The social situation of older people (Chapter 8)

International Journal of Social Welfare

Volumn 16, Issue SUPPL. 1, 2007, Pages

  Larsson, Kristina ^a  

^a STOCKHOLM GERONTOLOGY RESEARCH CENTER   (Sweden)

Author keywords

Financial margins; Foreign born older people; Formal care; Fourth age; Informal care; Intergenerational contacts; Pensions; Social relations; The oldest old; Third age

Indexed keywords

EID: 34447271038     PISSN: 13696866     EISSN: 14682397     Source Type: Journal    
DOI: 10.1111/j.1468-2397.2007.00521.x     Document Type: Article

References (79)

1. Ahacic K, Barenthin I, Thorslund M (1998). Changes in Swedish dental health 1968-91. Swedish Dental Journal 22 (5-6): 211-222.
2. Alm Stenflo G (2005). Kvinnors vårdbehov ökar snabbast [Women's care needs are increasing the fastest]. Välfärd (3): 19-20.
3. Altvall H (2000). Äldre invandrares hälsa [The health of older immigrants]. Stockholm, Stiftelsen Stockholms läns Äl drecentrm.
4. Andersson G, Guiping L (2001). Demographic trends in Sweden: childbearing developments in 1961-2000, marriage and divorce developments in 1971-1999. Demographic Research 5: 1-14.
5. Andersson L (1996). Lapphemmen i Norrbotten [Sami homes for the elderly in Norrbotten County]. Socialmedicinsk tidskrift (7-8): 417-424.
6. Andersson L (1998). Loneliness research and interventions: A review of the literature. Aging & Mental Health 2 (4): 264-274.
7. Andersson L (2002). Ensamhet och sociala relationer [Loneliness and social relations]. In: Andersson L, ed. Socialgerontologi [Social gerontology]. Lund, Studentlitteratur, pp. 146-165.
8. Batljan I, Lagergren M (2000). Kommer det att finnas en hjälpande hand? En analys av framtida behov och kostnader för vården och omsorgen om de äldre 2000-2030 [Will a helping hand be available? An analysis of future needs and costs in caring for the elderly, 2000-2030]. Bilaga 8 till Långtidsutredningen 1999/2000 [Appendix 8, Report by the Long-term Planning Commission]. SOU 2000: 7. Finansdepartementet. Stockholm, Fritzes.
9. Börsch-Supan A, Brugiavini A, Jürges H, Mackenbach J, Siegrist J, Weber G, eds. (2005). Health, Ageing and Retirement in Europe - First Results from the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe. Mannheim, MEA.
10. Daatland SO (1994). Folkemeningen om familien, de eldre og samfunnet [Public views on the family, older people and society]. Aldring & Eldre (1): 7-12.
11. Ekman S-L (1993). Monolingual and bilingual communication between patients with dementia diseases and their caregivers. Doctoral dissertation. UmeåUniversity Medical Dissertations, New Series No. 370. Departments of Advanced Nursing, UmeåUniversity and Geriatric Medicine, Karolinska Institute, Stockholm.
12. Elfving A-S (2004). Vi vill gåhem före sextiofem - varannan planerar tidig pension [We want to go home before 65: One in two planning premature retirement]. TCO granskar nr 5 [TCO evaluates No. 5]. Stockholm, TCO.
13. Forssell E (2004). Skyddandets förnuft. En studie om anhöriga till hjälpbehövande äldre som invandrat sent i livet [The Logic of Protection: A Study of Informal Caregiving to Older Family Members in Immigrant Families]. Doctoral dissertation. Stockholm, Institution för socialt arbete, Stockholms universitet.
14. Frankel G (1996). Stockholms judiska åldringsvård - exempel påvad minoritetsgrupper kan göra [Jewish elderly care in Stockholm: An illustration of what minority groups can do]. Socialmedicinsk tidskrift (7-8): 425-429.
15. Freedman VA, Martin LG, Schoeni RF (2002). Recent trends in disability and functioning among older adults in the United States: A systematic review. Jama 288 (24): 3137-3146.
16. Fritzell J, Lennartsson C (2005). Financial transfers between generations in Sweden. Ageing & Society 25: 397-414.
17. Fölster S, Morin A, Sahlin G, Wikner G (2005). Äldre sökes till utmanande arbete [Older person wanted for challenging job]. Stockholm Svenskt Näringsliv.
18. Gaunt D (1998). Äldreomsorgen blir mångkulturell - särskild vård bara för en minoritet [Elderly care becomes multicultural: Special care only for a minority]. Läkartidningen 95 (32-33): 3409-3412.
