From internationalisation to globalisation: Language and the nationalist revival in Sweden;De l'internationalisation a la mondialisation: La langue et le reveil nationaliste en Suede;De internacgo al tutmondigo: Lingvo kaj la naciisma revivigo en Svedio

Language Problems and Language Planning

Volumn 29, Issue 2, 2005, Pages 151-176

  Oakes, Leigh ^a  

^a QUEEN MARY UNIVERSITY OF LONDON   (United Kingdom)

Author keywords

Diglossia; English as a global lingua franca; Globalization; Language policy; Language shift; Nationalism; Sweden

Indexed keywords

EID: 34247674760     PISSN: 02722690     EISSN: 15699889     Source Type: Journal    
DOI: 10.1075/lplp.29.2.04oak     Document Type: Article

References (86)

1. Andersson, L.-G. 1999. En stor stark — om den svenska sprakgemenskapen. Sprâkvârd 1/99:26-32.
2. Appadurai, A. 1990. Disjuncture and difference in the global cultural economy. In M. Feath-erstone (ed.), Global Culture: Nationalism, Globalization and Modernity. London: Sage, 295-310.
3. Barbaud, P. 2000. La Chimère d’Akkad et l’économie mondiale des langues. Montréal: Fides.
4. Billig, M. 1995. Banal Nationalism. London: Sage.
5. Bourdieu, P. 1991. Language and Symbolic Power. Cambridge: Polity Press.
6. Bourhis, R. 2001. Reversing language shift in Quebec. In J. A. Fishman (ed.), Can Threatened Languages Be Saved? Clevedon: Multilingual Matters, 101-141.
7. Boyd, S. & L. Huss 2001. Introduction. In S. Boyd & L. Huss (eds.), Managing Multilingualism: Challenges for Sweden. Clevedon: Multilingual Matters, 1-12.
8. Calvet, L.-J. 1993. L’Europe et ses langues. Paris: Plon.
9. Calvet, L.-J. 2002. Le Marché aux langues. Paris: Plon.
10. Castells, M. 1997. The Power of Identity. Oxford: Blackwell.
11. Dahlstedt, K.-H. 1976. Societal ideology and language cultivation: The case of Swedish. International Journal of the Sociology of Language 10:17-50.
12. Dalby, A. 2002. Language in Danger: How Language Loss Threatens Our Future. London: Penguin.
13. Daun, A. 1996. Swedish Mentality. University Park: Pennsylvania State University Press.
14. Dixon, R. M. W 1997. The Rise and Fall of Languages. Cambridge: Cambridge University Press.
15. Edwards, J. 2003. Language and the future: choices and constraints. In H. Tonkin & T. Reagan (eds.), Language in the Twenty-First Century. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 35-45.
16. EU-sekretariatet. 1996. Cirkular nr 6: Riktlinjer for att framja svenska sprâkets stallning i EU-samarbetet. Stockholm: Utrikesdepartementet.
17. Falk, M. 2001. Domänförluster i svenskan. (Utredning fran Nordiska Ministerradets sprak-politiska referensgrupp 2001).
18. Ferguson, M. 1992. The mythology about globalization. European Journal of Communication 7:69-93.
19. Giddens, A. 1985. The Nation-State and Violence. Cambridge: Polity Press.
20. Giddens, A. 1998. The Third Way: The Renewal of Social Democracy. Cambridge: Polity Press.
21. Graddol, D. 1997. The Future of English. London: British Council.
22. Gunnarsson, B.-L. 2004. Svenska, English eller Deutsch: Om spraksituationen vid svenska universitet och högskolor. In Svenska spraknämnden 2004, 108-129.
23. Gunnarsson, B.-L. & K. Öhman. 1997. Det internationaliserade universitetet. En studie av bruket av engelska och andra främmande spräk vid Uppsala universitet. TeFa 16. Uppsala: Department of Scandinavian Languages, Uppsala University.
24. Hagege, C. 2000. Halte a la mort des langues. Paris: Odile Jacob.
25. Hall, S. 1991. The local and the global: Globalization and ethnicity. In A. D. King (ed.), Culture, Globalization and the World-System: Contemporary Conditions for the Representation of Identity. Basingstoke: Macmillan, 19-40.
26. Hannerz, U. 1990. Cosmopolitans and locals in world culture. In M. Featherstone (ed.), Global Culture: Nationalism, Globalization and Modernity. London: Sage, 237-251.
27. Hannerz, U. 1991. Scenarios for peripheral cultures. In A. D. King (ed.), Culture, Globalization and the World System. London: Macmillan, 107-128.
