Sustainable development in regional development practice: a socio-cultural view of evaluation

New Principles in Planning Evaluation

Volumn , Issue , 2016, Pages 77-102

  Dovlen, Sylvia ^a   Hilding Rydevik, Tuija ^b  

^a ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY   (Sweden)

^b SWEDISH UNIVERSITY OF AGRICULTURAL SCIENCES   (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

EID: 85108771055     PISSN: None     EISSN: None     Source Type: Book    
DOI: 10.4324/9781315248004-15     Document Type: Chapter

References (73)

1. Argyris, C. (1990), Overcoming Organizational Defences: Facilitating Organizational Learning, Boston, Allyn and Bacon.
2. Argyris, C. (1993a), On Organizational Learning, Cambridge, Blackwell.
3. Argyris, C. (1993b), Knowledge for Action: A Guide to Overcoming Barriers to Organizational Change, San Francisco, Jossey-Bass.
4. Asplund, J. (1979), Teorier om framtiden, Stockholm, Liber.
5. Aspund, E. and Hilding-Rydevik, T. (2001), Arena för hållbar utveckling-aktörer och processer, TRITA IP FR 01-88, Stockholm, Gotab.
6. Asplund, E. and Skantze, A. (2005), Hållbar utveckling i praktiken-möten, gränser, perspektiv, TRITA-INFRA 05-011, Stockholm, Gotab.
7. Berger, P. and Luckmann, T. (1966), The Social Construction of Reality, London, Penguin.
8. Burr, V. (1995), An Introduction to Social Constructionism, London, Routledge.
9. Davoudi, S. (2005), Towards a Conceptual Framework for Evaluating Governance Capacities in European Polycentric Urban Regions’, in D. Miller and D. Patassini (eds), Beyond Benefit Cost Analysis: Accounting for Non-Market Values in Planning Evaluation, Aldershot, Ashgate.
10. Dovlén, S. (2004), Communicating Professional Perspectives-Local Government and Spatial Planning for Sustainability, TIRTA-INFRA 04-040, Stockholm, KTH.
11. Fischer, F. and Forester, J. (1993), The Argumentative Turn in Policy Analysis and Planning, London, Duke University Press.
12. Fischer, F. (2003), Reframing Public Policy, Discursive Politics and Deliberative Practices, New York, Oxford University Press.
13. Foucault, M. (1970), Diskursens ordning. Installationsföreläsning vid Collège de France 2 december 1970 (översättning Mats Rosengren), Brutus Östlings bokförlag.
14. Foucault, M. (1976), The History of Sexuality Vol. 1, London, Penguin Books.
15. Fudge, C. and Rowe, J. (2001), Implementing Sustainable Futures in Sweden, T:19:2000, Stockholm, The Swedish Council for Building Research.
16. Gergen, K.J. (2001), Social Construction in Context, London, Sage.
17. Hacking, I. (2000), Social konstruktion av vad?, Stockholm, Thales.
18. Hajer, M.A. (1995), The Politics of Environmental Discourse. Ecological Modernization and the Policy Process, Oxford, Clarendon Press.
19. Healey, P. (1997), Collaborative Planning. Shaping Places in Fragmented Societies, Hampshire, Macmillan Press.
20. Hedrén, J. (1994), ‘Miljöpolitikens natur’, Linköpings Studies in Art and Science No. 110, Linköping.
21. Henderson, G.M. (2002), ‘Transformative Learning as a Condition for Transformational Change in Organisations’, Human Resource Development Review 1(2), pp. 186-214.
22. Hilding-Rydevik, T. (2006), ‘Environmental Assessment-Effectiveness, Quality and Success’, in L. Emmelin (ed.), Effective Environmental Assessment Tools-Critical Reflections on Concepts and Practice, Blekinge Institute of Technology, Report No 2006:03, Report No 1 from the MiSt-programme, Karlskrona.
