Hälsoekonomi får allt större roll för sjukvårdens prioriteringar: Bättre användning av vårdens knappa resurser hälsoekonomins mål

Lakartidningen

Volumn 103, Issue 46, 2006, Pages 3617-3623

  Carlsson, Per ^a   Anell, Anders ^b   Eliasson, Mats ^c  

^a LINKÖPING UNIVERSITY   (Sweden)

^b SWEDISH INSTITUTE FOR HEALTH ECONOMICS   (Sweden)

^c SUNDERBY HOSPITAL   (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

COST BENEFIT ANALYSIS; DECISION MAKING; ECONOMICS; HEALTH CARE PLANNING; HEALTH CARE POLICY; HEALTH ECONOMICS; HUMAN; PUBLICATION; RESOURCE ALLOCATION; SHORT SURVEY; SWEDEN;

COST-BENEFIT ANALYSIS; DECISION MAKING; ECONOMICS, MEDICAL; HEALTH POLICY; HEALTH PRIORITIES; HUMANS; PERIODICALS; RESOURCE ALLOCATION; SWEDEN;

EID: 33751436835     PISSN: 00237205     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Short Survey

References (20)

1. Hoffman C, Graf von der Schulenburg MJ. The influence of economic evaluation studies on decision making - a European survey. Health Policy. 2001;52:179-92.
2. Anell A. Priority setting for pharmaceuticals. Eur J Health Econ. 2004;1:28-35.
3. Sloan FA, Grabowski HG, eds. The impact of cost-effectiveness on public and private policies in health care: an international perspective. Soc Sci Med. 1997;45(4).
4. Drummond M. The use of economic evidence by healthcare decision makers. Eur J Health Econ. 2001;2:2-3.
5. Oliver A, Mossialos E, Robinsson R. Health technology assessment and its influence on health-care priority setting. Int J Technol Assess Health Care. 2004;20(1):1-10.
6. Måttligt förhöjt blodtryck. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2004. SBU-rapport 170.
7. Läkemedelsförmånsnämndens allmänna råd om ekonomiska utvärderingar, LFNAR 2003:2. http://www.lfn.se
8. Jansson S, Anell A. Subventionering av läkemedel - förutsättningar för öppna och legitima beslutsprocesser i Läkemedelsförmånsnämnden. Linköping: PrioriteringsCentrum; 2005. Rapport 2005:1.
9. Carlsson P. Health technology assessment and priority setting for health policy in Sweden. Int J Technol Assess Health Care. 2004;20(1):44-54.
10. Anell A, Svarvar P. Pharmacoeconomic and clinical practice guidelines. A survey of attitudes in Swedish formulary committees. Pharmacoeconomics. 2000;17(2):175-85.
11. En uppföljning av läkemedelskommittéernas arbete - Hur påverkas läkemedelsanvändningen? Stockholm: Socialstyrelsen; 2003.
12. Drummond M, Botten G, Häkkinen U, Möller Pedersen K. An evaluation of Swedish health economics research [evaluation report]. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap; 2006.
13. Office of Health Economics. Health Economic Evaluations Database (OHE-HEED). London: OHE. http://www.ohe-heed.com
14. NHA Economic Evaluation Database. Centre for Reviews and Dissemination, University of York, York. http://www.york.ac.uk/inst/crd/crddatabases.htm#NHSEED
15. Hjelmgren J, Berggren F, Andersson F. Health economic guidelines - similarities, differences and some implications. Value Health. 2001;4:225-50.
16. Jönsson B, Lundqvist J. Hälsoekonomiska utvärderingar som underlag för beslut om pris och subventionering - riktlinjer och beslutskriterier. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm; 2002.
17. Buxton MJ. Economic forces and hospital technology. A perspective from Europe. Int J Technol Assess Health Care. 1987;3(2):241-51.
18. Henriksson M, Carlsson P. Att läsa och kvalitetsgranska hälsoekonomiska modellstudier. Linköping: Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT); 2003. CMT Rapport 2003:6.
19. Weinstein MC, O'Brien B, Hornberger J, Jackson J, Johannesson M, McCabe C, et al. Principles of good practice of decision analytic modelling in health care evaluation: Report of the ISPOR Task Force on Good Research Practices-Modelling Studies. Value Health. 2003;6:9-17.
20. Persson U, Hjelmgren J. Hälso- och sjukvården behöver kunskap om hur befolkningen värderar hälsan. Läkartidningen. 2003;100:3436-7.