Biodiversity over the last one thousand years in the cultural landscape of southernmost Sweden;Biologisk mångfald under tusen år i det sydsvenska kulturlandskapet

Svensk Botanisk Tidskrift

Volumn 91, Issue 2, 1997, Pages 85-101

  Nilsson, Sven G ^a  

^a LUND UNIVERSITY   (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

BIODIVERSITY; HISTORICAL ECOLOGY;

SWEDEN;

EID: 0031392303     PISSN: 0039646X     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Article

References (91)

1. Ahlén, I. 1966: Landskapets utnyttjande och faunan. Sveriges Natur, Årsbok 57: 73-99.
2. Albrecht, L. 1991: The importance of dead wood in the forest. Forstwissenschaftl. Centralblatt 110: 106-113.
3. Andersson, L. & Appelqvist, T. 1990: Istidens stora växtätare utformade de nemorala och boreonemorala ekosystemen. En hypotes med konsekvenser för naturvården. Svensk Bot. Tidskr. 84: 355-368.
4. Andrén, H. 1994: Effects of habitat fragmentation on birds and mammals in landscapes with different proportions of suitable habitat - a review. Oikos 71: 355-366.
5. Anonym 1994: Skogsordlista. Sveriges skogsvårdsförbund.
6. Arvidsson, L., Lindström, M., Muhr, L.-E., Stahl, B. & Wall, S. 1988: Lavfloran i Näverkärrsskogen i Bohuslän. Svensk Bot. Tidskr. 82: 167-192.
7. Banaszak, J. 1992: Strategy for conservation of wild bees in an agricultural landscape. Agric. Ecosys. Environ. 40: 179-192.
8. Baranowski, R. 1982: Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 3. Ent. Tidskr. 103: 65-70.
9. Baranowski, R. 1991: En inventering av skalbaggsfaunan vid Maltesholm. Länsstyrelsen i Kristianstads län, Kristianstad.
10. Baranowski, R. & Nilsson, S. G. 1994: Vedinsekter på Tromtö. Länsstyrelsen i Blekinge län, Karlskrona.
11. Berg, A., Ehnström, B., Gustafsson, L., Hallingbäck, T., Jonsell, M. & Wesligen, J. 1994: Threatened plant, animal, and fungus species in Swedish forests: distribution and habitat associations. Conserv. Biol. 8: 718-731.
12. Berglund, B. (red) 1991: The cultural landscape during 6 000 years in southern Sweden - the Ystad project. Ecol. Bull. 41.
13. Bernes, C. (red) 1994: Biologisk mångfald i Sverige. En landstudie. Naturvårdsverket.
14. Birks, H. J. B., Line, J. M. & Persson, T. 1988: Quantitative estimation of human impact on cultural landscape development. I H. H. Birks, H. J. B. Birks, P. E. Kaland & D. Moe (red), The cultural landscape -past, present and future: 241-254. Cambridge Univ. Press.
15. Björkman, L. & Bradshaw, R. H. W. 1996: The immigration of Fagus sylvatica L. and Picea abies L. Karst, into a natural forest stand in southern Sweden during the last two thousand years. J. Biogeogr. 23: 235-244.
16. Björse, G., Bradshaw, R. H. W. & Michelson, D. B. 1996: Calibration of regional pollen data to construct maps of former forest types in southern Sweden. J. Palaeolimnol. 16: 61-78.
17. Bradshaw, R. H. W. 1996: Växtätarna och biodiversitet i skogen i ett historiskt perspektiv. Kungl. Skogs- och Lantbruksakad. Tidskr. 135: 8.
18. Brunet, J. 1995: Sveriges bokskogar har gamla rötter. Svensk Bot. Tidskr. 89: 1-10.
