Production sites on the beach ridge of Järavallen: Aspects on tool preforms, action, technology, ritual and the continuity of place

Current Swedish Archaeology

Volumn 10, Issue 1, 2002, Pages 137-162

  Högberg, Anders ^a  

^a Malmö Kulturmiljö Malmö Heritage   (Sweden)

Author keywords

Action; Beach ridges; Cha ne op ratoire; Flint; Preforms; Production; Ritual; Technology; The continuity of place; Tradition

Indexed keywords

EID: 40249098127     PISSN: 11027355     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: 10.37718/CSA.2002.08     Document Type: Article

References (79)

1. Althin, C A . 1954. The Chronology ofthe Stone Age Settlement ofScania, Sweden. I. ActaArchaeologica Lundensia. Series in 4°, N° 1.
2. Andersson, R., Boman, K. & Borbás, I. 1997. Lyckad nedfrysning av herr Moro.
3. Apel, J. 2001. Daggers knowledge & Power. The Social Aspects of Flint-Dagger Technology in Scandinavia 2350-1500 calBC. Coast to coast-book 3. Uppsala.
4. Arnold, V. 1981a. Tegelberg, eine spätneolithische Ostsee-küstenstation und ihre Flintteknik. Universität zu Köln. Köln.
5. Arnold, V. 1981b. Ein aus Schlagabfallen rekonstruierbarer Flintdolch vom Tegelberg, Gemeinde Quem, Kreis Schleswig-Flensburg. Offa, band 38. Pp. 153-160.
6. Barrett, J. 1989. Time and tradition: the rituals of everyday life. I: Nordström, H-Â. & Knape, A. (Eds). Bronze Age Studies. Transactions of the British-Scandinavian Colloquium in Stockholm, May 10—11, 1985. The Museum of National Antiquities, Stockholm Studies 6. Stockholm.
7. Barrett, J 1994. Fragments from Antiquity. An Archaeology of Social Life in Britain, 2900-1200 BC. Oxford & Cambrige.
8. Berggren, Â. in press. Continuity and discontinuity of ritual practice at particular places or The role of place at a votive fen in Malmö, Sweden.
9. Billberg, I ., Björhem, N. & Thörn, R. (Eds). 1996. Öresundsförbindelsen och arkeologi. Projektprogram och undersökningsplanerför arkeologiska slutundersökningar. Stadsantikvariska avdelningen Malmö Museer 1996.
10. Billberg, I ., Björhem, N., Magnusson Staaf, B. & Thörn, R. (Eds). 1998. Öresundsförbindelsen och arkeologi II. Projektprogram och undersökningsplanerför arkeologiska slutundersökningar. Stadsantikvariska avdelningen Malmö Museer 1998.
11. Binford, L. R. 1983. WorkingatArchaeology.London.
12. Björhem, N. & Säfvestad, U. 1989. Fosie IV. Byggnadstradition och bosättningsmönster under senneolitikum. Malmöfynd 5. Utgiven av Malmö Museer.
13. Björhem, N. & Säfvestad, U. 1993. Fosie IV. Bebyggelsen under brons- ochjärnälder. Malmöfynd 6. Utgiven av Malmö Museer.
14. Bolin, H. 1999. Kulturlandskapets korsvägar. Mellersta Norrland under de tvä sista ärtusendena fKr. Stockholm Studies in Archaeology 19. Stockholm.
15. Bourdieu, R 1977. Outline of a Theory of Practice. Cambridge.
16. Bourdieu, P. 1998. Om televisionen; följdav Journalistikens herravälde. Stockholm.
17. Bradley, R. 2000. An Archaeology of Natural Places. London.
18. Bradley, R. & Edmonds, M. 1993. Interpreting the Axe Trade. Cambridge.
19. Broady, D. 1989. Kapital, habitus, fait. Nâgra nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi. UHÄ/foU Arbetsrapport 1989:2.