19. Ghazanfareeon Karlsson S, Borell K (2002). Intimacy and autonomy, gender and ageing: Living apart together. Ageing International 27 (4): 11-26.
20. Ghazanfareeon Karlsson S, Borell K (2005). A home of their own. Women's boundary work in LAT-relationships. Journal of Aging Studies 19: 73-84.
21. Ghilagaber G (1998). Five essays on models and methods for the analysis of survival data with single and multiple causes of failure. With applications in family demography. Doctoral dissertation. Department of Statistics, Uppsala University.
22. Gurner U, Thorslund M (2003). Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre: Om nödvändigheten av samordning [Lack of conductor in elderly care: About the necessity of co-ordination]. Stockholm, Natur och Kultur.
23. HeikkiäK (1996). Äldre invandrares behov och önskemål om äldreomsorg i Södertälje kommun [The care needs and preferences of older inhabitants in the municipality of Södertälje]. Stockholm, Stiftelsen Stockholms läns Ädrecentrum.
24. HeikkiläK, Ekman SL (2000). Health care experiences and beliefs of elderly Finnish immigrants in Sweden. Journal of Transcultural Nursing 11 (4): 281-289.
25. Jegermalm M (2006). Informal Care in Sweden: A typology of care and caregivers. International Journal of Social Welfare 15: 332-343.
26. Jeppsson Grassman E (2001) Medmänniska och anhörig. En studie av informella hjälpinsatser [Fellow-being and relative: A study of informal care]. Sköndalsinstitutets skriftserie nr 17 [Perodicals from Sköndal University College, No 17]. Stockholm, Ersta Sköndal högskola.
27. Jeppsson Grassman E, Svedberg L (1999). Medborgarskapets gestaltningar. Insatser i och utanför föreningslivet. [Manifestations of citizenship. Civic participation inside and outside voluntary associations]. In: AmnåE, ed. Civilsamhället. Demokratiutredningens forskarvolym VIII [Civil society. Research Volume VIII, Commisson on Swedish Democracy]. SOU 1999:84. Fakta info direkt, pp. 121-180.
28. Johansson L, Sundström G (2002). Anhörigvårdens omfattning i Sverige [The extent of informal care in Sweden]. Socialmedicinsk tidskrift (2): 119-130.
29. Lagergren M (2004). Utvecklingen av de äldres hälsa och levnadslängd [Health and life expectancy trends among older people]. Äc-rapport 2004:9. Stockholm, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
30. Larsson K (2006). Care needs and home-help services for older people in Sweden: Does improved functioning account for the reduction in public care? Ageing & Society 26: 413-29.
31. Larsson K, Thorslund M (2002). Does gender matter? Differences in patterns of informal support and formal services in a Swedish urban elderly population. Research on Aging 24 (3): 308-337.
32. Larsson K, Thorslund M (2005). Äldres hälsa [Old people's health]. In: Persson G, ed. Folkhälsorapport 2005 [Health in Sweden - The National Public Health Report 2005]. Stockholm, Socialstyrelsen, pp. 272-290.
33. Laslett P (1987). The emergence of the third age. Ageing and Society 7: 133-160.
34. Odén B, Svanborg A, Tornstam L (1993). Att åldras i Sverige [Ageing in Sweden]. Stockholm, Natur och Kultur.
35. OECD (2005). The OECD Health Project. Long-term Care for Older Poeple. Paris, OECD.
36. Olsson H (2005). Äldre i arbete-prima liv! [Older people in employment: What a life?]. Promemorian från Socialförsäkringsutredningen [Background report by the Social Insurance Committee]. Stockholm, Socialdepartementet.
37. Parker MG, Ahacic K, Thorslund M (2005). Health changes among Swedish oldest old: Prevalence rates from 1992 and 2002 show increasing health problems. Journal of Gerontology Medical Sciences 60 (10): 1351-1355.
38. Robine JM, Michel JP (2004). Looking forward to a general theory on population aging. Journals of Gerontology Series A Biological Sciences and Medical Sciences 59 (6): 590-597.
39. Romøren TI (2003). Last years of long lives: The Larvik study. London, Routledge.
40. Ronström O, ed. (1996). Vem ska ta hand om de gamla invandrarna? [Who will look after older immigrants?]. Rapport från forskningsprogrammet Åldrandets kultur 1996:3 [Report from research programme The Culture of Ageing 1996:3]. Stockholm, Stockhokms socialtjänsts forsknings- och utvecklingsbyrå.