19. Buckland, P. C. & Dinnin, M. H. 1993: Holocene woodlands, the fossil insect evidence. I K. J. Kirby & C. M. Drake (red), Dead wood matters: the ecology and conservation of saproxylic invertebrates in Britain: 6-20. English Nature Science 7, Peterborough.
20. Carlsson, A. & Stenberg, I. 1995: Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos). Biotopval och sårbarhetsanalys. SLU, Inst. för Viltekologi, Rapport 27. Uppsala.
21. Ehnström, B. & Waldén, H. W. 1986: Faunavård i skogsbruket. Den lägre faunan. Skogsstyrelsen, Jönköping.
22. Ek, T., Wadstein, M. & Johannesson, J. 1995: Varifrån kommer lavar knutna till gamla ekar? Svensk Bot. Tidskr. 89: 335-343.
23. Ekström, J. 1993: The late Quaternary history of the ursus (Bos primigenius Bojanus 1827) in Sweden. Lundqua Thesis 29. Lunds universitet.
24. Eliasson, P. 1997. Eek uthi stoor myckenhet - miljöhistorien och den biologiska mångfalden. I: Miljöhistoria idag och imorgon. Rapport från miljöhistoriskt symposium. Högskolan i Karlstad.
25. Eliasson, P. & Hamilton, G. i tryck: Några linjer i den svenska skogslagstiftningen. Kungl. Skogs- och Lantbruksakad. Tidskr. 135.
26. Emanuelsson, U., Bergendorff, C., Carlsson, B., Lewan, N. & Nordell, O. 1985: Det skånska kultur landskapet. Signum, Lund.
27. Fritz, Ö. & Larsson, K. 1997. Betydelsen av skoglig kontinuitet for rödlistade lavar. En Studie av halländsk bokskog. Svensk Bot. Tidskr. 91: 241-262.
28. Granström, A. 1993: Spatial and temporal variation in lightning ignitions in Sweden. J. Veg. Sci. 4: 737-744.
29. Gärdenfors, U. & Baranowski, R. 1992: Skalbaggar anpassade till öppna respektive slutna ädellövskogar föredrar olika trädslag. Ent. Tidskr. 113: 1-11.
30. Hallingbäck, T. 1994: Ekologisk katalog över storsvampar. Databanken for hotade arter, Uppsala.
31. Hanski, I. 1994: Patch-occupancy dynamics in fragmented landscapes. TREE 9: 131-135.
32. Hellquist, M. & Lemdahl, G. 1996: Insect assemblages and local environment in the Mediaeval town of Uppsala, Sweden. J. Archaeol. Sci. 23:
33. Hultengren, S. 1995: Något om lavfloran på en västsvensk ek. Svensk Bot. Tidskr. 89: 165-170.
34. Håkansson, T. 1948: Skogslandskapets förändringar under 300 år i Konga socken i Skåne. Svenska Skogsvårdsfören. Tidskr. 46: 239-264.
35. Ingelög, T., Thor, G. & Gustafsson, L. (red) 1987: Floravård i skogsbruket. 2 - Artdel. 2:a upplagan. Skogsstyrelsen, Jönköping.
36. Kardell, L. 1991: Var 1800-talet ett kritiskt århundrade for Gotlands skogar? Bebyggelsehistorisk Tidskr. 21: 139-178.
37. Karlsson, J. 1974: I Sverige inplanterade fåglar. Anser 13: 99-106.
38. Karlsson, T. & Nosslin, B, 1994: Hur floran förändrats i Älmeboda pa 120 år. Älmebodaboken 36.
39. Kurtén, B. 1969: Istiden. Stockholm.
40. Lagerås, P. 1996: Vegetation and land-use in the Småland Uplands, southern Sweden, during the last 6000 years. Lundqua Thesis 36, Lunds Universitet.
41. Lannér, J. 1996: Hallands Väderö. Mulens, yxans och lövsnappens landskap. Hur människan nyttjat och format skogen och träden från 4200 f.Kr. till 1915. Examensarbete vid Inst, for Landskapsplanering, SLU, Alnarp.
42. Lemdahl, G., Aronsson, M. & Hedenäs, L. 1995: Insekter från ett medeltida handelsfartyg. Ent. Tidskr. 116: 169-174.