20. Burström, M. 1997. Disciplinating the Past. The Antiquarian Striving for Interpretative Supremacy. Current Swedish Archaeology. Vol. 5. 1997. Pp. 41-48.
21. Burström, M. 1999. Cultural Diversity in the Home Ground. How Archaeology can make the World a Better Place. Current Swedish Archaeology. Vol. 7. 1999. Pp. 21-26.
22. Carlsson,A. 1998. Tolkande arkeologi och svenskforntidshistoria. Stockholm Studies in Archaeology, 17.
23. Cooney, G. 1998. Breaking Stones, Making Places: the Social Landscape of Axe Production Sites. In: Gibson, A. & Simpson, D. (Eds). Prehistoric Ritual and Religion. Essays in honour of Aubrey Burl. Pp. 108-118.
24. Damm, C. 1998. Forhistoriske ritualer: En iskussion omkring mening og handling. In: Bredholt Christensen, L. & Bénédicte Sveen, S. (Eds). Religion og materiel kultur. Aarhus.
25. Daun, Â. 1999. Det allmänmänskliga och det kulturbundna.
26. Ebbesen, C. 1980. Die Silex-Depots Südskandinaviens und ihre Verbreitung. In. Weisgerber, G. (Ed). 5000 Jahre Feuersteinbergbau. Die Suche nach dem Stahl der Steinzeit. DBM Nr. 22. Bochum. Pp. 299¬ 304.
27. Edmonds, M. 1990. Description, Understanding and the Chaîne Opératoire. Archaeological Review From Cambridge 9:1 (1990). Pp. 55-70.
28. Edmonds, M. 1995. Stone Tools and Society. Working Stone in Neolithic and Bronze Age Britain.
29. Edmonds, M. 1999. Ancestral geographies of the Neolithic: landscape, monuments and memory.
30. Eriksen, B. (Ed). 2000. Flintstudier. En hàndbog i systematiske analyser afflintinventarer. Aarhus.
31. Fiske, J. 1993. Kommunikationsteorier. En Introduktion.
32. Glob,P.V. 1951. En flintsmediepâ Fornaes.KUMLÂrbogfor JyskArkœologiskselskab. 1951. Pp. 23-39.
33. Hallgren, F., Djerw, U., af Geijerstam, M. & Steineke, M. 1997. Skogsmossen, an Early Neolithic settlement site and sacrificial fen in the northern borderland of the Funnal-beaker Culture. Tor 29. Pp. 49-112.
34. Hansen, F. 1929. Smärre meddelande. Neolitiska "paleolitica".Fornvännen. Meddeladenfrán K. Vitterhetss Historie och Antikvitets Akademin. 1929, ârgâng24. Pp. 247-249.
35. Hansen, P. V. & Madsen, B. 1983. Flint Axe Manufacture in the Neolithic. An Experimental Investigation of a Flint Axe Manufacture Site at Hastrup Vasnget, East Zealand. Journal of Danish Archaeology vol. 2 1983. Pp. 43-59.
36. Hodder, I. 2000. Agency and individuals in long-term processes. In: Dobres, M-A. & Robb, J. (Eds). Agency in Archaeology. London & New York.
37. Högberg, A. 1998. Manual till referenssamlingförflinta. Analys av avslagfrân tillverkning av fyrsidiga yxoroch bifacialt dolkämne. Opubl icerat paper, Malmö Museer, Stadsantikvariskaavdelningen.
38. Högberg, A. 1999. Child and adult at a knapping area. A technological flake analysis of the manufacture of aNeolithic square sided axe and a child's flint knapping activities. An assemblage excavated as part of the Öresund Fixed Link Project. Acta Archaeologica vol 70 1999. Pp. 79-106.
39. Högberg, A. 2001a. Flint in the Malmö area. In: Knarrström, B. Flint a Scanian Hardware. National Heritage Board, Sweden. Skânska spar - arkeologi längs Västkustbanan. Lund.
