Use and abuse of reindeer range

Acta Phytogeographica Suecica

Volumn 87, Issue , 2007, Pages 1-88

  Eriksson, Olof ^a   Niva, Mikael ^a   Caruso, Alexandro ^a  

^a NONE

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

ANIMAL HUSBANDRY; DEER; FODDER; GRAZING; HOME RANGE; MEADOW; MONTANE FOREST; MOUNTAIN REGION; PHYTOGEOGRAPHY; PLANT COMMUNITY; TEMPORAL VARIATION; VEGETATION;

DALARNA; EURASIA; EUROPE; FULUFJALLET NATIONAL PARK; LAPLAND; NORTHERN EUROPE; SCANDINAVIA; SWEDEN;

ANIMALIA; BRYOPHYTA; RANGIFER TARANDUS;

EID: 41749097244     PISSN: 00845914     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Article

References (240)

1. Abrahamsson, T. 1975. Till minne av Stora Sjöfallet. In: STF:s årsskrift 1975: 274-312.
2. Albertsson, J., Andersson, L.J., Renhorn, K.-E., Sehlstedt, Å. & Williamson, M. 1986-1987. Vegetationskarta, bladen Karesuando, Soppero och Lannavaara. - Lantmäteriet, Luleå.
3. Allard, A. 2001. Vegetation changes in mountain areas - A detailed study by aerial photo - based on remote sensing and spectral radiometry. - Licentiate thesis, Department of Physical Geography and Quarternary Geology, Stockholm University, Stockholm. 88 pp.
4. Allard, A. 2003. Vegetation changes in mountain areas. - A monitoring methodology based on aerial photographs, high-resolution satellite images and field investigations. - Thesis, Department of Physical Geography and Quarternary Geology, Stockholm University, Stockholm.
5. Allard, A., Ihse, M. & Nordberg, M. 1998. Vegetationsförändringar i fjällen - metodstudier i norra fjällen med hjälp av IRF-flygbilder och satellitbilder. - WWF, Solna.
6. Amen, R.D. 1966. The extent and role of seed dormancy in alpine plants. - Q. Rev. Biol. 41: 271-281.
7. Andersson, G., Gustavsson, K.-J. & Lindström, T. 1971. Rödingen i Rösjöarna på Fulufjället. - Information från Sötvattenlaboratoriet, Drottningholm.
8. Andersson, L. 1982. Vegetationskarta över de svenska fjällen. Kartblad 22. - Stockholm.
9. Andersson, L., Grundsten, C., Rafstedt, T. & von Südow, U. 1978-1984. Vegetationskarta över de svenska fjällen. Blad 1-220. - Naturvårdsverket, Stockholm.
10. Andersson, R.M. (ed.) 1982. Population dynamics of infection diseases: Theory and application. Chapman & Hall, London.
11. Ångström, A. 1953a. Atlas över Sverige. Sheet: 25-26. Temperatur, humiditet. - Stockholm.
12. Ångström, A. 1953b. Atlas över Sverige. Sheet: 27-28. Maximi-och minimitemperaturer, vegetationsperiod m.m. - Stockholm.
13. Ångström, A. 1974. Sveriges klimat. - AB Kartografiska Institutet. Stockholm.
14. Anon. 1977. Naturgeografisk regionindelning av Norden. -Nordiska ministerrådet (NUB) 1977: 34. Stockholm.
15. Archer, S.R. & Tieszen, L.L. 1980. Growth and physiological responses of tundra plants to defoliation. - Arctic Alp. Res. 12: 531-552.
16. Aronsson, K.-Å. 1991. Forest reindeer herding. An archaeological and palaeoecological study in northern Sweden. - Umeå.
17. Aronsson, K.-Å. 1995. Samiska kulturmiljöer i Sverige - en forskningsöversikt. - Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
18. Aronsson, K.-Å. 1997. Fjällen som kulturlandskap. In: Olsson, O., Rolén, M. & Torp, E. (eds.) Hållbar utveckling och biologisk mångfald i fjällregionen. - Rapport från 1997 års fjällforskningskonferens, FRN's rappport serie 98, Forskningsrådsnämnden, Stockholm.
19. Arseneault, D., Villeneuve, N., Boismenu, C., LeBlanc, Y. & Deshaye, J. 1997. Estimating lichen biomass and caribou grazing on the wintering grounds of northern Québec: an application of fire history and Landsat data. - J. Appl. Ecol. 34: 65-78.
20. Arwidsson, Th. 1926. Floristiska notiser från Pite Lappmark, huvudsakligen nordvästligaste delen. - Bot. Not. 1926: 209-226.
21. Arwidsson, Th. 1943. Studien über die Gefässpflanzen in den Hochgebirgen der Pite Lappmark. - Acta Phytogeogr. Suecica 17.
22. Austrheim, G. & Eriksson, O. 2001. Plant species diversity and grazing in the Scandinavian mountains-patterns and processes at different spatial scales. - Ecography 24: 683-695.
23. Bäcklin, E. 1982. En turistfärd 1903, bröderna Edvard och Emil Bäcklins resa från Fjällnäs till Storsjö och åter den 22-26 juli 1903, Turistland med kulturland. - Ed. Erik J. Bergström, eget förlag.
24. Banfield, A.W.F. 1961. A revision of the reindeer and caribou, genus Rangifer. - National Museum of Canada, Bulletin 177: 1-137.
