Forest and trees in the cultural landscape at Stenbrohult, S Sweden - vegetation history based on biological and historical archives;Skog och träd i kulturlandskapet Vegetationshistorien i Stenbrohult utifrån biologiska och historiska arkiv

Svensk Botanisk Tidskrift

Volumn 93, Issue 1, 1999, Pages 28-31

  Lindbladh, Matts ^a   Nilsson, Sven G ^b  

^a SWEDISH UNIVERSITY OF AGRICULTURAL SCIENCES   (Sweden)

^b LUND UNIVERSITY   (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

VEGETATION HISTORY;

EID: 0033385813     PISSN: 0039646X     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Article

References (50)

1. Andersen, S. T. 1988: Changes in agricultural practices in the Holocene indicated in a pollen diagram from a small hollow in Denmark. I H. H. Birks, H. J. B. Birks, P. E. Kaland & D. Moe (red), The Cultural Landscape. Past, Present and Future: 395-407. Cambridge.
2. Andersson, R. 1996: Från lind till gran på tvåtusen år - en skogshistorisk Studie på Asa försökspark. Inst, for sydsvensk skogsvelenskap, examensarbete nr 2. Alnarp.
3. Aronsson, M., Hallingbäck. T. & Mattsson, J.-E. (red) 1995: Rödlistade växter i Sverige 1995. Uppsala.
4. Behre, K. E. 1981: The interpretation of anthropogenic indicators in pollen diagrams. Pollen et spores 23: 225-245.
5. Birks, H. J. B. & Line, J. M. 1992: The use of rarefaction analysis for estimating palynological richness from Quaternary pollen-analytical data. The Holocene 2: 1-10.
6. Björkman, L. 1996: The late Holocene history of beech Fagus sylvatica and Norway spruce Picea abies at stand-scale in southern Sweden. LUNDQUA Thesis 39.
7. Björkman, L. 1998a: Bokens historia i södra Sverige - en litteraturöversikt. Svensk Bot. Tidskr. 91: 573-583.
8. Björkman, L. 1998b: Bokens och granens historia i Sigga-boda naturreservat i sydligaste Småland. Svensk Bot. Tidskr. 92: 83-93.
9. Björkman, L. & Bradshaw, R. H. W. 1996: The immigration of Fagus sylvatica L. and Picea abies (L.) Karst, into a natural forest stand in southern Sweden during the last two thousand years. J. Biogeogr. 23: 235-244.
10. Björse, G., Bradshaw, R. H. W. & Michelson, D. B. 1996: Calibration of regional pollen data to construct maps of former forest types in southern Sweden. J. Paleolimnol. 16: 67-78.
11. Bradshaw, R. H. W. 1988: Spatially-precise studies of forest dynamics. I B. Huntley (red), Handbook of Vegetation Science, 7. Vegetation History: 725-751. Dordrecht.
12. Bradshaw, R. H. W. & Hannon, G. 1992: Climatic change, human influence and disturbance regimes in the control of vegetation dynamics within Fiby Forest, Sweden. J. Ecol. 80: 625-632.
13. Brunet, J. 1995: Sveriges bokskogar bar gamla rötter. Svensk Bot. Tidskr. 89: 1-10.
14. Calcote, R. 1995: Pollen source area and pollen productivity: Evidence from forest hollows. J. Ecol. 83: 591-602.
15. Campbell, Å. 1928: Skånska bygder under förra hälften av 1700-talet. Uppsala
16. Eliasson, P. och Hamilton, K [i tryck]: Några linjer i den svenska skogslagstiftningen. Kungl. Skogs- och Lantbniksakad. Tidskr.
17. Emanuelsson, U., Bergendorff, C., Carlsson, B., Lewan, N. & Nordell, O. 1985: Det skånska kulturlandskapet. Lund.
18. Fritz, O. & Larsson, K. 1996: Betydelsen av skoglig kontinuitet för rödlistade lavar. En Studie av halländsk bokskog. Svensk Bot. Tidskr. 90: 241-262.
19. Gaillard, M.-J., Birks, H. J. B., Emanuelsson, U. & Berglund, B. E. 1992: Modern pollen/land-use relationships as an aid in the reconstruction of past land-uses and cultural landscapes: an example from south Sweden. Veget. Hist. Archaeobot. 1: 3-17.
20. Greig, J. 1982: Past and present lime woods of Europe. I S. Limbrey & M. Bell (red), Archaeological aspects of woodland ecology: 23-55. Oxford.