23. Isaksson, K. (2004), Hållbarhet: Avvägningar prioritet utmaningar, TRITA-INFRA 04-003, Stockholm, KTH.
24. Isaksson, K., Håkansson, M. and Hilding-Rydevik, T. (2006), ‘‘Sustainable Growth’-Framing the Swedish Government Discourse on Regional Sustainable Development’, in preparation.
25. Institutet för tillväxtpolitiska studier (2003), Ex ante-bedömning av de regionala tillväxtprogrammen, ITPS, Östersund.
26. Institutet för tillväxtpolitiska studier (2006), Halvtidsutvärdering av de regionala tillväxtprogrammen, A2006:013, Östersund.
27. Isaac, W. (1993), ‘Dialogue, Collective Thinking and Organizational Learning’, Organizational Dynamics 93, pp. 24-39.
28. Jacobsson, K. (2000), Retoriska stider. Konkurrerande sanningar i dövvärlden, Lund, Palmkrons förlag.
29. Khakee, A. (2002), ‘Assessing Institutional Capital Building in a Local Agenda 21 Process in Göteborg’, Planning Theory and Practice 3(1), pp. 53-68.
30. Kitzinger, J. and Barbour, R.S. (1999), ‘Introduction: The Challenge and Promise of Focus Groups’, in R.S. Barbour and J. Kitzinger (eds), Developing Focus Group Research. Politics, Theory and Practice, London, Sage.
31. Lakoff, G. and Johnson, M. (1980), Metaphors We Live By, Chicago and London, University of Chicago Press.
32. Lapintie, K., Maijala, O. and Rajanti, T. (2001), Governance and Policy Instruments, Work package 2, GREENSCOM, Helsinki University of Technology, Helsinki.
33. Maasen, S. and Wingart, P. (2000), Metaphors and Dynamic Knowledge, London, Routledge.
34. Miljödepartementet (2002), Från vision till handling: Sveriges nationalrapport till världstoppmötet om agenda 21 och hållbar utveckling i Johannesburg 2002, Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat, Stockholm.
35. Miljömålsrådet (2004), Miljömålen-når vi dem?, Utdrag ur Miljömålsrådets tredje årsrapport till regeringen om uppföljningen av miljökvalitetsmålen, From miljomal. nu 2006-04-21.
36. Mills, S. (1997), Discourse, London, Routledge.
37. Mobjörk, M. (2006), Företagsorganisationers roll I regionalt utvecklingsarbete: En studie av RTP-arbetet i Dalarna, Royal Institute of Technology, Div for Infrastructure, in print.
38. Morgan, D.L. (1993), Successful Focus Groups, Advancing the State of the Art, Thousand Oaks, CA, Sage.
39. Morgan, D.L. (1998), Focus Group Kit. Vol 1, The Focus Group Guidebook, Thousand Oaks, CA, Sage.
40. Morgan, G. (1997), Images of Organization, Thousand Oaks, CA, Sage.
41. Morgan, G. (1999), Organisationsmetaforer, Lund, Studentlitteratur.
42. Naturvårdsverket (2000), Utvärdering av hållbar utveckling från ekologisk synpunkt i tillväxtavtalen, Naturvårdsverket, Stockholm.
43. Naturvårdsverket (2001), Bredda perspektiven. Miljöintegration i tillväxtarbetet, Rapport 5163, Stockholm.
44. Naturvårdsverket (2002), Samverkan miljö och regional utveckling: En studie av självstyrelseorgan, samverkansorgan och länsstyrelser, Rapport 5189, Stockholm.
45. Naturvårdsverket (2003), Vägar till hållbar regional utveckling. Processer för hållbarhet i tre län, Rapport 5324, Stockholm.
46. Nordregio (1999), Ex-ante utvärdering av utkasten till regionala tillväxtavtal, Näringsdepartementet, Nordregio, Stockholm.
47. Nordregio och Ledningskonsulterna and SIR (2000), Regionala tillväxtavtal: Utvärdering av förhandlingsprocessen i sju län och på central nivå, Nordregio, Stockholm.