25. Beach, H. 1981. Reindeer-herd management in transition. The case of Tuorpom Saameby in northern Sweden. - Almqvist and Wiksell, Uppsala.
26. Bergerud, A.T. 1971. The population dynamics of Newfoundland Caribou. - Wildlife Monographs 25: 1-55.
27. Bergerud, A.T. 1980. A review of the population dynamics of caribou and wild reindeer in North America. In: Reimers, E., Gaare, E. & Skjerneberg (eds.) - Proceedings of the 2nd international reindeer /Caribou symposium, Trondheim.
28. Bergerud, A.T. 1983. The natural population control of caribou. In: Bunnell, F.L., Eastman, D.S. & Peek, J.M. (eds.)Symposium on natural regulation of wildlife populations. Proceedings of the northwest section, the Wildlife Society. - Forest, Wildlife and Range Experiment Station, University of Idaho, Moscow.
29. Berglöf, L. 1923. De svenska nordlapparnas flyttningar till Norge. - Stockholm.
30. Bergman, I., Olofsson, A., Hörnberg, G., Zachrisson, O. & Hellberg, E. 2004. Deglaciation and colonization: Pioneer settlements in northern Fennoscandia. - J. World Prehistory 18: 155-177.
31. Bjärvall, A., Franzén, R., Nordqvist, M. & Ahman, G. 1990. - Renar och rovdjur. Tryckindustri, Solna.
32. Björkman, G. 1939. Kärlväxtfloran inom Stora Sjöfallets nationalpark jämte angränsande delar av Norra Lule Lappmark. - Kgl. Vet. Acad. Avhandlingar i naturskyddsärenden Nr 2. Uppsala.
33. Björkman, G. 1963a. Suorvasjöarna före vattenregleringens tid. In: Curry-Lindahl, K. (ed.) Natur i Lappland. - Svensk Natur, Uppsala.
34. Björkman, G. 1963b. Stora Sjöfallets nationalpark. In: Curry-Lindahl, K. (ed.) Natur i Lappland. - Svensk Natur, Uppsala.
35. Björkman, G. 1965. Tillägg till Kärlväxtfloran inom Stora Sjöfallets nationalpark jämte angränsande delar av Norra Lule Lappmark. - Kgl. Vet. Acad. Avhandlingar i naturskyddsärenden Nr 2. Uppsala.
36. Björn, L.O., Callaghan, T., Jonasson, S., Jonsdottir, I-S., Melillo, J., Molau, U., Neill, C., Rapp, A., Schlyter, P. & Tenow, O. 2000. Fjällens ekosystem i ett förändrat klimat. - Rapport 5085. Naturvårdsverket, Kalmar.
37. Boberg, G. 1992. Naturvårdsverkets förslag till policy. In: Nyman, L. & Jennersten, O. (eds.). Renbeteskonferens WWF 1992. - WWF, Stockholm.
38. Borgegård, L-E., Björnvall, A. & Kjellin, P. 1975. Motortrafik i terräng. - SNV PM:621, Statens Naturvårdsverk, Solna.
39. Carlsson, B.Å., Karlsson, P.S. & Svensson, B.M. 1999. Alpine and subalpine vegetation. In: Rydin, H., Snoeijs, P. & Diekmann, M. (eds.) 1999. Swedish plant geography. - Acta Phytogeogr. Suec. 84: 75-90.
40. Chapin, F.S. III. 1980. The mineral nutrition of wild plants. - Annu. Rev. Ecol. Syst. 11: 233-260.
41. Chapin, F.S. III., Vitousek, P.M. & van Cleve, K. 1986. The nature of nutrient limitation in plant communities. - Am. Nat. 127: 48-58.
42. Clarke, J.L., Welsh, D. & Gordon, I.J. 1995. The influence of vegetation pattern on the grazing of heather moorland by red deer and sheep. II. The impact on heather. - J. Appl. Ecol. 32: 177-186.
43. Crawley, M.J. 1997. Life history and environment. In: Crawley, M.J. (ed.) Plant ecology, pp. 73-131. - Blackwell Science Ltd, Oxford.
44. Danell, K., Utsi, P.M., Palo, R.T. & Eriksson, O. 1994. Food plant selection by reindeer during winter in relation to plant quality. - Ecography 17: 153-158.
45. de Martonne, E. 1926a. Aréisme et indice d'aridité. - Comptes Rendus Acad. Sci., Paris 182: 1395-1398.
46. de Martonne, E. 1926b. L'indice d'aridité. - Bull. Ass. Géogr. Fr. 9: 3-5.
47. de Martonne, E. 1926c. Une nouvelle fonction climatologique: l'indice d'aridité. - Météorologie 2: 449-458.
48. Degelius, G. 1943. Zur Kenntnis der Flechtenflora um den See Virihaure in Lule Lappmark. (Schwedisch-Lappland). - Bot. Not. 1943: 75-113.
49. Degerman, E., Engblom, E., Lingdahl, P-E., Melin, E. & Olofsson, E. 1992. Försurning i fjällen? - Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium. Information från sötvattenslaboratoriet 1: 1-112. Drottningholm.
50. den Herder, M., Kytöviita, M-M. & Niemelä, P. 2003. Growth of reindeer lichens and effects of reindeer grazing on ground cover vegetation in a Scots pine forest and a subarctic heathland in Finnish Lapland. - Ecography 26: 3-12.
