffic planning, Stockholm
393. Swedish Energy Agency (2001) Minska energikostnaderna i ditt hus (Cut energy costs in your house), Eskilstuna 2001
394. Swedish Energy Agency (2003-2004) Energy in Sweden - Facts and Figures. Eskilstuna
395. Uppenberg S et al (2001) Miljöfaktabok för bränslen, Del 2 - Bakgrundsinformation and teknisk bilaga. IVL Report B 1334B-2. Stockholm
396. Åkerman J, Höjer M (2006) How much transport can the climate stand? Sweden on a sustainable path in 2050. Energ Policy 34(14):1944-1957
397. Carlsson-Kanyama A, Engström R (2003) Fakta om maten och miljön (Food and the environment). Swedish Environmental Protection Agency, Stockholm
398. Hedberg L et al (2003) Rum för framtiden. FOI, Stockholm
399. Andréasson H (2000) Resenärer i bilsamhället. Skrifter från etnologiska föreningen i Västsverige, No. 30 Göteborg
400. Grahn W (1995) Liv utan bil: en livsstilstudie av bilfria barnfamiljer. In report from the auto project at the Nordiska Museet, Stockholm
401. Henriksson G (2004) Hållbart vardagsliv: mer eller mindre energikrävande konsumtion. 2004:1 Trita-infra-fms. Royal Institute of Technology, Stockholm
402. Henriksson G (2008) Stockholmarnas resvanor - mellan trängselskatt och klimatdebatt. Royal Institute of Technology, Stockholm
403. Sandqvist K (1998) Bilens attraktionskraft: psykologiska perspektiv på bil and individ. KFB-Report 1998:14. Swedish Transport and Communication Research Board, Stockholm
404. Sandqvist K, Kriström S (2001) Getting along without a family car: the role of an automobile in adolescents' experiences and attitudes. Part 1, inner city. Lärarhögskolan Stockholm University, Stockholm
405. Steen P et al (1997) Färder i framtiden: transporter i ett bärkraftigt samhälle, KFB-Report 1997:7. Swedish Transport and Communication Research Board, Stockholm
406. Tillberg K (2001) Barnfamiljers dagliga fritidsresor i bilsamhället: ett tidspussel med geografiska and könsmässiga variationer. Kulturgeografi, Uppsala University, Uppsala
407. Waldo Å (2002) Staden och resandet: mötet mellan planering och vardagsliv. Lund University, Lund
408. Ahlroth S (2000) Green accounts for sulphur and nitrogen deposition in Sweden. Department of Forest Economics, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå University, Umeå
409. Ahlroth S, Höjer M (2007) Sustainable energy prices and growth - comparing macroeconomic and backcasting scenarios. Ecol Econ 63:722-731
410. Alfredsson E (2002) Green consumption, energy use and carbon dioxide emission. Umeå University, Umeå
411. Bohm P (1996) Samhällsekonomisk effektivitet. Näringsliv och samhälle, Stockholm
412. Jonung C (1982) Kvinnorna i svensk ekonomi. In: Södersten B (ed) Svensk ekonomi: ett samlingsverk. Rabén & Sjögren, Stockholm
413. Lindh T, Malmberg B (1999) Age structure effects and growth in the OECD, 1950-1990. J Popul Econ 12(3):431-449
414. Malmberg B (1994) Age structure effects on economic growth: Swedish evidence. Scand Econ Hist Rev 42(3):279-295
415. Skånberg K (2001) Constructing a partially environmentally adjusted net national product for Sweden 1993 and 1997. National Institute of Economic Research, Stockholm
416. Steurer A et al (1998) Environmental protection expenditure and its representation in national accounts. In: Uno K, Bartelmus P (eds) Environmental accounting in theory and practice. Kluwer, London
417. Swedish Government Official Reports (1996) Skatter, löner and sysselsättning - en kunskapsöversikt, expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. SOU 1996:117, Stockholm
418. Swedish Government Official Report (2000) Långtidsutredningen 1999/2000. SOU 2000:7, Stockholm
419. Swedish Government Official Reports (2001) Effektiv användning av naturresurser: slutbetänkande. SOU 2001:2, Stockholm
420. Ahrne G, Papakostas A (2002) Organisation, samhälle och globalisering. Lund University, Lund
421. Åkerman J et al (2000) Destination framtiden: vägar mot ett bärkraftigt transportsystem. KFBReport 2000:66 Swedish Transport and Communication Research Board, Stockholm
422. Alfredsson E (2002) Green consumption, energy use and carbon dioxide emission. Umeå University, Umeå
