Shortcomings in the treatment of depression in elderly nursing home patients: Inaccurate diagnosis and few follow-ups;Brister vid depressionsbehandling hos äldre på sjukhem i Stockholm: Diagnos ställs på lös grund, uppföljning görs sällan

Lakartidningen

Volumn 101, Issue 46, 2004, Pages 3683-3688

  Fastbom, Johan ^a   Schmidt, Ingrid ^b  

^a KAROLINSKA INSTITUTE   (Sweden)

^b Socialstyrelsen ^*  (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

ANTIDEPRESSANT AGENT; CITALOPRAM; MIRTAZAPINE; SEROTONIN UPTAKE INHIBITOR; SERTRALINE;

AGED; ARTICLE; CONTROLLED STUDY; DEPRESSION; DIAGNOSTIC ERROR; FOLLOW UP; HUMAN; NURSING HOME; PATIENT; THERAPEUTIC ERROR;

AGED; ANTIDEPRESSIVE AGENTS; DEPRESSION; DRUG UTILIZATION; HUMANS; NURSING HOMES; PHYSICIAN'S PRACTICE PATTERNS; PRESCRIPTIONS, DRUG; QUESTIONNAIRES; SWEDEN;

EID: 9744221188     PISSN: 00237205     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Article

References (18)

1. Kivilä SL, Pahkala K, Eronen A. Depressive symptoms and signs that differentiate major and atypical depression from dysthymic disorder in elderly Finns. Int J Geriatr Psychiatry 1989;4:79-85.
2. Tannock C, Katona C. Minor depression in the aged. Concepts, prevalence and optimal management. Drugs Aging 1995;6(4):278-92.
3. Gottfries CG. Recognition and management of depression in the elderly. Int Clin Psychopharmacol 1997;12 Suppl 7:S31-6.
4. Fastbom J. Användning av nyare psykofarmaka vid behandling av psykiatriska till-stånd och beteendestörningar hos äldre. Nordisk Geriatrik 1998;3:24-8.
5. Socialstyrelsen. Socialt klimat, läkemedel och vårdkvalitet på tio svenska sjukhem. Stockholm: Socialstyrelsen; 2000.
6. Salzman C. Depressive disorders and other emotional issues in the elderly: current issues. Int Clin Psychopharmacol 1997;12 Suppl 7:S37-42.
7. Giron MS, Forsell Y, Bernsten C, Thorslund M, Winblad B, Fastbom J. Psychotropic drug use in elderly people with and without dementia. Int J Geriatr Psychiatry 2001;16:900-6.
8. Forsell Y, Jorm AF, Fratiglioni L, Grut M, Winblad B. Application of DSM-III-R criteria for major depressive episode to elderly subjects with and without dementia. Am J Psychiatry 1993;150(8):1199-202.
9. Giron MT, Claesson C, Thorslund M, Oke T, Winblad B, Fastbom J. Drug use patterns in a very elderly population. A seven-year review. Clin Drug Inv 1999;17:389-98.
10. Fastbom J. Äldre och läkemedel. Stockholm: Stiftelsen Stockholms Läns Äldre-centrum; 2000. Delrapport 7 i projektet Äldre och Folkhälsa. Rapporter/Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum.
11. Apoteket AB (Kohl E, Jarnehammar K, & Hirsch C). Lä kemedelsgenomgångar på Kungsholmen och Norrmalm. Ett samarbetsprojekt. Norra Stockholms läkemedelskommitté, Stockholms Stad, Apoteket AB; 2002:1.
12. Schmidt I, Fastbom J. Quality of drug use in Swedish nursing homes. A follow-up study. Clin Drug Inv 2000;20(6):433-46.
13. Socialstyrelsen. Läkemedel i användning - förä ndringar och tendenser. Kvartalsrapport 2002:2. Tema: Läkemedelsanvä ndning hos äldre över 80 år.
14. Thapa PB, Gideon P, Cost TW, Milam AB, Ray WA. Antidepressants and the risk of falls among nursing home residents. N Engl J Med 1998;339(13):875-82.
15. Läkemedelsverket. SSRI och blödningsrisk. Information från Läkemedelsverket 1998;9(8):7-10.
16. Läkemedelsverket. Seroxat (paroxetin) och blödningsrisk. Information från Läkemedelsverket 2003;14(1):46-7.
17. de Abajo FJ, Garcia Rodriguez A, Montero D. Antidepressant drugs: a potential new drug cause of upper gastrointestinal bleeding. Dig Liver Dis 2000;32(6):455-7.
18. Hemeryck A, Belpaire FM. Selective serotonin reuptake inhibitors and cytochrome P-450 mediated drug-drug interactions: an update. Curr Drug Metab 2002;3(1):13-37.