51. Du Rietz, G.E. 1924. Studien über die Vegetation der Alpen: mit derjenigen Skandinaviens verglichen. - Veröff. Geobot. Inst. Rübel 1: 31-138.
52. Du Rietz, G.E. 1942. Linné som fjällväxtgeograf. - Svenska Linné-sällskapets årsskrift vol. XXV, Uppsala.
53. Eloranta, E. & Nieminen, M. 1986. Calving of the experimental reindeer herd in Kaarnanen during 1970-85. - Rangifer, Special Issue 1: 115-122.
54. Emanuelsson, U. 1984. Ecological effects of grazing and trampling on mountain vegetation in northern Sweden. - Doctoral thesis. Dept. of Plant Ecology, Lund.
55. Eriksson, B. 1986. Nederbörds- och humiditets klimat i Sverige under vegetationsperioden. - SMHI RMK no. 46. Norrköping.
56. Eriksson, G. 1969. Botanikens historia i Sverige intill år 1800. - Almquist & Wiksell, Uppsala.
57. Eriksson, O. 1976. Snöförhållandenas inverkan på renbetning. - Meddelande från Växtekologiska Institutionen, Uppsala Universitet, Uppsala 1976:2.
58. Eriksson, O. 1979. Inventering av Mausjaure samebys betesmarksresurser. In: Fredsförbandsutredningen 1979-09-13. - Försvarsdepartementet, Stockholm.
59. Eriksson, O. 1980. Effects of forest fertilization on the catering intensity of reindeer. In: Proceeding II, Reindeer/Caribou symposium Röros, Norway 1979. - Trondheim.
60. Eriksson, O. 1984a. Effekter av skogsgödsling på renbete och renbetning. - Skogsfakta Suppl. 5: 80-87.
61. Eriksson, O. 1984b. Vinterbete för ren i Talma sameby -Resurser, Utnyttjande, Framtidsaspekter. Slutrapport. - Renförsöksavdelningen, SLU, Umeå.
62. Eriksson, O. & Raunistola, T. 1990. Impact of soil scarification on reindeer pastures. - Rangifer Special Issue 3: 99-106.
63. Eriksson, O. & Raunistola, T. 1993. Trädlavar som renbete. Slutrapport. - Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala.
64. Eriksson, O. & Raunistola, T. 1996. Dynamik och konstans i fjällväxtlighet. - Världsnaturfonden WWF:s fjällvegetationsprojekt, Vegetationsanalysgruppens lägesrapport arbetsåret 1996.
65. Eriksson, O., Forslund, A. & Jungskär, W. 1999. Dynamik och konstans i fjällväxtlighet. - Världsnaturfonden WWF:s fjällvegetationsprojekt, Interimsrapport. Revision nr 1 på Långfjället och Sånfjället.
66. Eriksson, O., Niva, M. & Raunistola, T. 1998. Långtidsförändringar av fjällväxtlighet. - Några exempel från norra Lappland. In: Olsson, O., Rolén, M. & Torp, E. (eds.) Hållbar utveckling och biologisk mångfald i fjällregionen, rapport 98:2: 184-198. - Forskningsrådsnämnden, Stockholm.
67. Eriksson, O., Palo, T. & Söderström, L. 1981. Renbetning vintertid. Undersökningar rörande svensk tamrens näringsekologi under snöperioder. - Växtekol. Stud. 13, Uppsala.
68. Eriksson, O., Sandewall, M. & Wilhelmsson, E. 1987. A model for analysing influence of timber production on lichens for reindeer grazing. - Rangifer 7: 15-32.
69. Espmark, Y. 1981. Taxonomic notes on the Swedish domestic reindeer, genus Rangifer. - Zool. Scripta 10: 155-159.
70. Esselin, A. 2003. Storskaligt överbete i fjällen - en myt. - Fjällfokus Vol. 11.
71. Fjellheim, S. 2004. Fra fongstbasert til nomadisk reindrift i Rørostraktene. - Rangifer 9:13.
72. Flagstad, Ø & Røed, H. 2003. Refugial origins of reindeer ( Rangifer tarandus L.) inferred from mitochondrial DNA sequences. - Evolution 57: 658-670.
73. Fowler, C.W. 1987. A review of density dependance in populations of large mammals. - Curr. Mammal. 1: 401-441.
74. Fox, J.F. 1979. Intermediate-disturbance hypothesis. - Science 204: 1344-1345.
75. Fredén, C. (ed.) 1994. Sveriges Nationalatlas. Volym: Berg och Jord. SNA, Stockholm.
76. Fries, Th.C.E. 1913. Botanische Untersuchungen im Nördlichsten Schweden. In: Vetenskapliga och praktiska undersökningar i Lappland anordnade af Loussavaara-Kirunavaara Aktiebolag. - Uppsala.
77. Geijer, U. 2003. Renskötselrätt. - Sámiid Riikkasearvi /SSR, Umeå.
78. Grime, J.P. 1973. Control of species density in herbaceous vegetation. - J. Environ. Manage. 1: 151-161.
79. Haglund, B. 1966. De stora rovdjurens vintervanor I. - Viltrevy 4: 3.
80. Haglund, B. 1968. De stora rovdjurens vintervanor II. - Viltrevy 5: 6.
81. Hämet-Ahti, L. 1963. Zonation of the mountain birch forests in northernmost Fennoscandia. - Ann. Bot. Soc. Zool.-Bot. Fenn. Vanamo 34(4): 1-127.
