Activity-based financing of health care - Experiences from Sweden

International Journal of Health Planning and Management

Volumn 22, Issue 1, 2007, Pages 25-44

  Kastberg, Gustaf ^a   Siverbo, Sven ^a  

^a UNIVERSITY OF GOTHENBURG   (Sweden)

Author keywords

Activity based financing; Health care; Incentive; Managed market; New public management

Indexed keywords

DEVELOPMENT STRATEGY; FINANCE; HEALTH CARE; HEALTH SERVICES; INCENTIVE; PUBLIC HEALTH;

ARTICLE; COST CONTROL; DIAGNOSIS RELATED GROUP; EXPERIENCE; HEALTH CARE COST; HEALTH CARE FINANCING; HEALTH CARE QUALITY; HEALTH CARE UTILIZATION; HEALTH ECONOMICS; HOSPITAL ADMISSION; HOSPITAL DISCHARGE; HOSPITAL MANAGEMENT; HUMAN; INVESTMENT; MEDICAL ETHICS; PHYSICIAN ATTITUDE; PHYSICIAN INCOME; PUBLIC HEALTH SERVICE; REIMBURSEMENT; SWEDEN;

FINANCING, GOVERNMENT; REIMBURSEMENT, INCENTIVE; STATE MEDICINE; SWEDEN;

EURASIA; EUROPE; NORTHERN EUROPE; SCANDINAVIA; SWEDEN;

EID: 33947591162     PISSN: 07496753     EISSN: 10991751     Source Type: Journal    
DOI: 10.1002/hpm.868     Document Type: Article

References (62)

