Chapter 7. Working conditions, the work environment and health

Scandinavian Journal of Public Health, Supplement

Volumn , Issue SUPPL. 58, 2001, Pages 167-184

  Hemström, Örjan ^a  

^a NATIONAL INSTITUTE FOR WORKING LIFE   (Sweden)

Author keywords

Occupational ill health; Work and public health; Work environment; Work related disease; Working life

Indexed keywords

EID: 84994060955     PISSN: 14034956     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Article

References (49)

1. Marklund S. Arbetsliv och hälsa 2000. (Working life and health 2000) Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000.
2. Arbetsmiljön 1999. (The work environment 1999) ASS: Arbetarskyddsstyrelsen; 2000.
3. Borg V, Kristensen T. Social class and self-rated health: Can the gradient be explained by differences in life style or work environment? Soc Sci Med 2000;51:1019-30.
4. Hemström Ö. Klasskillnader i hälsa och dödlighet. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Class differences in health and mortality. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000, pp 173-94.
5. Lundberg O. Exploring causal mechanisms that generate health inequalities. In Inequality in health: A Swedish perspective. Stockholm: Soeialvetenskapliga forskningsrådet 1998. pp169-84.
6. Alexandersson K. Östlin P. Kvinnors och mäns arbete och hälsa. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Women's and men's work and health. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp153-72.
7. Nermo M. Structured by gender. Dissertation Series 41. Stockholm: Stockholms universitet, Institutet för social forskning: 1999.
8. Rydenstam K. I tid och otid. (At any time of day.) Stockholm: Statistiska Centralbyrån; 1992.
9. AKU (Arbetskraftsundersökningen). Årsmedeltal 1995. (AKU (Labour force survey) Annual averages 1995.) Stockholm: Statistiska Centralbyrån: 1996.
10. AKU (Arbetskraftsundersökningen). Årsmedeltal 1999. (AKU (Labour force survey) Annual averages 1999.) Stockholm: Statistiska Centralbyrån; 2000.
11. Hemström Ö. Society, health and health care in Sweden. In Blackwell companion to medical sociology. (Under utgivning). Cockerham WC. Oxford: UK: Blackwell 2001, Kap 17.
12. Gustafsson R. Szebehely M. Äldreomsorgens förändringar och kvinnors hälsa. I Kön och ohälsa. (Changes in old people's care and women's health In Gender and Health). Östlin P, Danielsson M. Diderichsen F. Härenstam A. Lindberg G. Lund: Studentlitteratur 1996.
13. Folkhälsorapport 1997. (Sweden's Public Health Report 1997) SoS-rapport 1997:18. Stockholm: Socialstyrelsen: 1997.
14. Ett föränderligt arbetsliv på gott och ont: Utvecklingen av den stressrelaterade ohälsan. (Changing working life for better or worse. The development of stressrelated ill-health) Delrapport från en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att ta fram en handlingsplan för åtgärder på arbetsmiljöområdet. Ds 2000:54. Stockholm: Näringsdepartementet; 2000.
15. Välfärd vid vägskäl. Utvecklingen under 1990-talet. (Welfare at the crossroads. Developments during the 1990s). Delbetänkande från Kommittén Välfärdsbokslut. SOU 2000:3. Stockholm: Fritzes; 2000.
16. Starrin B, Forsberg E, Rantakeisu U. I arbetslöshetens spår: ekonomisk stress, skam och ohälsa. In I vanmaktens spår. (In the wake of unemployment: economic stress, shame and ill-health) Härenstam A. Lundberg U, Lindbladh E. Starrin B. Umeå: Boréa Bokförlag 1999.
17. Vågerö D, Lahelma E. Women work and mortality: an analysis of female labor participation. In Women, work, and heart disease. Orth-Gomér K, Chesney M, Wenger NK. Hillsdale: Lawrence Erlbaum 1998, pp73-85.
18. Hall E. Double exposure: the combined impact of the home and work environments on psychosomatic strain in Swedish women and men. Int J Health Serv 1992;22:239-60.
19. Härenstam A et al. Vad kännetecknar och innebär moderna arbets- och livsvillkor? (What characterises modern working and living conditions, and what do they mean?) Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1999:8. (Slutrapport I från MOA-projektet). Stockholm: Karolinska institutet, Yrkesmedicinska enheten: 1999.
20. Matthews S. Hertzman C, Ostry A, Power C. Gender, work roles and psychosocial work characteristics as determinants of health. Soc Sci Med 1998;46:1417-24.
21. Hibbard JH. Pope CR. Women's employment, social support, and mortality. Women Health 1992;18:119-33.
22. Wikman A. Arbetsmarknadens utveckling i Sverige. I Arbetsliv och hälsa 2000. (The development of the labour market in Sweden. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000, pp27-42.
23. Hemström Ö. Does the work environment contribute to excess male mortality? Soc Sci Med 1999;49:879-94.
24. Järvholm B. Yrkessjukdomar - förekomst och farlighet. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Occupational diseases - prevalence and dangerousness. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp289-302.
25. Menckel E. Hot. våld och trakasserier i arbetsliv och skola. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Threats, violence and harasssment in working life and school. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000, pp395-409.