82. Hansson, A. 1997. Jakt och jordbruk i Jämtlandsfjällen under yngre järnålder och medeltid. Arkeologi i Mittfjärden. Ett symposium kring nya arkeologiska forskningsrön. - Scriptum Vasa pp. 17-135.
83. Helle, T. & Aspi, J. 1983. Effects of winter grazing by reindeer on vegetation. - Oikos 40: 337-343.
84. Helle, T., Kajala, L., Niva, A. & Särkelä, M. 1998. Poron laidunnuksen vaikutus tundurivikoiden rakenteeseen. In: Hyppönen, M., Penttilä, T. & Poikajärvi, H. (eds.) Poron vaikutus metsä ja tunduriluontoon. Tutkimusseminaari Hetassa 1997. - Metsäntutkinmuslaitoksen tiedonantoja. 678: 132-141.
85. Hesselman, H. 1932. Om klimatets humiditet i vårt land och dess inverkan på markvegetation och skog. - Medd. Statens Skogsförsöksanstalt 26: 515-559.
86. Hik, D.S., Jefferies, R.L. & Sinclair, A.R.E. 1992. Foraging by geese, isostatic uplift and asymmetry in the development of salt-marsh plant communities. - J. Ecol. 80: 395-406.
87. Hill, M.O., Evans, D.F. & Bell, S.A. 1992. Long-term effects of excluding sheep from hill pastures in North Wales. - J. Ecol. 80: 1-13.
88. Höglund, N.H. 1970. Vertebratfaunan inom Lövhögsområdet. - Fauna och Flora 65: 137-184.
89. Höglund, N.H. & Eriksson, B.R. 1973. Förvildade tamrenars inverkan på vegetationen inom Lövhögsområdet. - Forskningssekretariatet, Statens Naturvårdsverk 1973, SNV PM 358.
90. Hollsten, J. 1774. Afhandling om renen. - Kungliga Svenska Vetenskaps Akademin. Handling 35: 124-147.
91. Holm, J.O. 1917, 1918 Årsberättelse, Lappfogden i Norrbottens norra distrikt. - Arkiv 1890-1924 BIII: 1 Luleå.
92. Holmberg, P. & Marklund, H. 1996. Nya svampboken. - Prisma, Stockholm.
93. Houghton, J.B., Meira Filho, L.G., Callander, B.A., Harris, N., Kattenberg, A. & Maskell, K. (eds.) 1996. Climate change 1995. -The science of climate change. - Cambridge University Press, Cambridge.
94. Hult, R. 1881. Försök till analytisk behandling af vaxtformationerna. - Meddel. Soc. pro Fauna et Flora Fenn. 8:1, 1-155.
95. Hultblad, F. 1968. Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Nordiska museet: - Acta Lapponica XIV. Stockholm.
96. Ihse, M. & Allard, A. 1995. Vegetationsförändringar i renbetesfjäll. Metodstudie i södra fjällen med hjälp av flygbilder i IR-färg. - WWF for Nature report No. 2: 95.
97. Ingold, T. 1980. Hunters, pastoralists and ranchers. Reindeer economics and their transformations. - Cambridge University Press, Cambridge.
98. Jefferies, R.L., Klein, D.R. & Shaver, G.R. 1994. Vertebrate herbivores and northern plant communities: reciprocal influences and responses. - Oikos 71: 193-206.
99. Kärenlampi, L., Tammisola, J. & Hurme, H. 1975. Weight increase of some lichens as related to carbon dioxide increase and thallus moisture. In: Wielgolaski, F.E. (ed.) Fennoscandian tundra ecosystems, 1. Plants and microorganisms, pp. 135-137. - Springer, Berlin.
100. Klein, D.R. 1982. Fire, lichens and caribou. - J. Range Manage. 35: 390-395.
101. Klein, D.R. 1987. Vegetation recovery pattern following overgrazing by reindeer on St. Matthew Island. - J. Range Manage. 40: 336-338.
102. Königsson, L.K. 1986. The Fjällnäs project: Natural and cultural components in landscape formation. In Nordic late quarternary biology and ecology. - Striae 24: 177-186.
103. Kudo, G. 1993. Relationship between flower time and fruit set of the entomophilous alpine shrub Rhododendron aureum (Ericaceae) inhabiting snow patches. - Am. J. Bot. 80: 1300-1304.
104. Kuhmunen, N. 1974. Praktisk renvård. - Gällivare.
105. Kullman, L. 1979. Change and stability in the altidude of the birch tree-limit in the Southern Swedish Scandes 1915-1975. - Acta Phytogeogr. Suec. 65: 1-128.
106. Kullman, L. 1989. Renbeteseffekter på Sånfjället. - Rapport 3574, Naturvårdsverket, Solna.
107. Kullman, L. 1998. Aktuella vegetations-förändringar i södra delen av fjällkedjan. In: Olsson, O., Rolén, M. & Torp, E. (eds.) Hållbar utveckling och biologisk mångfald i fjällregionen, rapport 98:2, pp. 160-169. - Forskningsrådsnämnden, Stockholm.
108. Kumpula, J., Colpaer, A. & Nieminen, M. 2000. Condition, potential recovery rate, and productivity of lichen (Cladina spp.) ranges in the Finnish reindeer management area. - Arctic 53: 152-160.
