Swedish healthcare under pressure

Health Economics

Volumn 14, Issue SUPPL. 1, 2005, Pages

  Anell, Anders ^a  

^a SWEDISH INSTITUTE FOR HEALTH ECONOMICS   (Sweden)

Author keywords

Equity; Expenditures; Incentives; Resource allocation; Swedish healthcare

Indexed keywords

BUDGET; COST CONTROL; EUROPEAN UNION; GOVERNMENT REGULATION; HEALTH CARE AVAILABILITY; HEALTH CARE DELIVERY; HEALTH CARE FINANCING; HEALTH CARE NEED; HEALTH CARE PERSONNEL; HEALTH CARE POLICY; HEALTH CARE QUALITY; HEALTH CARE SYSTEM; HEALTH CARE UTILIZATION; HOSPITAL ADMISSION; MEDICAL FEE; MEDICAL TECHNOLOGY; PRIORITY JOURNAL; PUBLIC HEALTH SERVICE; REIMBURSEMENT; RESOURCE ALLOCATION; REVIEW; SWEDEN; TAX;

FINANCIAL MANAGEMENT; HEALTH CARE RATIONING; HEALTH CARE REFORM; HEALTH EXPENDITURES; HEALTH SERVICES ACCESSIBILITY; HUMANS; NATIONAL HEALTH PROGRAMS; OUTCOME ASSESSMENT (HEALTH CARE); QUALITY ASSURANCE, HEALTH CARE; REIMBURSEMENT MECHANISMS; SWEDEN; WAITING LISTS;

EID: 26044470431     PISSN: 10579230     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: 10.1002/hec.1039     Document Type: Review

References (79)