26. Broberg E. Allvarliga arbetsolyckor. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Serious occupational accidents. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp385-94.
27. Vingård E, Hagberg M. Arbetsfaktorer och besvär från rörelseorganen. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Work factors and complaints from the locomotive organs. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp323-31.
28. Lidwall U. Skogman Thoursie P. Sjukskrivning och förtidspensioneringar under de senaste decennierna. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Sick-listing and disability pensions during the past few decades. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp91-124.
29. Wigaeus Tornqvist E. Eriksson N, Bergqvist U. Datoroch kontorsarbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljörisker. I Arbetsliv och hälsa 2000. (The mental and psychosocial occupational environmental risks of computer and office workplaces. In: Working life and health 2000). Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp235-60.
30. Meding B. Torén K. Arbetsrelaterade hud- och luftvägssjukdomar. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Workrelated skin and respiratory tract diseases. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp333-50.
31. Överkänslighet i arbetslivet. (Hypersensitivity in working life) Rapport 1999:3. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen; 1999.
32. Meding B. Arbetsrelaterade hudsjukdomar. I Yrkesarbetande kvinnors hälsa. (Work-related skin diseases. In: Gainfully employed women's health) Kilbom Å, Messing K. Solna: Arbetslivsinstitutet 1999. pp191-205.
33. Hallqvist J, Reuterwall C. Arbetsrelaterad hjärtkärlsjuklighet. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Work-related cardiovascular morbidity. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp351-66.
34. Knutsson A, Hallqvist J, Reuterwall C, Theorell T, Åkerstedt T. Shiftwork and myocardial infarction: A case-control study. Occup Environ Med 1999;56:46-50.
35. Sokejima S, Kagamimori S. Working hours as a risk factor for acute myocardial infarction in Japan: Case-control study. BMJ 1998;317:775-80.
36. Bäckman O, Edling C. Arbetsmiljö och arbetsrelaterade besvär under 1990-talet. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Work environment and work-related complaints during the 1990s) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp125-52.
37. Wikman A. Arbetslivslängd i yrken. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Working life expectancy by occupation. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000, pp81-90.
38. Marklund S. Toomingas A. Åldersskillnader i arbete, arbetsmiljö och ohälsa. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Age differences in work, work environment and ill-health. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000, pp 195-220.
39. Aronsson G, Gustafsson K. Kritik eller tystnad - en studie av arbetsmarknads- och anställningsförhållandens betydelse för arbetsmiljökritik. (Criticism or silence - a study of the significance of labour-market and employment conditions for criticism of the work environment) Arbetsmarknad och arbetsliv 1999;5:189-206.
40. Aronsson G. Arbetsmarknadens och arbetslivets utveckling och hälsokonsekvenser. (The development and health consequences of the labour market and working life) I Arbetslivsfaktorer, Rapport från arbetsgruppen för arbetslivsfaktorer till Nationella folkhälsokommittén. s 3-17. Underlagsrapport nr I. Stockholm: Nationella folkhälsokommittén 1999. pp3-17.
41. Marklund S. Wikman A. Inledning. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Introduction. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp9-25.
42. Aronsson G. Gustafsson K. Dallner M. Sick but yet at work: An empirical study of sickness presenteeism. J Epidemiol Community Health 2000;54:502-9.
43. Hallsten L, Isaksson K. Arbetslöshet. osäker anställning och psykisk ohälsa. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Unemployment, insecure appointment and mental ill-health. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000, pp261-86.
44. Lundberg I. Arbetsmarknad. arbetsliv och psykisk ohälsa. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Labour market, working life and mental ill-health. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivs-institutet 2000. pp303-21.
45. Bejerot E. Aronsson G. Psykiskt och fysiskt tröttande arbete - tendenser under 1990-talet. (Mentally and physically tiring work - tendencies during the 1990s. In: Working life and health 2000) I Arbetsliv och hälsa 2000. Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000, pp221-34.
46. Siegrist J. Contributions of sociology to the prediction of heart disease and their implications for public health. Eur J Publ Health 1991;1:10-21.
47. Arnetz B. Environmental illnesses. In Environment and mental health: A guide for clinicians. Lundberg A. 1998. Kap 9.
48. Johannisson K.. Den mörka kontinenten: Kvinnan, medicinen och fin-de-siècle. Stockholm (The dark continent: woman, medicine and fin-de siècle): Norstedts; 1995.
49. Marklund S. Efterord. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Postscript. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000. pp411-6.