109. Kuoljok, S. 1998. Samernas historia. - Samtinget, Gällivare.
110. Lantbruksstyrelsen. 1985. Rennäringen - siffror och diagram. - Lantbruksstyrelsens meddelande 1985: 2.
111. Lantmäteriverket. 1978. Vegetationskarta. - Gävle.
112. Larson, D.W. & Kershaw, K.A. 1975. Studies on lichen-dominated systems. XI Lichen-heath and winter snow cover. - Can. J. Bot. 53: 621-626.
113. Larsson, B. 1999. Lars Levi Laestadius - hans liv ock verk & den laestadianska väckelsen. - Artos, Skellefteå.
114. Laufer, B. 1917. The reindeer and its domestication. - Mem. Am. Anthropol. Ass. IV-2.
115. Lehtonen, J. & Heikkinen, R.K. 1995. On the recovery of mountain birch after Epirrita damage in Finnish Lapland, with a particular emphasis on reindeer grazing. - Écoscience 2: 349-356.
116. Lindberg, P. 1970. Suorva-Ritsem-Kaitum. - Sveriges Natur 61: 155-161.
117. Linnaeus, C. 1737. Flora Lapponica. -Amsterdam 1738. Svensk översättning av Th. M. Fries i skrifter av Carl von Linné. - Utg. Vetenskapsakademi I 1905.
118. Linnaeus, C. 1758. Systema Naturae, etc. 10th ed. Tom 1:67. - Holmiae.
119. Linnaeus, C. 1889. Iter dalecarlicum. - Carl von Linnés ungdomsskrifter samlade av E. Ährling och efter hans död med statsunderstöd utgifna af Vetenskapsakademi Andra serien Stockholm.
120. Linnaeus, C. 1913. Iter Lapponicum. Andra upplagan med bilagor och noter ombesörjda av Th. M. Fries. - Skrifter av Carl von Linné utg. av Vetenskapsakademi 5. Uppsala.
121. Ljungner, E. 1948. Kölen och Skanderna. - Svensk Geografisk Årsbok 24: 197-198.
122. Lönnberg, E. 1909. Om renarna och deras lefnadsvanor. - Attachment to: Förhandlingarna inför skiljedomstolen af 1909 i renbetesfrågan, Avdelning 1, Svensk inlaga no. 3, Uppsala.
123. Lundh, N.G. 1998. Vegetationsförändringar i det härjedalska fjällandskapet under åren 1750-1949. - FFI Forum 1998:2 Fjällforskningsinstitutet, Mitthögskolan, Östersund.
124. Lundin, L. 2003. Humiditet under vegetationsperioden m.m. - Hemsida Inst. för skoglig marklära, SLU, Uppsala.
125. Lundmark, L. 1982. Uppbörd, utarmning, utveckling. Det samiska fångstsamhällets övergång till rennomadism i Lule lappmark. - Arkiv avhandlingsserie 14. Lund.
126. Lundmark, L. 1998. Så länge vi har marker. Samerna och staten under sexhundra år. - Rabén Prisma, Stockholm.
127. Magnus, O. 1539. Carta marina et descriptis septentrionalium terrarium ac mirabilium nerum in eis contentrarum. - Phototypice edita. Malmö 1949.
128. Magnus, O. 1555. Historia de gentibus septentrionalibus. - Historia om de nordiska folken. - Malmö 1982.
129. Manker, E. 1947. De svenska fjällapparna. - Svenska turistföreningens förlag, Stockholm, pp. 103-104.
130. Manseau, M., Huot, J. & Crête, M. 1996. Effects of summer grazing by caribou on composition and productivity of vegetation: community and landscape level. - J. Ecol. 84: 503-513.
131. Marklund, B. 2004. Några närings- och sociala frågor hos skogssamerna 1650-1800. In: Lantto, P. & Peter Sköld, P. (eds.) Befolkning och bosättning i norr. Etnicitet, Identitet och gränser i historiens sken. - Skrifter utgivna av Centrum för samisk forskning 1, Umeå 2004.
132. McKendrick, J.D. et al. 1980. Some effects of mammalian herbivores and fertilization on tundra soils and vegetation. - Arctic Alp. Res. 12: 565-578.
133. Milchunas, D.G., Sala, O.E. & Laurenroth, W.K. 1988. A generalized model of the effects of grazing by large herbivores on grassland community structure. - Am. Nat. 132: 87-106.
134. Miller, D.R. 1976. Biology of the Kaminuriak population of barren-ground caribou, Part 3. Taiga winter range relationships and diet. - Canadian Wildlife Service, Report Series 36: 1-41.
135. Moen, J. & Oksanen, L. 1998. Long-term exclusion of folivorous mammals in two arctic-alpine plant communities: a test of the hypothesis of exploitation ecosystems. - Oikos 82: 333-346.
136. Moen, J., Gardfjell, H., Oksanen, L., Ericson, L. & Ekerholm, P. 1993. Grazing by food-limited microtine rodents on a productive experimental plant community: does the "green desert" exist? - Oikos 68: 401-413.
137. Moren, A-S. & Perttu, K.L. 1994. Regional temperature and radiation indices and their adjustment to horizontal and inclined forest land. - Stud. For. Suec. 1994: 1-19.
138. Mulder, C.P.H. 1999. Vertebrate herbivores and plants in the Arctic and subarctic: effects on individuals, populations, communities and ecosystems. - Persp. Plant Ecol. Evol. Syst. 2: 29-55.
139. Mulder, C.P.H. & Ruess, R. 1998. Effects of herbivory on Arrowgrass: Interactions between geese, neighboring plants, and abiotic factors. - Ecol. Monogr. 68: 275-293.
