Towards an understanding of symbolic aspects of professional information: An analysis of the nursing knowledge domain

Knowledge Organization

Volumn 30, Issue 3-4, 2003, Pages 170-181

  Sundin, Olof ^a  

^a UNIVERSITY OF GOTHENBURG   (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

EID: 4644254022     PISSN: 09437444     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Article

References (50)

1. Abbott, A.D. (1988). The system of professions: an essay on the division of expert labor. Chicago: The University of Chicago Press.
2. Andersson, K.M. (1984). Omvårdnad: framväxten av en ny vetenskap. Solna: Esselte Studium. Diss.
3. Bentling, S. (1995). Sjuksköterskeprofessionen: vetenskapliga idéer och kunskapsutveckling. Stockholm: Liber utbildning.
4. Carey, J.W. (1989). Communication as culture: essays on media and society. Boston: Unwin Hyman.
5. Collins, R. (1979). The credential society: an historical sociology of education and stratification, New York: Academic Press.
6. Cornelius, I.V. (2002). Theories of information. Annual Review of Information Science and Technology, 36, 393-425.
7. Dalenstam, B. (1999). Vårdfacket presentera: "Praktik och forskning". Vårdfacket [The Health Care Union], 23(1), 44.
8. Day, R.E. (2001). The modern invention of information: discourse, history, and power. Carbondale: Southern Illinois University Press.
9. Erlöv, I. & Petersson, K. (1992). Från kall till personlighet: sjuksköterskans utbildning och arbete un der ett sekel. Lund: Pedagogiska Institutionen, Lunds universitet. Diss.
10. Erlöv, I. & Petersson, K. (1996). Sjuksköterskornas arhundrade. In B. Johansson (ed.). Vårdpedagogisk antologi. Lund: Studentlitteratur. P. 31-49.
11. Evetts, J. (2003). The sociological analysis of professionalism: occupational change in the modern world. International Sociology, 18 (2), 395-415.
12. Founder, V. (1999). The appeal to 'professionalism' as a disciplinary mechanism. The Sociological Review, 47(2), 280-307.
13. Hjørland, B. (2000a). Documents, memory institutions and information science. Journal of Documentation, 56(1), 27-41.
14. Hjørland, B. (2000b). Library and information science: practice, theory, and philosophical basis. Information Processing and Management, 36, 501-531.
15. Hjørland, B. (2000c). Relevance research: the missing perspective (s): "non-relevance" and "epistemological relevance". Journal of the American Society for Information Science, 51(2), 209-211.
16. Hjørland, B. (2002). Domain analysis in information science: eleven approaches - traditional as well as innovative. Journal of Documentation, 58(4), 422-462.
17. Hjørland, B. & Albrechtsen, H. (1995). Toward a new horizon in information science: domain-analysis. Journal of the American Society for Information Science, 46(6), 400-425.
18. King, D.N. (1987). The contribution of hospital library information services to clinical care: a study in eight hospitals. Bulletin of Medical Library Association, 75(4), 291-301.
19. Landstingsförbundet (1981). Forskningsanknytning av kommunal högskoleutbildning: en nulägesrapport. Stockholm: Landstingsförbundet.
20. Long, A.F. (2002). Foreword: some challenges in doing evidence-based practice. I R. McSherry, M. Simmons & P. Abbott (ed.). Evidence-informed nursing: a guide for clinical nurses. London: Routledge. P. xv-xviii.
21. MacDonald, K.M. (1995). The sociology of the professions. London: Sage Publications.
22. Medicinska Forskningsrådet (1978). Initiativ inom hälso- och sjukvårdsforskning: rapporter från medicinska forskningsrådets initiativgrupper inom området hälso- och sjukvårdsforskning. Stockholm: Medicinska forskningsrådet (MFR).