43. Liljegren, R. & Lagerås, P. 1993. Från mammutstäpp till kohage. Djurens historia i Sverige. Lund.
44. Lindbladh, M. & Bradshaw, R. 1995: The development and demise of a Medieval forest-meadow system at Linnaeus birthplace in southern Sweden: implication for conservation and forest history. Veget. Hist. Archaeobot. 4: 153-160.
45. Lindbladh, M. & Bradshaw, R. i tryck: The origin of present forest composition and pattern in southern Sweden: a study of the estate where Linnaeus was born. J. Biogeogr. 24.
46. Linnaeus, C. 1745: Öländska och Gotländska resa på riksens höglovlige Ständers befallning förrättad år 1741. Stockholm.
47. Linnaeus, C. 1751: Skånska resa på höga överhetens befallning förrättad år 1749. Stockholm.
48. Lundblad, O. 1949: Några faunistiska koleopternotiser av C. J. Schönherr. Ent. Tidskr. 70: 147-154.
49. Lundblad, O. 1950: Studier over insektfaunan i Fiby urskog. Kungl. Svenska Vetenskapsakad. Avh. i Naturskyddsärenden 6.
50. Malmström, C. 1939: Hallands skogar under de senaste 300 åren. Medd. Statens Skogsförsöksanstalt 31: 171-300 + 2 tavl.
51. Martin, P. S. & Wright, H. E. (red) 1967: Pleistocene extinctions. The search for a cause. London.
52. Myrdal, J. & Söderberg, J. 1991: Kontinuitetens dynamik. Acta Univ. Stockholmiensis 15.
53. Nihlgård, B. 1994: Molnen över ädellövskogen. Skånes Natur 81: 12-21.
54. Nilsson, S. G. 1994: Lövträden i Stenbrohult. Stenbrohult i forntid och nutid 18:10-16.
55. Nilsson, S. G. 1996: Gammelträd och grova döda träd i ålderdomliga kulturlandskap. Kulturmiljövård 1995 (5/6): 77-85.
56. Nilsson, S. G. 1997a: Forests in the temperate-boreal transition: natural and man-made features. Ecol. Bull. 46: 61-71.
57. Nilsson, S. G. 1997b: Mörkbaggen Grynocharis oblonga (L.) -en specialiserad vedskalbagge med reliktutbredning. Ent. Tidskr. 118: 1-9.
58. Nilsson, S. G., Arup, U., Baranowski, R. & Ekman, S. 1994: Trädbundna lavar och skalbaggar i ålderdomliga kulturlandskap. Svensk Bot. Tidskr. 88: 1-12.
59. Nilsson, S. G., Arup, U., Baranowski, R. & Ekman, S. 1995: Lichens and beetles as indicators in conservation forests. Conserv. Biol. 9: 1208-1215.
60. Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1993: Skogshistorikens betydelse för artsammansättning av vedskalbaggar i urskogsartad blandskog. Ent. Tidskr. 114: 133-146.
61. Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1994: Indikatorer på jätteträdskontinuitet - svenska förekomster av knäppare som är beroende av grova, levande träd. Ent. Tidskr. 115: 81-97.
62. Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1995: Bokskogens hotade vedskalbaggar: 1. Bokblombocken Anoplodera scutellata. (Cerambycidae). Ent. Tidskr. 116: 13-19.
63. Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1996: Förändringar i utbredning av den boreala skogens vedlevande knäppare. Ent. Tidskr. 117: 87-101.
64. Nilsson, S. G. & Ericson, L. 1992: Conservation of plant and animal populations in theory and practice. I L. Hansson, Ecological Principles of Nature Conservation: 71-112. Elsevier Applied Science, London.
65. Nilsson, S. G. & Rundlöf, U. 1996: Natur och kultur i Stenbrohult. Naturskyddsföreningen i Kronobergs län.
