Cross-border collaboration in the North. Viewpoints of municipal representatives and firm managers on the Bothnian Arc project

Fennia

Volumn 183, Issue 2, 2005, Pages 97-107

  Mattsson, Madeleine ^a   Pettersson, Örjan ^a  

^a UMEÅ UNIVERSITY   (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

CROSS-BORDER RELATIONS; INSTITUTIONAL FRAMEWORK; INTERNATIONAL RELATIONS; REGIONAL POLICY;

EURASIA; EUROPE; FINLAND; NORTHERN EUROPE; SCANDINAVIA; SWEDEN;

EID: 33748339320     PISSN: 00150010     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Article

References (45)

1. Aalbu H & U Wiberg (1997). How may institutional regionalization promote regional development? In Dellenbrant JÅ & U Wiberg (eds). Euro-Arctic curtains, 77-101. CERUM, Umeå.
2. Aronsson P & B Johannisson (red) (2002). Entreprenörskapets dynamik och regionala förankring. 217 p. Växjö University Press, Växjö.
3. Bager-Sjögren L & M Rosenberg (2004). Kartläggning av aktörer i det svenska innovationssystemet. ITPS, Rapport A2004:020. 74 p.
4. Berggren C & G Brulin (2002). Klistriga kluster eller globala glidare? Den lokala dynamikens paradoxala betydelse i den globaliserade ekonomin. NUTEK, Rapport B 2002:2. 61 p.
5. Böhme K (2002). Nordic echoes of European spatial planning: discursive integration in practice. Nordregio report 2002:8. 367 p.
6. Bothnian Arc (2004a). Bothnian Arc. . 27.4.2004.
7. Bothnian Arc (2004b). Bottenviksbågen - funktionellt urbant nätverk. . 27.4.2004.
8. Castells M (1996). Nätverkssamhällets framväxt. Band 1. 543 p. Blackwell Publishers, Oxford.
9. Copus AK (2001) From core-periphery to polycentric development: concepts of spatial and aspatial peripherality. European Planning Studies 9: 4, 539-552.
10. Davoudi S (2003). Polycentricity in European spatial planning: from an analytic tool to a normative agenda. European Planning Studies 11: 8, 979-999.
11. Etzkowitz H (2002). The triple helix of university-industry-government. Implications for policy and evaluation. SISTER, Working paper 2002:11. 16 p.
12. European Union (2004). ESDP. . 1.9.2004.
13. Florida F (2002). The rise of the creative class - and how it's transforming work, leisure, community and everyday life. 434 p. Basic Books, New York.
14. Glesbygdsverket (2003). Årsbok 2003. . 27.8.2004.
15. Glesbygdsverket (2004). Årsbok 2004. . 27.8.2004.
16. Hettne B (1997). Europe in a world of regions. In Falk R & T Szentes (eds). A new Europe in the changing global system, 16-44. United Nations University Press, New York.
17. Higano Y (2002). The region in the new economy. An international perspective on regional dynamics in the 21st century. 430 p. Ashgate, Hampshire.
18. ITPS (2004). Effektutvärdering av de geografiska mål-programmen inom EG:s strukturfonder. ITPS, Rapport A2004:009. 136 p.
19. Jussila H, LO Persson & U Wiberg (1993). Shifts in systems at the top of Europe. 181 p. FORA, Stockholm.
20. Lähteenmäki-Smith K & LO Persson (eds) (2002). Restructuring the state - regional impacts. Nordregio report 2002:9. 134 p.
21. Långtidsutredningen 2003/04 (2004). Regional utveckling - utsikter till 2020. SOU 2004:34. 158 p.
22. Lindfors S (2004). Gränsöverskridande näringslivssamarbete - en jämförande studie av andra regioners erfarenheter av gränsöverskridande samarbeten: eventuella fördelar och svårigheter. Praktikantrapport. . 15.12.2004.
23. Ljusberg M (2001). Högre utbildning i gles - och landsbygd - om tillgänglighet och nya vägar till utbildning. 54 p. Glesbygdsverket, Östersund.
24. Ljusberg M (2002). Kartläggning av lärcentra i Sverige. 76 p. Glesbygdsverket, Ostersund.
25. Malmberg A (2002). Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling - begreppsdiskussion och forskningsöversikt. ITPS, Rapport A2002:008. 35 p.
26. Marshall A (1919). Industry and trade. 875 p. Macmillan, London.
27. Meijers E & A Romein (2003). Realizing potential: building regional organizing capacity in polycentric urban regions. European Urban and Regional Studies 10: 2, 173-186.
28. Nordgreen R (1995). Norske regionar og internationalt engasjement for naeringsutvikling. In Bogason P (ed.) Regionalt utvecklingsarbete i brytningstid. Transnationellt samarbete på regional nivå i de nordiska länderna. NordREFO, Working paper 1995:1, 1-97.
29. Norrbotniabanan (2004). Pressmeddelande: snabb start av planeringsarbetet för Norrbotniabanan. . 6.4.2004.
30. Nyström J (1999). Planeringens grunder. En översikt. 227 p. Studentlitteratur AB, Lund.
31. Olsson B & U Wiberg (red) (2003). Universitetet och den regionala utmaningen. 207 p. SISTER, Stockholm.
32. Paasi A (1986). The institutionalization of regions: a theoretical framework for understanding the emergence of regions and the constitution of regional identity. Fennia 164: 1, 105-146.
33. Pettersson Ö (2002). Socio-economic dynamics in sparce regional structures. GERUM Kulturgeografi 2002:2. 47 p.
34. Pettersson Ö & P Westerberg (2003). Vägar för samverkan. Storumanföretagares inställning till planeringssamarbete över kommungränsen. CERUM, Working Paper 64:2003. 74 p.
35. Porter M (1990). The competitive advantage of nations. 855 p. Macmillan, Basingstoke.
36. Putnam RD (1996). Den fungerande demokratin - medborgarandans rötter i Italien. 286 p. SNS förlag, Stockholm.
37. Rylander D (2004). Nätverkan och regional utveckling. Om gränsöverskridande samarbete i södra Östersjöregionen och nätverkstjänsternas roll i samhällsutvecklingen. Meddelanden från Göteborgs universitets geografiska institutioner, Serie B 106. 375 p.
38. Sheppard E & TJ Barnes (eds) (2000). A companion to economic geography. 536 p. Blackwell, Oxford.
39. Statistics Sweden (2004). Sveriges statistiska databaser. . 15.12.2004.
40. Taylor PJ (1988). World-system analysis and regional geography. In Agnew J (ed) (1997). Political geography: a reader, 17-25. Arnold, London.
41. Törnqvist G (1998). Renässans för regioner. 192 p. SNS, Stockholm.
42. Westlund H (2004). Social capital, innovation policy and the emergence of the knowledge society. A comparison of Sweden, Japan and USA. ITPS, Rapport A2004:017. 110 p.
43. Wiberg U (1995). Samarbete i Barentsregionen. CERUM, Reprint No. 2. 10 p.
44. Wiberg U (1996). The North Calotte as an economic region. CERUM, Reprint No. 13. 43 p.
45. Wiberg U (2002). Hållbarhet i glesa regionala strukturer - exemplet södra Norrlandskusten. CERUM, Working paper 39:2002. 51 p.