140. Nieminen, M. 1980. Nutritional and seasonal effects on the haematology and blood chemistry in reindeer (Rangifer tarandus tarandus L.). - Comp. Biochem. Physiol. 66A: 399-413.
141. Nilsson, R. 2004. Av rovdjur dödade renar. Tabeller. - Sametinget, Kiruna.
142. Nordhagen, R. 1943. Sikkilsdalen og Norges fjellbeiter. - Bergen.
143. Nordkvist, M. 1980. Status of Rangifer in Sweden. In: Reimers, E., Gaare, E. & Skjerneberg (eds.) Proceedings of 2nd international reindeer/Caribou symposium. - Røros, Norge.
144. Økland, R.H. 1990. A phytoecological study of the mire northern Kisselbermosen southeast Norway II. Identification of gradients by detrended canonical correspondence analysis. - Nord. J. Bot. 10: 79-108.
145. Oksanen, L. 1992. Renproblemet inom den svenska fjällvärlden i ekologiskt och historiskt perspektiv. In: Nyman, L. & Jennersten, O. (eds.) - Renbeteskonferens WWF 1992, Stockholm.
146. Oksanen, L. 1998. Naturförhållanden och dynamik inom den fennoskandiska fjäll- och tundravärlden. In: Olsson, O., Rolén, M. & Torp, E. (eds.) Hållbar utveckling och biologisk mångfald i fjällregionen, rapport 98:2, pp. 184-198. - Forskningsrådsnämnden, Stockholm.
147. Oksanen, L. & Virtanen, R. 1995. Topographic, altitudinal and regional patterns in continental and suboceanic heath vegetation of northern Fennoscandia. - Acta Bot. Fenn. 153: 1-80.
148. Olff, H. & Ritchie, M.E. 1998. Effects of herbivores on grassland plant diversity. - Trends Ecol. Evol. 13: 261-265.
149. Olofsson, J. 2001. Long term effects of herbivory on tundra Ecosystems. - Doctoral thesis, Umeå University, Umeå.
150. Olofsson, J., Kitti, H., Rautiainen, P, Stark, S. & Oksanen, L. 2001. Effects of summer grazing by reindeer on composition of vegetation productivity and nitrogen cycling. - Ecography 24: 13-24.
151. Olofsson, J., Hulme, P.E., Oksanen, L. & Suominen, O. 2004. Importance of large and small mammalian herbivores for the plant community structure in the forest tundra ecotone. - Oikos 106: 324-334.
152. Olofsson, J., Moen, J. & Oksanen, L. 2002. Effects of herbivory on competition intensity in two arctic-alpine tundra communities with different productivity. - Oikos 96: 265-272.
153. Olofsson, J., Stark, S. & Oksanen, L. 2004. Reindeer influence on ecosystem processes in the tundra. - Oikos 105: 386-396.
154. Orlóci, L. 1978. Multivariate analysis in vegetation research. 2nd. ed. 451 pp. - Kluwer, The Hague.
155. Ottar, O. 820. In: King Alfred's English orosius; Ed. Janet Bately for the Early English text society 1980. - London.
156. Påhlsson, L. (ed.) 1998. Vegetationstyper i Norden. - Tema Nord 1998: 510. Köbenhavn.
157. Paine, R. 1972. The herd management of lapp reindeer pastoralist. - J. Asian African Stud. 7: 76-87.
158. Palo, T. 1981. Renbetning på kalfjäll under snösmältningsperioden. In: Eriksson, O., Palo, T. & Söderström, L. Renbetning vintertid. - Växtekol. Stud. 13. Uppsala.
159. Pettersson, A. 1866. Lappland dess natur och folk. - Stockholm. 62 pp.
160. Polo, M. 1967. Marco Polos resor i Asien 1271-1295. - Stockholm.
161. Pyšek, P. 1997. Clonality and plant invasions: can a trait make a difference? In: de Kroon, H. & van Groenendael, J. (eds.) The ecology and evolution of clonal plants, pp. 405-427. Bakhuys, Leiden.
162. Raab, B. & Vedin, H. (eds.) 1995. - Sveriges Nationalatlas Volym: Klimat, sjöar och vattendrag. Stockholm.
163. Rafstedt, T. 1987. Vegetationskarta över norra Härjedalens skogsland och lågfjäll Sånfjället, Vemdalsfjällen, Klövsjöfjällen. - Naturvårdsverket, Stockholm.
164. Rehbinder, C. & Nikander, S. 1999. Ren och rensjukdomar. - Studentlitteratur, Lund.
165. Reimers, E. 1989. Villreinens verden. - Århus.
166. Reindeer husbandry act 1971. - Rennäringslagen, SFS 1971: 437. Stockholm.
167. Renbeteskommissionen af år 1907. 1909. - Stockholm.
168. Renbeteskommissionen af år 1909 handlingar. 1912. - Helsingfors.
169. Renbeteskommissionen af år 1913 handlingar. 1913. - Helsingfors.
170. Renbeteskommissionen år 1906. 1913. - Stockholm.
171. Renman, G. 1989. Barmarkskörning i fjällen. Effekter av körning med terränghjulingar på mark och vegetation. - SNV Rapport 3598. Naturvårdsverket, Solna.
172. Rheen, S. 1671 (1983). En kortt relation om lapparnes lefwarne och sedtrer, wijd -skiepellser, samt i många stycken grafwa wildfarelser. In: Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. - Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. Nr 27. Umeå. 1983.