23. Medicinska Forskningsrådet (1982). Teorier och metoder i omvårdnadsforskning: rapport från en ar betsgrupp. Stockholm: Medicinska Forskningsrådet (MFR).
24. Midfeldt, R. (1971). Få känner till att personalen får låna i sjukhusets bibliotek. Kommunalarbetaren [The Municipal Worker], (15), 6-7.
25. Nutting, M.A. & Dock, L.L. (1907). History of nursing: the evolution of nursing systems from the earliest times to the foundation of the first English and American training schools for nurses, vol. 2. New York: G.P Putnam's Sons.
26. Nyman, K. (1998). Vetgirig syster hittar mycket kunskap på nätet. Vårdfacket [The Health Care Union], 22(6), 38-40.
27. Olsson, A. (2000a). "Urvattna inte evidensbegreppet". Vårdfacket [The Health Care Union], 24(10), 36-37.
28. Olsson, A. (2000b). "Evidens är ett relativt begrepp". Vårdfacket [The Health Care Union], 24(11), 40-41.
29. Rafferty, A.M. (1996). The politics of nursing knowledge. London: Routledge.
30. Segesten, K. (1994).Använd forskningens resultat! Ett Studiematerial om vårdforskningens tillämpning i vardagen [Use the results of research!]. Stockholm: Vårdförbundet SHSTF.
31. Segesten, K. & Segesten, K. (1993). Fråga litteraturen! Handledning i att söka, värdera och tillägna sig kunskap [Ask the literature!]. Göteborg: K&K Segesten.
32. SHSTF (1981). Riktlinjer för forsknings- och utvecklingsarbete. Stockholm: SHSTF.
33. SFS (1977:218). Högskolelag. 1988/89. Stockholm: Liber förlag.
34. SFS (1992:1434). Högskolelag. Stockholm: Allmänna förlaget.
35. Silverstein, J.L (1995). Strengthening the links between health sciences information users and providers. Bulletin of Medical Library Association, 83(4), 407-417.
36. Spath, M. & Buttlar, L. (1996). Information and research needs of acute-care clinical nurses. Bulletin of the Medical Library Association, 84(1), 112-116.
37. Stockholms läns landsting (1976). Biblioteksutredningen. Stockholm: Stockholms läns landsting.
38. Stubbendorff, S. (1989). Premiär för vårdbilagorna. Vårdfacket [The Health Care Union], 13(2), 3.
39. Stubbendorff, S. (1993). Vi gör avstamp för vidare utveckling. Vårdfacket [The Health Care Union], 17(12), 3.
40. Sundin, O. (2003). Informationsstrategier och yrkesidentiteter: en Studie av sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen [Information Strategies and Occupational Identities]. Borås: Valfrid.
41. Soderlund, M. (1979). SHSTF har ett bibliotek med unik medlemsservice. Vårdfacket [The Health Care Union], 3 (9), 66-67.
42. Traynor, M. (1996). Looking at discourse in a literature review of nursing texts. Journal of Advanced Nursing, 23(6), 1155-1161.
43. Traynor, M. (1999). The problem of dissemination: evidence and ideology. Nursing Inquiry, 6(3), 187-197.
44. [Unknown author]. (1983). Till läsaren. Yård: utbildning, utveckling, forskning [Care], 1(1), 3.
45. [Unknown author]. (1988). Kära läsare. Vård: utbildning, utveckling, forskning [Care], 6(3/4), 5.
46. Urquhart, C. (1998). Personal knowledge: a clinical perspective from the Value and Evince projects in health library and information services. Journal of Documentation, 54(4), 420-442.
47. Wenneberg, S.B. (2000). Socialkonstruktivisme: positioner, problemer og perspektiver. Frederiksberg: Samfundslitteratur.
48. Willman, A. & Stoltz, P. (2002). Yes, no, or perhaps: reflections on Swedish human science nursing research development. Nursing Science Quartely, 15(1), 66-70.
49. Wilson, P. (1977). Public knowledge, private ignorance: toward a library and information policy. Westport, Conn.: Greenwood Press.
50. Witz, A. (1992). Professions and patriarchy. London: Routledge.