48. Nutek (2004), Regionala tillväxtprogrammen 04. På väg mot hållbar tillväxt?, Stockholm.
49. Nutek (2005a), Regionala tillväxtprogrammen 05. På väg mot starka regioner?, Stockholm.
50. Nutek (2005b), Tre strategier för hållbar utveckling. Miljö, jämställdhet och integration i regional utveckling, B 2005:1, Stockholm.
51. Nutek (2005c), Regionala utvecklingsprogram, RUP-ett metodutvecklingsarbete, Slutrapport, info No. 062.2005, Stockholm.
52. Näringsdepartementet (1998), Regionala tillväxtavtal-näringslivet i fokus, Promemoria 1998-05-06, Stockholm.
53. Näringsdepartementet (2001), Rapport om tillväxtavtalen-Första året, Ds 2001:15, Stockholm.
54. Näringsdepartementet (2002a), Riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram, Bilaga till regeringsbeslut 2002-11-14, No. II 12, Stockholm.
55. Näringsdepartementet (2002b), Rapport om tillväxtavtalen-Andra året, Ds 2002:34, Stockholm.
56. Näringsdepartementet (2003), Rapport om tillväxtavtalen-Tredje året, Ds 2003:43, Stockholm.
57. Näringsdepartementet (2004), Rapport om tillväxtavtalen-Fjärde året, Promemoria 2004-08-09, Stockholm.
58. Owens, S. and Cowell, R. (2002), Land and Limits. Interpreting Sustainability in the Planning Process, London and New York, Routledge.
59. Regeringskansliet (2003), Förordningen om regionalt utvecklingsarbete, Förordning 2003:595, Stockholm.
60. Regeringskansliet (2006), En nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013, Bilaga till regeringsbeslut, ärendenr:N2006/5089/RUT, Stockholm.
61. Regeringens skrivelse 2003/2004:129, En svensk strategi för hållbar utveckling-ekonomisk, social och miljömässig, Stockholm.
62. Regeringens proposition 1997/98:62, Regional tillväxt-för arbete och välfärd, Stockholm. Regeringens proposition 2001/02:4, En politik för tillväxt och livskraft i hela landet, Stockholm.
63. Richardson, T. (2002), ‘Freedom and Control in Planning: Using Discourse in the Pursuit of Reflective Practice’, Planning Theory and Practice, 3(3), pp. 353-361.
64. Roberts, P. (2006), ‘Evaluating Regional Sustainable Development: Approaches, Methods and the Politics of Analysis’, Journal of Environmental Planning and Management 49(4), pp. 515-532.
65. Sanyal, B. (2005), ‘Planning as Anticipation of Resistance’, Planning Theory 4(3), pp. 225-245.
66. SOU (1997), Agenda 21 I Sverige fem år efter Rio-resultat och framtid, Miljödepartementet, Stockholm.
67. Storbjörk, S. (2004), Att prioritera miljöfrågor? Kommunalpolitiker och det lokala miljöarbetets villkor, TRITA-INFRA 04-015, Stockholm, KTH.
68. Statskontoret (2004), Det regionalpolitiska experimentet, Lärande nätverk för regionalutveckling, Rapport 2004:5, Stockholm.
69. Säljö, R. (2000), Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm, Prisma.
70. Valve, H. (2003), Social Learning Potentials Provided by EU Rural Development Programmes-A Comparative Study on Three Institutionalisation Processes, Acta Universitatis Tamperensis; 918, Tampereen yliopisto, Tampere.
71. Vedung, E. (1991), ‘Utvärdering och politik’, in B. Rothstein (1991), Politik som organisation, SNS förlag, Stockholm.
72. Wibeck, V. (2000), Focusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, Lund, Studentlitteratur.
73. Wood, C. (1999), ‘Comparative Evaluation of EIA Systems’, in J. Petts (ed.), Handbook of EIA. Volume 2. EIA in Practice: Impact and Limitations, Oxford, Blackwell Science.