41. Rosén M, Haglund B (2005). From healthy survivors to sick survivors - implications for the twenty-first century. Scandinavian Journal of Public Health 33 (2): 151-155.
42. Socialdepartementet (1988). Äldreomsorgen inför 90-talet [Swedish elderly care: Into the 1990s]. Prop. 1987/88:176.
43. Socialdepartementet (2001a). Döden angår oss alla: värdig vård vid livets slut [Death concerns us all: Dignity in palliative care]. Slutbetänkande från Kommittén om vård i livets slutskede [Final report by the Committee on Palliative Care]. SOU 2001:6. Stockholm, Fritzes.
44. Socialdepartementet (2001b). Välfärdsbokslut för 1990-talet [Welfare in Sweden: The Balance Sheet for the 1990s]. Slutbetänkande från Kommittén Välfärdsbokslut [Final report by the Committee Welfare in Sweden: The Balance Sheet]. SOU 2001:79. Stockholm, Fritzes.
45. Socialdepartementet (2003) Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning. [Policies for the elderly: A vision of the future]. Slutbetänkande från den parlamenariska beredningen SENIOR 2005 [Final report by the Parliamentary Committee SENIOR CITIZEN 2005]. SOU 2003:91. Stockholm.
46. Socialstyrelsen (1996). Ädelreformen - Slutrapport [The 'Ädel Reform' Final Report 1996]. Rapport 1996:2. Stockholm.
47. Socialstyrelsen (2000). Äldreomsorg i glesbygd [Elderly care in sparsely populated areas]. Rapport 2000:12. Stockholm.
48. Socialstyrelsen (2002). Äldre iraniers och deras anhörigas syn påvården och omsorgen [How older Iranians and their families view elderly care and services]. Projektredovisning från uppdraget Anhörig 300 [Report from assignment The Relative 300]. Stockholm.
49. Socialstyrelsen (2003). Ekonomisk prövning av rätten till äldreoch handikappomsorg [Means testing in elderly care and care of the disabled]. Stockholm.
50. Socialstyrelsen (2005a). Avgifter inom äldre- och handikappomsorg [Care fees for the elderly and disabled]. Lägesbeskrivning 2005 [Situation report 2005]. Stockholm.
51. Socialstyrelsen (2005b). Avgiftsenkät januari 2005. Redovisningar och jämförelser med tidigare studier [Fee survey, January 2005. Reports and comparisons with previous studies]. Stockholm.
52. Socialstyrelsen (2005c). Ekonomiskt bistånd årsstatistik, 2004. Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och antal biståndshushåll [Social assistance: Yearly statistics 2004. Disbursements, recipients and households]. Statistik Socialtjänst. Stockholm.
53. Socialstyrelsen (2005d). Folkhälsorapport 2005 [Health in Sweden - The National Public Health Report 2005]. Stockholm.
54. Socialstyrelsen (2005e). Reproduktiv hälsa i ett folkhälsoperspektiv [Reproductive health in a public health perspective]. Stockholm.
55. Socialstyrelsen (2005f). Vård och omsorg om äldre. [Caring for older people]. Lägesrapport 2004 [Progress report 2004]. Stockholm.
56. Socialstyrelsen (2005g). Äldre-vård och omsorg år 2004. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen [Elderly care 2004: Municipal services in accordance with the Social Services Act and the Health and Medical Services Act]. Statistik Socialtjänst 2005:2. Stockholm.
57. Statistiska centralbyrån (2002). Opublicerade uppgifter ur HEK, Hushållens ekonomi [Unpublished data from the Household's finances, HEK]. Örebro.
58. Statistiska centralbyrån (2004a). Befolkningsstatistik 2003, del 3 [Population Statistics 2003, Part 3]. Örebro.
59. Statistiska centralbyrån (2004b). De äldres ekonomiska välfärd [Economic welfare of the elderly]. Örebro.
60. Statistiska centralbyrån (1999). Befolkningsutvecklingen under 250 år. Historisk statistik för Sverige [Demographic trends over 240 years: Historical statistics for Sweden]. 1999:2. Stockholm.
61. Statistiska centralbyrån (2005a). Arbetskraftsundersökningarna 2004 [Swedish Labour Force Survey 2004]. Statistiska meddelanden [Statistical reports] AM 12 SM 0501. Stockholm.
62. Statistiska centralbyrån (2005b). Statistisk årsbok för Sverige 2005 [Statistical Yearbook of Sweden 2005]. Stockholm. Statistiska centralbyrån (2006). Statistisk årsbok för Sverige 2006 [Statistical Yearbook of Sweden 2006]. Stockholm.
63. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (2001). Ädres hälsa och välbefinnande. En utmaning för folkhälsoarbetet [The health and wellbeing of older people. A public health challenge]. Stockholm.
64. Sundquist J, Johansson SE (1998). Sämre somatisk hälsa bland utlandsfödda [Somatic health deterioration among people born abroad]. Läkartidningen 95 (10): 1000-1002, 1005-1006.
65. Sundström G (2002a). 15 000 guldbröllop [15,000 Golden Weddings]. Välfärdsbulletinen 217.
66. Sundström G (2002b). Åldrandet, staten och civilsamhället [Ageing, the state and civil society]. In: Andersson L, ed. Socialgerontologi [Social gerontology]. Lund, Studentlitteratur.
67. Sundström G, Johansson L, Hassing LB (2002). The shifting balance of long-term care in Sweden. Gerontologist 42 (3): 350-355.
68. Szebehely M (1998). Hjälp i hemmet i nedskärningstid - hemtjänstens och anhörigas insatser för gamla kvinnor och män [Help in the home when times are tough: Formal and informal care provision to old women and men]. In: Sandquist A-M, ed. Åt var och en efter behov [To each according to his needs]. Stockholm, Svenska kommunförbundet, pp. 93-179.
69. Szebehely M (2003). Den nordiska hemtjänsten - bakgrund och omfattning [The nordic home help services - background and scope of intervention]. In: Szebehely M, ed. Hemhjälp i Norden - illustrationer och reflektioner [Home help in the Nordic countries - illustrations and reflections]. Lund, Studentlitteratur, pp. 23-61.
70. Szebehely M (2004). Anhörigomsorg - av kärlek eller tvång? [Family care: Motivated by love or a sense of duty?]. Tidningen Äldreomsorg 21 (6): 21-26.
71. Szebehely M (2005). Anhörigas betalda och obetalda äldreomsorgsinsatser [Paid and unpaid family care of the elderly]. In: Forskarrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen. Bilaga till SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål [Research reports to Inquiry on Gender Equality Policy. Appendix to SOU 2005:66: Power to shape society and one's own life - a new objective for gender equality policy]. Stockholm, Fritzes, pp. 131-203.
72. Thorslund M (2005). De äldre i gemenskapen [Older people in the community]. I gemenskapen [In the community]. Rapport från forskarseminarium i Umeå26-27 januari 2005 [Report from research seminar in Umeå2005]. Stockholm, Försäkringskassan, pp. 113-128.
73. Thorslund M, Larsson K (2002). Äldres behov. En kunskapsöversikt och diskussion om framtiden [Older people's needs: a status of knowledge review and discussion of the future]. Stockholm, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
74. Thorslund M, Lennartsson C, Parker MG, Lundberg O (2004). De allra äldstas hälsa har blivit sämre. Könsskillnaderna är stora - kvinnorna mår sämre än männen visar nya data [Deteriorating health among the oldest old. The gender gaps are substantial: New data show women to be in poorer health than men]. Läkartidningen 101 (17): 1494-1499.
75. Thorslund M, Parker M (2005). Hur mår egentligen de äldre? Motstridiga forskningsresultat tyder påbåde förbättrad och försämrad hälsa [Exactly how healthy are older people? Conflicting research findings point to both improving and deteriorating health]. Läkartidningen 192 (43): 3119-3124.
76. Torres S (2002). Att invandra till Sverige påäldre da'r: integrationsmöjligheter för 'sent-i-livet' invandrarna [Moving to Sweden in old age: Integration opportunities for 'late-in-life' immigrants]. Socialvetenskaplig tidskrift (4): 338-356.
77. Trost J, Levin I (2000). Särjbo: Ett par - tvåhushåll [Living apart together: One couple, two households]. Lund, Studentlitteratur.
78. Winqvist M (1999). Vuxna barn med hjälpbehövande föräldrar - en livsformsanalys [Adult children with parents in need of assistance: A life-mode analysis]. Doctoral dissertation. Uppsala, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
79. von Hamm A, Klason T, Lagergren M (2000). Rik och frisk. En studie om hälsoskillnader bland äldre i Stockholms län [Rich and healthy. A study of health differentials between older people in Stockholm County]. ÄC-rapport 2000:4. Stockholm, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.