28. Haskell, C. D. 2002. Language and globalization: Why national policies matter. In S. J. Baker (ed.), Language Policy: Lessons from Global Models. Proceedings of the Language Policy Conference, Monterey Institute, September 2001. Monterey: Monterey Institute of International Studies, 2-7.
29. Held, D., A. Mcgrew, D. Goldblatt & J. Perraton, eds. 1999. Global Transformations: Politics, Economics and Culture. Cambridge: Polity.
30. Höglin, R. (ed.), 2002. Engelska spräket som hot och tillgäng i Norden. TemaNord 2002: 561. Copenhagen: Nordiska ministerradet.
31. Hollqvist, H. 1984. The Use of English in Three Large Swedish Companies. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
32. Hyltenstam, K. 1999. Svenskan i ett minoritetsperspektiv. In K. Hyltenstam (ed.), Sveriges sju inhemska spräk — ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur, 205-240.
33. Hyltenstam, K. 2004. Engelskan, skolans sprakundervisning och svensk sprakpolitik. In Svenska spraknämnden 2004: 36-107.
34. Hyltenstam, K. & C. Stroud. 1991. Spräkbyte och spräkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspräk. Lund: Studentlitteratur.
35. Joseph, J. E. 2004. Language and Identity: National, Ethnic, Religious. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
36. Josephson, O. 2002. Rätt tid för sprakpolitik. In Höglin 2002: 79-84.
37. Josephson, O. 2004. Engelskan i 2000-talets Sverige. In Svenska spraknämnden 2004: 7-24
38. Karaveli, M. 1997. Blägul framtid: En essä om nationen och det svenska. Stockholm: Arena.
39. Keating, M. 2001. Nations against the State. 2nd ed. Basingstoke: Palgrave.
40. Krauss, M. 1992. The world’s languages in crisis. Language 68: 4-10.
41. Kulturministeriet K. 2003. Sprog pâ spil — et udspil til en dansk sprogpolitik. Copenhagen: Kulturministeriet
42. Létourneau, J. 1998. La nation des jeunes. In B. Jewsiewicki & J. Létourneau (eds.), Les Jeunes à l’ère de la mondialisation. Quête identitaire et conscience historique. Sillery: Septentrion, 411-430.
43. Lilliestam, L. 1996. Nordman och ‘det svenska’. In Tyst, nu tala jag! Tradition, information och humanister. Populärvetenskapliga föreläsningar hâllna under Humanistdagarna den 12-13 oktober 1996. Göteborg: Humanistiska fakultetsnämnden, Göteborgs univer-sitet.
44. Lindberg, U. 2004. Rap pa svenska, rock pa engelska, lyrik pa modersmalet: Sprakval i olika delar av svenskt kulturliv. In Svenska spraknämnden 2004, 25-35.
45. Ljung, M. 1985. Lam anka — ett mâste? En undersökning av engelskan i svenskan, dess mot-tagande och spridning. Stockholm: Stockholm University.
46. Lundberg, A. 1960. Om bruket av fula ord. Industria 10:24-28.
47. Mazrui, A. M. 2003. Maintaining linguodiversity: Africa in the twenty-first century. In H. Tonkin & T. Reagan (eds.), Language in the Twenty-First Century. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 99-113.
48. Melander, B. 2001. Swedish, English and the European Union. In S. Boyd & L. Huss (eds.), Managing Multilingualism: Challenges for Sweden. Clevedon: Multilingual Matters, 13-31.
49. Melander, B. 2004. Vinna eller försvinna? Om svenskans användning i EU-sammanhang. In Svenska spraknämnden 2004, 152-173.
50. Meyer, B. & P. Geschiere.1999. Introduction. In B. Meyer & P. Geschiere (eds.), Globalization and Identity: Dialectics of Flow and Closure. Oxford: Blackwell, 1-15.
51. Monière, D. 2001. Pour comprendre le nationalisme au Québec et ailleurs. Montréal: Presses de l’Université de Montréal.
52. Nederveen Pieterse, J. 1995. Globalization as hybridization. In M. Featherstone, S. Lash & R. Robertson (eds.), Global Modernities. London: Sage, 45-68.
53. Nixon, J. 2000. SPRINT: Sprâk- och innehâllsintegrerad inlärning och undervisning. Rapport pâ uppdrag av skolverket. Stockholm: Skolveket. www.skolverket.se
54. Norsk sprakrad. n.d. Utredning av norsk sprâkpolitikk. www.sprakrad.no/templates/Page. aspx?id=7450
55. Oakes, L. 2001. Language and National Identity: Comparing France and Sweden. Impact 13. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.
56. Phillipson, R. 1992. Linguistic Imperialism. Oxford: Oxford University Press.