1. Aidemark L-G. 1998. Vårdens ekonomi i förändring. En studie av ekonomistyrning i landstinget Kronoberg. Bokförlaget BAS: Göteborg.
2. Alfredsson I, Bergh A, Gustafsson S, Ljungberg G, Olsson C, Rönngvist L-O. 1995. Nu utvärderar vi Bohusmodellen. Delprojekt produktivitet, kostnadseffektivitet och totalkostnadskontroll. Slutrapport. Bohuslandstinget, rapport 1: Göteborg.
3. Anell A. 1991. Prestationsbaserad ersättning I hälso- och sjukvården. Vad blir effekterna? Ds 1991: 49.
4. Axelsson R. 1998. Towards an evidence based health care management. Int J Health Plann Mgmt 13: 307-317.
5. Ballantine J, Brignall S, Modell S. 1998. Performance measurement and management in public health services: a comparison of U.K. and Swedish practice. Manage Accounting Res (9): 71-94.
6. Berglund M. 1995. Nu utvärderar vi Bohusmodellen. Bohusmodellen 1992-1995.Hur går det? Vad kan vi lära? Bohuslandstinget: Göteborg.
7. Bjuggren P-O, Paulsson T. 1995. Erfarenheter av primärvård på entreprenad, in Socialstyrelsen Socialstyrelsen följer upp och utvärderar. Den planerade marknaden. Om nya styrformer i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen: Stockholm.
8. Borgqvist L, Krakau I. 1996. Lokala erfarenheter av nya styrformer i primärvården. In Den planerade marknaden: om nya styrformer i hälso- och sjukvården, Carlsson I (ed.). Socialstyrelsen: Stockholm.
9. Brorström B. 1995. Styrningens villkor och effekter i professionella organisationer. En studie av nya styrformer inom sjukvården. Studentlitteratur: Lund.
10. Brorström B, Hallin B, Kastberg G. 2004. The significance of control models: intentional and unintentional effects. Qual Health Res 14(7): 889-904.
11. Bäck H, Gröjer A. 1994. Stockholmsmodellen och vårdens kvalitet. Stockholms universitet: Institutet för kommunal ekonomi (IKE), rapport 50.
12. Charpentier C, Samuelson LA. 1996. Effects of new control systems in Swedish health care organizations. Finan Accountability Manage 12(2): 157-171.
13. Charpentier C, Samuelson L. 2000. Effekter av en sjukvårdsreform. En analys av Stockholmsmodellen. Handelshögskolan i Stockholm: EFI, Ekonomiska forskningsinstitutet.
14. Dahlström A, Ramström D. 1995. Stockholmsmodellen. Effekter problem, vägval. SPRI: Stockholm.
15. DiMaggio PJ, Powell WW. 1991. The iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. In The New Institutionalism in Organizational Analysis, Powell WW, DiMaggio PJ (eds). The University of Chicago Press: Chicago and London.
16. Ellwood S. 1996. Pricing services in the UK national health service. Finan Accountability Manage 12(4): 281-301.
17. Ellwood S. 1997. The resonse of fundholding family doctors to price signals. Finan Accountability Manage 13(4): 345-365.
18. Enthoven AC. 1985. Reflections on the management of the National Health Service. Nuffield Provincial Hospitals Trust: London.
19. Ferlie E, Ashburner L, Fitzgerald L. 1995. Corporate governance and the public sector: some issues and evidence from the NHS. Public Admin 73: 375-392.
20. Forsberg E. 2001. Do Financial Incentives Make a Difference? Uppsala universitet: Acta universitatis upsaliensis.
21. Forsberg E, Axelsson R, Arnetz B. 2000. Effects of performance-based reimbursement in healthcare. Scand J Public Health 28: 102-110.
22. Forsberg E, Axelsson R, Arnetz B. 2001a. Effects of performance-based reimbursement on the professional autonomy and power of physicians and the quality of care. Int J Health Plann Mgmt 16: 297-310.
23. Forsberg E, Axelsson R, Arnetz B. 2001b. Financial incentives in health care. The impact of performance-based reimbursement. Health Policy 58: 243-262.
24. Forsberg E, Axelsson R, Arnetz B. 2002. Performance-based reimbursement in the health care. Consequences for physicians' cost awareness and work environment. Eur J Public Health 12: 44-50.
25. Forsberg E, Axelsson R, Arnetz B. 2004. The relative importance of leadership and payment system. Effects on quality of care and work environment. Health Policy 69: 73-82.
26. Fox R. 2006. Wy the United States Cannot Have a National Health System. Paper presented at the 61st International Atlantic Economic Conference to be held in Berlin, 15-19 March 2006.
27. Gerdtham U-G, Rehnberg C, Tambour M. 1997. The impact of internal markets on health care efficiency: Evidence from health care reforms in Sweden. Working Paper Series in Economics and Finance, No 170, Centre for Health Economics, Stockholm School of Economics, Stockholm.
28. Gerdtham U-G, Löthgren M, Tambour M, Rehnberg C. 1999. Internal markets and health care efficiency: a multiple-output stochastic frontier analysis. Health Econ 8: 151-164.
29. Greenwood R, Hinings CR. 1996. Understanding radical organizational change: bringing together the old and the new institutionalism. Acad Manage Rev 21(4): 1022-1054.
30. Groot T. 1999. Budgetary reforms in the non-profit sector: a comparative analysis of the experiences in health care and higher education in the Netherlands. Finan Accountability Manage 15(3&4): 353-376.