66. Naesman, P. 1747: Beskrifning öfver Madesjö socken. Kongl. svenska Vet. Acad. Handl., April. Maj. Junius 1747: 126-138.
67. Nordström, O., Larsson, L. J., Käll, J. & Larsson, L.-O. 1989: Skogen och smålänningen. Historiska föreningen i Kronobergs län skriftsérie 6.
68. Okarma, H. 1995: The trophic ecology of wolves and their predatory role in ungulate communities of forest ecosystems in Europe. Acta Theriologica 40: 335-386.
69. Osbeck, P. 1796 (tryckt 1922): Utkast til beskrifning öfver Laholms prosteri. Svenska Bygder i äldre beskrivningar. Lund.
70. Osbeck, P. 1996: Djur och natur i södra Halland under 1700-talet. Spektra, Halmstad.
71. Owen-Smith, R. N. 1987: Pleistocene extinctions: the pivotal role of megaherbivores. Paleobiology 13: 351-362.
72. Palm,T. 1959: Die Holz-und Rinden-käfer der Süd-und Mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16.
73. Pettersson, B. & Fiskesjö, A.-L. 1992: Lövnaturskogens flora och fauna - värdering, urval och skötsel av bestånd. Naturvårdsverket Rapport 3991. Solna.
74. Pettersson, R. 1944: 1749 års ekinventering i Östergötland. Om ekvirkesproblemet under 1700-talets förra hälft. Geographica 15: 289-312.
75. Romell, L.-G. 1964: Skog och odling i svensk "natur". Sveriges Natur, Årsbok 55: 110-124.
76. Rundlöf, U. & Nilsson, S. G. 1995: Fern Ess metoden. Spåra skyddsvärd skog i södra Sverige. Naturskyddsföreningen, Stockholm.
77. Schimmel, J. & Granström, A. 1991: Skogsbränderna och Vegetationen. Skog & Forskning 1991 (4): 39-46.
78. Sjöbeck, M. 1927: Bondskogar, deras vård och utnyttjande. Skånska Folkminnen 1927: 36-62.
79. Sjöbeck, M. 1934: Lövskogen och människan. Sveriges Natur, Årsskrift 25: 76-91.
80. Sjöbeck, M. 1963: Skånes Ijunghedar åren 1550-1750. Skånes Natur 50: 168-210.
81. Sjöbeck, M. 1964: Skottskog och grässvål. Sveriges Natur, Årsbok 55: 27-52.
82. Ssymank, A. 1994: Indikatorarten der Fauna für historisch alte Wälder. Norddeutsche Naturschutz. Akad. Berichte 7: 134-141.
83. Stuart, A. J. 1991: Mammalian extinctions in the late Pleistocene of northern Eurasia and North America. Biol. Rev. 66: 453-562.
84. Sörensson, M. 1994: Hotade insekter i skånska skogar - dagsproblem och framtidsutsikter. Skånes Natur 81: 39-53.
85. Thelaus, utan år: Skogsteknologi.
86. Thieme, H. 1997: Lower Palaeolithic hunting spears from Germany. Nature 385: 807-810.
87. Thorén, P. 1997: Åldersbestämning av träd, historiskt källmaterial och epifytförekomst-kompletterande hjälpmedel för bestämning av bokskogars kontinuitet. Examensarbete, Ekologiska Institutionen, Lunds universitet.
88. Troedsson, H.-G. 1994: Sällsynta vedsvampar i stockholmsområdet. Svensk Bot. Tidskr. 88: 213-220.
89. Wibeck, E. 1909: Bokskogen inom Östbo och Västbo härad af Småland. Medd. Statens Skogsförsöksanstalt 6: 125-240.
90. Weimarck, G. 1953: Studier over landskapets förändring inom Lönsboda, Örkeneds socken, nordöstra Skåne. Lunds Univ. Årsskrift, N.F. Avd 2. 48 (10).
91. Wiktander, U., Nilsson, I. N., Nilsson, S. G., Olsson, O., Pettersson, B. & Stagen, A. 1992: Occurrence of the Lesser Spotted Woodpecker Dendrocopos minor in relation to area of deciduous forest. Omis Fennica 69: 113-118.