40. Högberg, A. 2001 b. Flinta underyngre bronsálder och äldrejärnälder. Rapport inom projektet Öresundsförbindelsen. Rapport nr37. Malmö Kulturmiljö.
41. Högberg, A. In press. Produktionsplatser pâ Järavallen. Manus.
42. Högberg, A. & Olausson, D. In press. Scandinavian flint - a guide for archaeologists. Manus.
43. Högberg, A., Apel, J., Knutsson, K., Olausson, D. & Rudebeck, E. In press. The Spread of Flint Axes and Daggers in Neolithic Scandinavia. Article to be publicised within the frames of the IGCP/UNESCO 442 project: Raw materials of the Neolithic/Aeneolithic polished stone artefacts: their migration paths in Europe.
44. Hojlund, F. 1979. Stenokser i Ny Guineas Hojland. Betydningafprestigesymboler for reproduktionen af et stammesamfund. Hikuin 5. Pp. 31-48.
45. Inizan, M-L., Roche, H. & Tixier, J. 1992. Technology ofKnapped Stone. Préhistoire de la Pierre Taillée. Tome 3. Meudon.
46. Jonsson, E. 1995. Oresundsförbindelsen. Förundersökning för Yttre Ringvägenochjärnväg mellan brofástet och kontinentalbanan. Delomrâde 1. Skjutbanorna. In: Billberg, I ., Björhem, N., Thörn, R. & Ödman, C. (Eds). Oresundsförbindelsen. Rapport Over arkeologiskaförundersökningar 1995. Stadsantikvariska avdelningen. Malmö Museer.
47. Karsten, P. 1994. Att kastayxan i sjön. En Studie Over rituell tradition och förändring utifrän skânska neolitiska offerfynd. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8°, No. 23.
48. Kempfner-Jorgensen, L. & Li versage, D. 1985. Mere om Sejeros forhistoie. En stenalderboplads, et kulthus og et flinvasrksted. Fra Holbœk Amt. Ârbogfor Historisk Samfundfor Holbceck Amt 1985. Pp. 7-27.
49. Kjellmark, K. 1903. En stenâldersboplats i Järavallen vidLimhamn. Antikvarisk tidsskrift för Sverige. Utgiven af kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademin. 17:3.
50. Kjellmark, K. 1905. Öfversikt af Sveriges stenâldersboplatser. YMER. Tjugondefjärde ärgangen 1904. Pp. 125-185.
51. Knarrström B. 1997. Neolitisk flintteknologi - i ett skânskt randomräde. In: Karsten, P. (Ed). Carpe Scaniam Axplock ur Skänes förflutna. RAA Skrifter nr. 22. Pp. 7-25. Lund.
52. Knarrström, B. 2001. Flint a Scanian Hardware. National Heritage Board, Sweden. Skânska spar - arkeologi längs Västkustbanan. Lund.
53. Koch, E. 1998. Neolithic Bog Pots from Zealand, Mon, Lollandand Falster. Nordiske Fortidsminder Serie B Volume 16. Köpenhamn.
54. Leeuw, van der S. E. 1994. Cognitive aspects of "technique". In: Renfrew, C. & Zubrow, E. (Eds). The ancient mind. Elements ofcognitive archaeology. New directions in archaeology. Pp. 135-142.
55. Lévi-Strauss, C. 1962. (1996). The Savage Mind. (Le Pensée Sauvage). Oxford.
56. Lévi-Strauss, C. 1987. Det vilda tänkandet. Lund.
57. Madsen, B. 1984. Flint Axe Manufacture in the Neolithic: Experiments with Grinding and Polishing of Thin-Butted Flint Axes. Journal ofDanish Archaeology, vol 3. ¡984. Pp. 47-62.
58. Nationalencyklopedin. 1997-98. "Produktion", "lager" and "ritual".
59. Nordqvist, B. 1988. Boplatsfunktion ur flintbearbetningsperspektiv—sett i tid och rum. Förhistoria i mellersta Holland. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, 1988, 15. Pp. 8-38.