21. Kardell, L. 1979: Bondens skog. Bygd och Natur, årsbok 1979.
22. Karlsson, M. 1996: Vegetationshistoria för en artrik bokskog i Halland - stabilitet eller störning? Inst, for sydsvensk skogsvetenskap, examensarbete nr 1. Alnarp.
23. Larsson L. J. 1980: Svedjebruket i Småland. Kronobergs-boken 1979-80. Växjö.
24. Larsson, L.-O. 1975: Det medeltida Värend. Kronobergs-boken 1974-75. Växjö.
25. Larsson, L.-O. 1989: Skogstillgång, skogsprodukter och sågar i Kronobergs Iän. Historiska föreningens i Kronobergs län skriftserie 6.
26. Larsson, T.-B., & Wandén, S. 1995: Mångfaldens mysterier. Naturvårdsverket rapport 4389.
27. Lindbladh, M. & Bradshaw, R. H. W. 1995: The development and demise of a Medieval forest-meadow system at Linnaeus' birthplace in southern Sweden: implications for conservation and forest history. Veget. Hist. Archaeobot. 4: 153-160.
28. Lindbladh, M. & Bradshaw, R. H. W. 1998: The origin of present forest composition and pattern in southern Sweden. J. Biogeogr. 25: 463-477.
29. Lindquist, B. 1931: Den skandinaviska bokskogens biologi. Svenska Skogsvårdsfören. Tidskr. 29: 179-532.
30. Linné, C. von 1749: Skånska resa på höga överhetens befallning förrättad år 1749. Stockholm.
31. - Omtryckt 1975 (red C.-O. von Sydow) som: Carl Linnaeus skånska resa år 1749. Stockholm.
32. Malmström, C. 1939: Hallands skogar under de senaste 300 åren. Medd. Statens Skogsförsöksanstalt 31: 171-300.
33. Nilsson, S. G. 1979: Density and species richness of some forest bird communities in South Sweden. Oikos 33: 392-401.
34. Nilsson, S. G. 1994: Lövträden i Stenbrohult. Stenbrohult i forntid och nutid 18: 10-16.
35. Nilsson, S. G. 1996: Gammelträd och grova döda träd i ålderdomliga kulturlandskap. Kulturmiljövård 1995 (5/6): 77-85.
36. Nilsson, S. G. 1997a: Biologisk mångfald under tusen år i del sydsvenska kulturlandskapet. Svensk Bot. Tidskr. 91: 85-101.
37. Nilsson, S. G. 1997b: Forests in the Temperate-boreal Transition - Natural and man-made features. Ecol. Bull. 46: 61-71.
38. Nilsson, S. G., Arup, U., Baranowski, R. & Ekman, S. 1994: Trädbundna lavar och skalbaggar i ålderdomliga kulturlandskap. Svensk Bot. Tidskr 88: 1-12.
39. Nilsson, S. G. & Rundlöf, U 1996: Natur och kultur i Stenbrohult. Naturskyddsföreningen i Kronobergs län.
40. Odgaard, B. V. 1994: The Holocene vegetation history of northern West Jutland, Denmark. Op. Bot. 123.
41. Peglar, S. M. 1993: Mid- and late-Holocene vegetation history of Quidenham Mere, Norfolk, UK, interpreted using recurrent groups of taxa. Vegetat. Hist. Archaeobot. 2: 15-28.
42. Persson, A. 1995: Dokumentation av Vegetationen inom kyrkoreservatet Råshult-Djäknabygd i Älmhults kommun. Länsstyrelsen i Kronobergs län.
43. Prentice, I. C. 1988: Records of vegetation in time and space: the principles of pollen analysis. I B. Huntley (red), Handbook of Vegetation Science, 7. Vegetation History: 17-42. Dordrecht.
44. Segerström, U., Bradshaw, R. H. W., Hömberg, G. & Bohlin, E. 1994: Disturbance history of a wet forest refuge in northern Sweden. Biol. Conserv. 68: 189-196
45. Sjöbeck, M. 1927: Bondskogar, deras vård och utnyttjande. Skånska folkminnen 1927: 36-62.
46. Sjöbeck, M. 1931: Del äldre kulturlandskapet i Sydsverige. Svenska Skogsvårdsför. Tidskr. 29: 45-69.
47. Stuiver M. & Kra, R. S. 1986: Oxcal v2.15. Radiocarbon 28: 805-1030.
48. Sugita, S. 1994: Pollen representation of vegetation in Quaternary sediments: Theory and method in patchy vegetation. J. Ecol. 82: 881-897.
49. Tollin C. 1995: Skalbaggar och historiska landskap. Kulturmiljövård 1995 (5/6): 87-91.
50. Wibeck, E. 1909: Bokskogen inom Östbo och Västbo härad av Småland. Medd. Statens Skogsförsöksanstalt 6: 125-240.