31. Gustafsson L. 1987. Renewal of the public sector in Sweden. Public Admin 65: (summer): 179-191.
32. Hallin B, Siverbo S. 2003. Styrning och organisering inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
33. Ham C, Hunter DJ, Robinson R. 1995. Evidence Based Policy Making. Brit Med J 310: (January): 71-72.
34. Hood C. 1995. The "New Public Management" In the 1980s: variations on a Theme. Accounting Organization Soc 20(2/3): 93-109.
35. Håkansson S. 2000. Productivity changes after introduction of prospective hospital payments in Sweden. Casemix 2(2): 47-57.
36. Högberg M. 1994. Hur påverkar fast betalning per prestation och konkurrens det ekonomiska beteendet på sjukhusen? En redovisning av enkätsvar från sjukhusdirektörer och klinikekonomer i Stockholms läns landsting. Stockholms universitet: Institutet för kommunal ekonomi (IKE), rapport 47.
37. Jonsson E. 1994. Har den s.k. Stockholmsmodellen genererat mer vård för pengarna? Stockhoms universitet: Institutet för kommunal ekonomi (IKE), rapport 48.
38. Jonsson E. 1995. Har den s.k. Dala- respektive Örebromodellen genererat mer vård för pengarna? En jämförande utvärdering i sammanfattning. Stockholm: Landstingsförbundet.
39. Jonsson E. 1996a. Effektivitetsstudier i landstingen. Stockholm: Socialstyrelsen.
40. Jonsson E. 1996b. Har betalning per patient givit mer vård för pengarna? En jämförande utvärdering för perioden 1986-1993. Stockholm: Spri-rapport.
41. Jonsson E. 1997. Hur många patienter behandlas per bädd och år?-en jämförelse mellan åtta universitets- eller regionsjukhus år 1990 och 1995. Stockholms universitet: Institutet för kommunal ekonomi (IKE), rapport 73.
42. Kamke K. 1998. The German health care system and health care reform. Health Policy 43(2): 171-194.
43. Landstingsrevisorerna. 1992. Uppföljning av Stockholmsmodellen: Temperaturtagning. Stockholms läns landsting, Stockholm:Revisionskontoret.
44. Laing A, Cotton S. 1995. Towards an understanding of health care purchasing: the purchasing behaviour of general practice fundholders. J Mark Manag 11: 583-600.
45. Lapsley I. 1999. Accounting and the new public management: instruments of substantive efficiency or a rationalising modernity? Finan Accountability Manage 15(3&4): 201-207.
46. Lapsley I. 2001. 'Accounting, modernity and health care policy'. Finan Accountability Manage 17(4): 331-350.
47. Lindkvist L. 1996. Performance based compensation in health care-a Swedish experience. Finan Accountability Manage 12(2): 89-105.
48. Modell S. 2000. Integrating management control and human resource management in public health care: Swedish case study evidence. Finan Accountability Manage 16(1): 33-53.
49. Moran M. 1999. Governing the Health Care State. A Comparative Study of the United Kingdom, the United States and Germany. Manchester University Press: Manchester.
50. Nilsson V. 1999. Empati och distans. En studie om överläkares förhållande till ekonomistyrning. Förvaltningshögskolan: Göteborgs Universitet.
51. Olofsson S. 2001. Styrning av vårdproduktion i Stockholm. Stockholms läns landsting: Stockholms.
52. Pettersen IJ. 2004. From bookkeeping to strategic tools? a discussion of the reforms in the Nordic hospital sector. Manage Accounting Res (15): 319-335.
53. Pollit C. 2000. Is the emperor in his underwear? an analysis of the impacts of public management reform. Public Manage 2(2): 181-199.
54. Scott WR, Ruef M, Mendel PJ, Caronna CA. 2000. Institutional Change and Healthcare Organizations. The University of Chicago Press: Chicago and London.
55. Serdén L, Lindkvist R, Rosén M. 2003. Have DRG-based prospective payment systems influenced the number of secondary diagnoses in health care administrative data? Health Policy 65: 101-107.
56. Siverbo S. 2004. The purchaser-provider split in principle and practise: experiences from Sweden. Finan Accountability Manage 20(4): 401-420.
57. Siverbo S, Falkman P. 2001. Den ekonomiska styrmodellen i Västra Götalandsregionen. Konstruktion, motiv och förväntade effekter. Göteborgs universitet: Utvärderingsprogrammet Västra Götalandsregionen, No 9.
58. Svensson H, Garelius L. 1994. Har ekonomiska incitament påverkat läkarnas beslutsfattande?. Spri-rapport 39: Stockholm.
59. Svalander P-A, Åhgren B. 1995. Vad skall man kalla det som händer i Mora? - och andra frågor om styrmodeller. En preliminär uttolkning av fallstudier i sex landsting. Stockholm: Landstingsförbundet, rapport till HSU 2000.
60. Törngvist H. 1999. Nya ekonomiska styrformer - bakgrund, utformning och effekter. In SOU 1999:66 De nya styrsystemen inom hälso- och sjukvården - vad hände med ekonomi, arbetsmiljö och demokrati? Socialdepartementet: Stockholm.
61. Walsh K, Deakin N, Smith P, Spurgeon P, Thomas N. 1997. Contracting For Change. Contracts in Health, Social Care and Other Local Government Services. Oxford University Press: Oxford.
62. Waters HR, Hussey P. 2004. Pricing health services for purchasers - a review of methods and experiences. Health Policy 70: 175-184.