173. Roman, A. 1818. Betättelser om Norrbotten och dess Lappmarker. - Stockholm. 133 pp.
174. Rudbeck, O. d.ä. 1702. Campus Elysii. Vol. 1-2. - Uppsala.
175. Rudbeck, O. d.y. 1701. Nora samolad sive Laponia illustrata. Vol. 1. Uppsala.
176. Rudbeck, O.d.y. 1734. In: Acta literaria et scientiaricum Sveciae.
177. Rune, O. 1953. Plant life on serpentines and related rocks in the north of Sweden. - Acta Phytogeogr. Suec. 31.
178. Ruong, J. 1945. Studier i lapsk kultur i Pite lappmark och angränsande områden. - Svenska landsmål och svenskt folkliv 1943-1944, 182 pp.
179. Ruong, I. 1964. Jåhkåkaska sameby. In: Svenska landsmål och Svenskt folkliv. - Uppsala.
180. Ruong, I. 1982. Samerna i historien och framtiden. - Stockholm.
181. SAS Institute, 2001. SAS 8.02 for Windows. - SAS Institute Inc., Cary, North Carolina.
182. Schefferus, J. 1673. Lapponia. Frankfurt am Main. In: Manker, E. (ed.) Lapponia, Svensk version. - Uppsala 1956.
183. Schmidt, J.W. 1801. Resa genom Hälsingland och Härjedalen år 1799. Luejie förlag 1992. Orginalutg, Hamburg.
184. Selander, S. 1950. Floristic phytogeography of southwestern Lule Lappmark (Swedish Lapland). I, II. - Acta Phytogeogr. Suecica 27, 28.
185. Selinge, K-G. 1982. Comments on economic change and the prehistoric fur trade in Northern Sweden. The relevance of a Canadian model. - Norw. Archaeol. Rev. 15: 115-123.
186. Shannon, C.E. 1948. A mathematical theory of communication. - The Bell System Techn. J. 27: 379-423.
187. Siivonen, L. 1975. New results on the history and taxonomy of the mountain, forest, and domestic reindeer in northern Europe. Proc. 1st Int. Reindeer and Caribou Symp., Fairbanks 1972, pp. 33-40, - Univ. of Alaska, Fairbanks.
188. Sjörs, H. 1956. Nordisk växtgeografi. - Bonniers, Stockholm.
189. Sjörs, H. 1971. Ekologisk botanik. - Almqvist & Wiksell, Stockholm.
190. Sjörs, H. 1990. Divergent successions in mires, a comparative study. - Aquilo Ser. Bot. 28: 67-77.
191. Sjörs, H. 1999. The background: Geology, climate and zonation. In: Rydin, H., Snoeijs, P. & Diekmann, M. (eds.) Swedish plant geography. - Acta Phytogeogr. Suec. 84.
192. Skjenneberg, S. & Slagsvold, L. 1968. Reindriften og dens naturgrundlag. - Oslo.
193. Skogland, T. 1994. Villrein fra urinvåner till miljöbarometer. - Drammen.
194. Sköld, P. 1992. Samisk bosättning i Gällivare 1550-1750. - Center för Arktisk Kulturforskning. Umeå University. Rapport nr 22, 189 pp.
195. Skuncke, F. 1958. Renbeten och deras gradering. - Uppsala.
196. Skuncke, F. 1973. Renen i urtid och nutid. - Stockholm.
197. Smith, H. 1920. Vegetationen och dess utvecklingshistoria i det centralsvenska högfjällsområdet. - Uppsala.
198. Statistics Sweden. 1999. Reindeer husbandry in Sweden. - Halmstad.
199. Steckzein, B. 1964. Birkarlar och lappar. En studie i bierkarlaväsendets, lappbefolkningens och skinnfeodalens historia. - KVA. Historiska serien 9. Stockholm.
200. Stiling, P.D. 1996. Ecology-theories and applications. - Prentice Hall, London.
201. Stöckling, J. & Bäumler, E. 1996. Establishment from seeds and clonal growth strategies on a glacier foreland. - J. Veg. Sci. 7: 45-56.
202. Suominen, O. & Olofsson, J. 2000. Impacts of semi-domesticated reindeer on structure of tundra and forest communities in Fennoscandia: a review. - Ann. Zool. Fenn. 37: 233-249.
203. Suominen, O., Banell, K. & Bergström, R. 1999. Moose, trees, and ground-living invertebrates: indirect interactions in Swedish pine forests. - Oikos 84: 215-226.
204. Svensk rennäring 1999. Svenska samernas riksförbund. - Jordbruksverket, Sveriges Landbruksuniversitet & Statistiska Centralbyrån, Halmstad.
205. Syroechkovskii, E.E. 1984. Overview of the problem of wild reindeer in Soviet Union. In: Syroechkovskii, E.E. (ed.) Wild Reindeer of the Soviet Union, pp. 6-44. - Amerind Publ., New Delhi.
206. Tegengren, H. 1952. En utdöd lappkultur i Kemi lappmark. - Acta Academiae Aloensis, Humaniora 19: 4.
207. Tengwall, T.Å. 1920. Die Vegetation des Sarekgebietes. - Uppsala.
208. Tengwall, T.Å. 1924. Die Gefässpflanzen des Sarekgebietes. - Stockholm.
209. Tengwall, T.Å. 1928. Renlavarnas tillväxt och biologi i Torne och Lule lappmarker. - Svensk Bot. Tidskr. 22: 18-32.
210. Tenow, O. 1972. The outbreaks of Oporina autumnata Bkh. and Operophthera spp. in the Scandinavian mountain chain and northern Finland 1862-1968. - Zool. Bidrag Suppl. 2: 1-107.