57. Phillipson, R. 2000. English in the new world order: Variations on a theme of linguistic imperialism and “world” English. In T. Ricento (ed.), Ideology, Politics and Language Policies: Focus on English. Impact 6. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 87-106.
58. Phillipson, R., & T. Skutnabb-Kangas. 1999. Englishisation: One dimension of globalisation. In D. Graddol & U. H. Meinhoff (eds.), English in a Changing World. AILA Review 13. Oxford: English Company, 19-36.
59. Regeringsbeslut 1997-04-30. Uppdrag till Svenska sprâknâmnden att utarbeta förslag till handlingsprogram för att främja svenska sprâket. Stockholm: Riksdagen.
60. Robertson, R. 1992. Globalization: Social Theory and Global Culture. London: Sage.
61. Robertson, R. 1995. Glocalization: Time-space and homogeneity-heterogeneity. In M. Featherstone, S. Lash & R. Robertson (eds.), Global Modernities. London: Sage, 25-44.
62. de Saint Robert, M.-J. 2000. La Politique de la langue française (Que sais-je 3572). Paris: Presses Universitaires de France.
63. Sharp, H. 2001. English in Spoken Swedish: A Corpus Study of Discourse Domains. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
64. Siguan, M. 1996. L’Europe des langues. Sprimont: Mardaga.
65. Skutnabb-Kangas, T. 2000. Linguistic Genocide in Education — or Worldwide Diversity and Human Rights? Mahwah, NJ: Erlbaum.
66. Sonntag, S. K. 2003. The Local Politics of Global English: Case Studies in Linguistic Globalization. Lanham, MD: Lexington Books.
67. SOU. 2002. Mäl i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska sprâket. Betänkande av kom-mittén för svenska sprâket. Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2002:27. Stockholm: Fritze. www.kultur.regeringen.se.
68. Spolsky, B. 2004. Language Policy. Cambridge: Cambridge University Press.
69. Svenska spraknämnden. 1998. Förslag till handlingsprogram för att främja svenska sprâket.
70. Svenska spraknämnden. 2002. Bra förslag frân sprâkkommittén — men motstând är att vänta. Svenska spraknämndens pressmeddelande om Sprakkommittéens utredning.
71. Svenska spraknämnden. 2003. Regeringen arbetar vidare med sprâkpolitiken.
72. Svenska spraknämnden. 2004. Engelskan i Sverige: Sprâkval i utbildning, arbete och kulturliv. Stockholm: Norstedts Ordbok/Svenska spraknämnden.
73. de Swaan, A. 2001. Words of the World. Cambridge: Polity Press.
74. Swales, J. M. 1997. English as tyrannosaurus rex. World Englishes 16/3:373-382.
75. Tajfel, H. 1974. Social identity and intergroup behaviour. Social Science Information 13: 65-93.
76. Tajfel, H. 1978. The Social Psychology of Minorities. Minority Rights Group Report 38. London: Minority Rights Group.
77. Tajfel, H. & J. C. Turner. 1986. The social identity theory of intergroup behaviour. In Psychology of Intergroup Relations, rev. ed. of S. Worchel & W. G. Austin (eds.), Social Psychology of Intergroup Relations, 1979. Chicago: Nelson-Hall Publishers, 7-24.
78. Teleman, U. 1993. Det svenska riksprakets utsikter i ett integrerat Europa. In J. Blomqvist & U. Teleman (eds.), Sprâk i världen: Broar och barriärer. Lund: Studentlitteratur, 127-141.
79. Teleman, U. 2003. Tradis och funkis: svensk sprâkvârd och sprâkpolitik efter 1800. Stockholm: Norstedts Ordbok.
80. Teleman, U. & M. Westman 1997. Behöver vi en nationell sprakpolitik? Sprâkvârd 2/97: 5-16.
81. Tomlinson, J. 1999. Globalization and Culture. Cambridge: Polity Press.
82. UNESCO. 1999. Records of the General Conference, 30th session, Paris, 26 October to 17 November 1999, v. 1: Resolutions.
83. Vikør, L. 1993. The Nordic Languages: Their Status and Interrelations. Oslo: Novus.
84. Westman, M. 1996. Har svenska spraket en framtid? In L. Moberg & M. Westman (eds.), Svenskan i tusen är: Glimtar ur svenska spräkets utveckling. Stockholm: Norstedts, 182-194.
85. Wright, S. 2000. Community and Communication: The Role of Language in Nation State Building and European Integration. Clevedon: Multilingual Matters.
86. Wright S. 2004. Language Policy and Language Planning: From Nationalism to Globalisation. Basingstoke: Palgrave Macmillan.