423. Belz F-M (2004) A transition towards sustainability in the Swiss agri-food chain (1970-2000): using and improving the multi-level perspective. In: Elzen B, Geels FW, Green K (eds) System innovation and the transition to sustainability. Edward Elgar, Cheltenham
424. Berkhout F, Smith A, Stirling A (2004) Socio-technological regimes and transition contexts. In: Elzen B, Geels FW, Green K (eds) System innovation and the transition to sustainability. Edward Elgar, Cheltenham
425. Chappells H, Shove E (2005) Debating the future of comfort: environmental sustainability, energy consumption and the indoor environment. Build Res Inf 33(1):32-40
426. Cross G (2000) An all-consuming century: why commercialism won in modern America. Columbia University Press, New York
427. Durning AT (1992) How much is enough? The consumer society and the future of the earth. Norton, New York
428. Ehrlich P, Ehrlich A (2004) One with Nineveh: politics, consumption, and the human future. Island Press, Washington D.C
429. Elzen B, Geels FW, Green K (eds) (2004a) System innovation and the transition to sustainability: theory, evidence and policy. Edward Elgar, Cheltenham
430. Elzen B, Geels FW, Green K (2004b) Conclusion. Transition to sustainability: lessons learned and remaining challenges. In: Elzen B, Geels FW, Green K (eds) System innovation and the transition to sustainability. Edward Elgar, Cheltenham
431. Etzioni A (1988) Voluntary simplicity: characterization, select psychological implications, and societal consequences. J Econ Psychol 19:619-643
432. Fogel R (2000) The fourth great awakening and the future of egalitarianism. University of Chicago Press, Chicago
433. Frank RH (1999) Luxury fever: why money fails to satisfy in an era of excess. Free Press, New York
434. Geels FW (2004) Understanding system innovations: a critical literature review and a conceptual analysis. In: Elzen B, Geels FW, Green K (eds) System innovation and the transition to sustainability: theory, evidence and policy. Edward Elgar, Cheltenham
435. Gullberg A (2001) City - drömmen om ett nytt hjärta, vol 2. Stockholmia, Stockholm
436. Gullberg A, Kaijser A (2004) City building regimes in post-war Stockholm. J Urban Technol 11(2):13-39
437. Hedberg L et al (2003) Rum för framtiden. Swedish Defence Research Agency Stockholm
438. Jansson JO (1996) Transportekonomi and livsmiljö. Studieförb. Näringsliv och samhälle, Stockholm
439. Jonsson D et al (2000) Infrastrukturens dynamik: om sociotekniska förändringsprocesser och hållbar utveckling. Environmental Strategies Research, Royal Institute of Technology, Stockholm
440. Kaijser A (1994) I fädrens spår - Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar. Carlsson, Stockholm
441. Lane R (2000) The loss of happiness in market democracies. Yale University Press, New Haven
442. Layard R (2005) Happiness lessons from a new science. Penguin, New York
443. Mårtensson M, Lundell E (2007) Tid, Pengar och Stad. In: Gullberg A, Höjer M, Pettersson R (eds) Bilder av framtidsstaden - tid hoch rum för hållbar utveckling. Brutus Östlings bokförlag Symposion, Stockholm
444. Pettersson R (ed) (2008) Bekvämlighetsrevolutionen: Stockholms hushåll och miljöer under 150 år och i framtiden. Stockholmia, Stockholm
445. Rådberg J (1997) Drömmen om atlantångaren: utopier & myter i 1900-talets stadsbyggande. Atlantis, Stockholm
446. Schipper, L and Johnsson, F (1994) Energianvändningen i Sverige - Ett internationellt perspektiv. R1994:10 Swedish Agency for Economic and Regional Growth, Stockholm
447. Shove E (2003) Comfort, cleanliness and convenience: the social organization of normality. Berg, Oxford
448. Strasser S (1992) Making consumption conspicuous: transgressive topics go mainstream. Technol Cult 43(4):755-770
449. Swedish Government Official Reports (2005) Bilen, biffen, bostaden: hållbara laster - smartare konsumtion. SOU 2005:51, Stockholm
450. Swedish National Social Insurance Board (2004) Statistikinformation, IS-I 2004:4, Föräldrapenningen. Stockholm
451. Thirsk J (1997) Alternative agriculture: a history from the Black Death to the present day. Oxford University Press, Oxford