211. ter Braak, C.J.F. & Šmilauer, P. 1998. CANOCO reference manual and users guide to CANOCO for Windows: Software for canonical community ordination (v.4) - Microcomputer Power, Ithaca.
212. Tuhkanen, S. 1980. Climatic parameters and indices in plant geography. - Acta Phytogeogr. Suec. 67: 1-110.
213. Turi, J. 1910. Muittalus samid birra. En bok om samernas liv. Samiska med dansk översättning. - Köpenhamn.
214. Uggla, E. 1958. Skogsbrandfält in Muddus Nationalpark. - Acta Phytogeographica Suecica 41.
215. Vainshtein, S. 1980. Nomads of South Siberia. The pastoral economics of Tuva. Cambridge studies of social anthropology 25. - Cambridge University Press, Cambridge.
216. van den Brink, P. 2000. Erosionsmätningar i hedvegetation i fjällområdet. - Fjällforskningsinstitutet Forum 2000: 2.
217. Väre, H., Ohtonen, R. & Oksanen, J. 1995. Effects of reindeer grazing on understory vegetation in dry Pinus sylvestris forests. - J. Veg. Sci. 6: 523-530.
218. Vibe, C. 1967. Arctic animals in relation to climatic fluctuations. - Meddelanden från Grönland 170: 5.
219. Vibe, C. 1982. Mikro-istider. In: Naturens Verden 9. - Köbenhavn.
220. Wahlenberg, G. 1804. Geografisk och ekonomisk beskrifning om Kemi lappmark i Vesterbottens höfdingdöme. Stockholm.
221. Wahlenberg, G. 1812. Flora Lapponica. - Berlin, 550 pp.
222. Wahlenberg, G. 1824-26. Flora Svecica. Pars I-II. - Uppsaliae.
223. Wahlenberg, G. 1830. Svensk botanik. - Stockholm.
224. Wallin, J.E. & Aronsson, Å. 1998. Mittåkläppen-markanvändning och vegetationsförändringar under två århundraden. In: Anttila, S. & Vikman, P.Å. (eds.) Forskning och förvaltning för hållbar utveckling i landets fjällområden. - Fjällforskningsinstitutet Östersund, Rapport 1998, 3 pp.
225. Wallsten, P. 1988. Rekreation i Rogen - tillämpning av en planeringsmetod för friluftsliv. - Universitetet i Trondheim.
226. Warenberg, K. 1977. Vegetation och renbete inom Ottfjällets renfarm - A study of the vegetation and of reindeer grazing habits on the Ottfjäll reindeer range. - Östersund.
227. Warenberg, K., Danell, Ö., Gaare, E. & Nieminen, M. 1997. Flora i renbetesland. - Landbruksforlaget, Stockholm.
228. Wegener, C. & Odasz, A.M. 1997. Effects of laboratory simulated grazing on biomass of the perennial Arctic grass Dupontia fisheri from Svalbard: evidence of overcompensation. - Oikos 79: 496-502.
229. Weih, M. & Karlsson, P.S. 1999. The nitrogen economy of mountain birch seedlings: implications for winter survival. - J. Ecol. 87: 211-219.
230. White, R.G., Bunnell, F.L., Gaare, E., Skogland, T. & Hubert, T. 1981. Ungulates on Arctic ranges. In: Bliss, L.C., Cragg, J.B., Heal, D.W. & Moore, J.J. (eds.) Tundra Ecosystems: A comparative analysis, pp. 397-483. - Cambridge University Press, Cambridge.
231. Wiklund, K.B. 1919. Om renskötselns uppkomst. - Ymer 1918, H3: 249-273. Stockholm.
232. Wistrand, G. 1962. Studier i Pite Lappmarks kärlväxtflora, med särskild hänsyn till skogslandet och de isolerade fjällen. - Acta Phytogeogr. Suecica 45.
233. Zackrisson, J. 1976. Lapps and Scandinavians. Archaeological finds from Northern Sweden. Early Nordland 10. - Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm.
234. Zackrisson, J. 1984. De samiska metalldepåerna år 1000-1350. The Saami metal deposits a.d. 1000-1350. - Archaeology and Environment 3. Umeå.
235. Zackrisson, J. 1992. Sápmi 8/92. - SSR:s kansli. Umeå.
236. Zetterstedt, J.W. 1822. Resa genom Sveriges och Norriges Lappmarker, förrättad år 1821. - Lund.
237. Zetterstedt, J.W. 1833. Resa genom Umeå lappmarker i Vesterbottens län, förrättad år 1832. - Örebro.
238. Zetterstedt, J.W. 1822. Resa genom Sveriges och Norriges Lappmarker, förrättad år 1821. - Lund.
239. Zetterstedt, J.W. 1833. Resa genom Umeå lappmarker i Vesterbottens län, förrättad år 1832. - Örebro.
240. Zimov, S.A., Chuprynin, V.I., Oreshko, A.P, Chapin, F.S. III, Reynolds, J.F. & Chapin, M.C. 1995. Steppe-tundra transition: A herbivore-driven biome shift at the end of the pleistocene. - Am. Nat. 146: 765-794.