60. Nordqvist, B. 1991. Reduktionsprocesser av boplatsflinta frân Halland. En spatial och kronologisk studie. In: Browall, H., Persson, P. & Sjögren, K.-G. (Eds). Västsvenska stenáldersstudier. Gotarc Serie C. Arkeologiska skrifter No. 8 Göteborgs Universitet Institutionen tor arkeologi 1991. Pp. 71-109.
61. Olausson, D. 1983a. Flint and Groundstone Axes in the Scanian Neolithic. An Evaluation of Raw Materials Based on Experiment. Scripta Minora 1982-1983,2. Lund.
62. Olausson, D. 1983b. Lithic Technological Analysis of the Thin-Butted Flint Axe. Acta Archaeologica vol 53. 1982. Pp. 1-86.
63. Pelegrin, J. 1990. Prehistoric Lithic Technology: Some Aspects of Research. Archaeological Review From Cambridge 9:1 (1990). Cambridge. Pp. 116-125.
64. Rasmussen, M. 1993. Gravhoje og bopladser. En forelobig undersogelse af lokalisering og sammenhasnge. In: Larsson, L. (Ed). Bronsâlderns gravhögar. Pp. 171-185, Lund.
65. Rösberg, A. & Lindhè, E. 2001. Öresundsförbindelsen. Svàgertorp 8A. Rapport over arkeologìsk slutundersökning. Rapport nr. 13. Malmö Kulturmiljö.
66. Rudebeck, E. 1998. Flint Extraction, Axe Offering, and the Value of Cortex. In: Edmonds, M. & Richards, C. (Eds). Understanding the Neolithic ofNortH-Western Europe. Pp. 312-327.
67. Rudebeck, E. 2002. Vagen som rituell arena. In: Jennbert, K., Andren, A. & Raudeuere, C. (Eds). Plats & praxis. Studier av nordiskförkristen ritual. Nordic Academic Press. Lund.
68. Rudebeck, E. & Ödman, C. 2000. Kristineberg. En gravplats under 4500 ar. Malmöfynd 7. Stadsantikvariska avd. Kultur Malmö.
69. Rydbeck, O. 1918. Slutna mark- och mossfynd frân stenáldern i Lunds universitets historiska museum, deras tidsställning och samband med religiosa forestallningar. Fran Lunds Universitets Historiska Museum. Skrift utgiven medanledning afmuseets inflyttning i dess nya hem. Pp. 1 -66.
70. Salomonsson, B. 1971. MalmöStads historia. Första delen. Malmötraktens förhistoria. Utgiven pâ uppdrag av Stadsfullmäktige i Malmö. Pp. 14-167.
71. Sarnas, P. & Nord Paulsson, J. 2001. Öresundsförbindelsen. Skjutbanorna IB & Elinelund2A-B. Rapport over arkeologiskslutundersökning. Rapport nr 9. Malmö Kulturmiljö.
72. Saville, A. 2000. Indications ofregionalization in Mesolithic Scotland. Program & Abstracts. 6th International Conference on The Mesolithic in Europe. Meso 2000. Stockholm, Sweden in September, 4-8, 2000.
73. Schlanger, N. 1994. Mindful technology: unleashing the chaîne opératoire for an archaeology of mind. In: Renfrew, C & Zubrow, E. (Eds). The ancient mind. Elements of cognitive archaeology. New directions in archaeology. Pp. 143-151.
74. Streijffert, M. & Prahl, G. 1994. Stenbocksvallar. Studie av en Senatlantisk kustboplats.Unpubhched paper. Institute of Archaeology, Lund University. HT-94.
75. Svensson, M. 1993. Hindby offerkärr-en ovanlig och komplicerad fyndplats. Fynd 1993:1.
76. Svensson, M.; Pihl, H. & Andersson, M. 2001. Palissadkomplexet i Dösjebro. Seminariegrävning várterminen 2000. UV Syd Rapport 2001:8. Arkeologisk undersökning.
77. Tilley, C. 1994. A Phenomenology of Landscape. Oxford.
78. Tillväxten. 1929. Catalogue number 19013. Museum of National Antiquities.
79. Wilson, J. 2001. Jorden skallgrata. Historien om Nordamerikas indianer.