1. Heidenheimer AJ, Elvander N (eds). The Shaping of the Swedish Health System. Croom Helm Ltd.: London, 1980.
2. SOU 1984:39. Hälso- och sjukvård inför 90-talet (HS90). Liber: Stockholm, 1984.
3. The Swedish Health Care Act. § 2, 1982.
4. European Observatory on Health Care Systems. Health Care Systems in Transition - Sweden. WHO Regional Office for Europe: Copenhagen, 2001.
5. The Swedish Health Care Act. § 3, 1982.
6. Landstingsförbundet. Statistisk Årsbok för Landstingen 2004. Landstingsförbundet: Stockholm, 2004.
7. Socialstyrelsen. Vårdens värde - Vad får vi för pengarna i vård och omsorg? Socialstyrelsen: Stockholm, 2002.
8. Svensson M, Edebalk PG. 90-talets anbudskonkurrens i äldreomsorgen - några utvecklingstendenser. IHE-arbetsrapport nr. 1. IHE: Lund, 2001.
9. Hansagi H, Calltorp J, Andreasson S. Quality comparisons between privately and publicly managed health care centres in a suburban area of Stockholm, Sweden. Qual Assur Health Care 1993; 5: 33-40.
10. Eckerlund I. Economic impact of medical practice variations. Stockholm School of Economics, Centre for Health Economics, 1997.
11. Anell A, Edebalk PG, Svensson M. Resursfördelning och finansiering. 2000-talets äldrevård och äldreomsorg. Spri rapport nr. 491. Spri: Stockholm, 1999.
12. Wilhelmsson S, Faresjö T, Foldevi M, Åkkerlind I. The personal doctor reform in Sweden: perceived changes in working conditions. Fam Practice 1998; 15(3): 192-197.
13. Wagstaff A, van Doorslaer E, van der Burg H et al. Equity in the finance of health care: some further international comparisons. J Health Econ 1999; 18: 263-290.
14. Socialstyrelsen. Patientavgifter och vårdefterfrågan - en kunskapsöversikt. SoS-rapport 2000:8. Socialstyrelsen: Stockholm, 2000.
15. Riksförsäkringsverket. Utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet. RFV anser 2000:3. Stockholm, 2000.
16. Nordling S, Anell A, Jansson S. Kostnadsansvar och belöningssystem för förbätrad läkemedelsanvändning - Kartläggning av landstingens förändringsarbete. IHE Rapport 2003:1. Lund, 2003.
17. Harrison MI, Calltorp J. The reorientation of market-oriented reforms in Swedish health care. Health Policy 2000; 50: 219-240.
18. Anell A, Persson M. Mäta BNP-andel inte nog. Reala mått kompletterar. Läkartidningen 1998; 95: 3315-3318.
19. Landstingsförbundet. Svensk hälso- och sjukvård under 1990-talet. Utvecklingstendenser 1992-2000. Landstingsförbundet: Stockholm, 2002.
20. Anell A, Hjortsberg C. Omstruktureringen av vården - störst konsekvenser för de äldre. Läkartidningen 2001; 98: 560-564.
21. OECD. Health Data, 2004.
22. Thams & Nyås Management AB. Problem Detection Study. Läkare och distriktssköterskor. Stockholm, 2003.
23. RRV 2003:14. Att styra genom att komma överens. Riksrevisionsverket: Stockholm, 2003.
24. Gerdtham UG, Johannesson M, Gunnarsson B et al. The effect of changes in treatment patterns on drug expenditure. Pharmacoeconomics 1998; 13: 127-134.
25. SOU 1996:163. Behov och resurser i vården - en analys. Delbetänkande av HSU 2000. Fritzes: Stockholm, 1996.
26. Anell A. Från central planering till lokalt ansvar - Budgeteringens roll i landstingskommunal sjukvård. IHE: Lund, 1990.
27. Ds Fi 1985:3. Produktions-, kostnads- och produktivitetsutveckling inom offentligt bedriven hälso- och sjukvård 1960-1980. Allmänna Förlaget: Stockholm, 1985.
28. Socialstyrelsen. Den planerade marknaden. Om nya styrformer i hälso- och sjukvärden. Socialstyrelsen: Stockholm, 1995.
29. Diderichsen F. Market reforms in health care and sustainability of the welfare state: lessons from Sweden. Health Policy 1995; 32: 141-153.
30. Anell A. The monopolistic integrated model and health care reform: the Swedish experience. Health Policy 1996; 37: 19-33.
31. Bergman SE. Swedish models of health care reform: a review and assessment. Int J Health Plann Manage 1998; 13: 91-106.
32. Forsberg E, Axelsson R, Arnetz B. Financial incentives in health care. The impact of performance-based reimbursement. Health Policy 2001; 58: 243-262.
33. Culyer AJ, Graf v d Schulenburg J-M, van de Ven WPMM. Swedish health care revisited. SNS Occasional Paper No. 71. Stockholm, 1995.
34. Whitehead M, Gustafsson RÅ, Diderichsen F. Why is Sweden rethinking its NHS style reforms? Br Med J 1997; 315: 945-949.
35. Jonsson E. Har den s k Stockholmsmodellen genererat mer vård för pengarna? En jämförande utvärdering. IKE: Stockholm, 1994.
36. Charpentier C, Samuelson LA. Effekter av en sjukvårdsreform - en analys av Stockholmsmodellen. Nerenius & Santérus Förlag: Stockholm, 1999.
37. Gerdtham UG, Löthgren M, Tambour M et al. Internal markets and health care efficiency: a multiple-output stochastic frontier analysis. Health Econ 1999; 8: 151-164.
38. Arvidsson G, Jönsson B. Politik och marknad i framtidens sjukvård. SNS: Stockholm, 1997.
39. Lofgren R. The Swedish Health Care System: Recent Reforms, Problems and Opportunities. The Fraser Institute: Vancouver, 2002.
40. Landstingsförbundet. Hälso- och sjukvårdens ersättningsformer. Landstingsförbundet: Stockholm, 2003.
41. Shenkin BN. Politics and medical care in Sweden: the Seven Crowns reform. N Engl J Med 1973; 288: 555-559.
42. Carder M, Klingeberg B. Towards a salaried medical profession: how Swedish was the Seven Crowns reform? In The Shaping of the Swedish Health System, Heidenheimer AJ, Elvander N (eds). Croom Helm Ltd.: London, 1980.
43. The impact of salary payments is reviewed in: Gosden T, Pedersen L, Torgerson D. How should we pay doctors? A systematic review of salary payments and their effects on doctor behaviour. Q J Med 1999; 92(1):47-55.
44. Anell A, Claesson R. Svenska sjukhus förr och nu - Ekonomiska aspekter på struktur, politik och framtida förutsättningar. IHE: Lund, 1995.
45. Läkarnas arbetsmiljö - en sammanfattning av Läkarförbundets arbetsmiljöpolitiska program. Sveriges Läkarförbund: Stockholm, 1980.
46. Läkares arbetsmiljö - En rapport från Läkarförbundets arbetsmiljögrupp. Sveriges Läkarförbund: Stockholm, 1987.
47. Jönsson B, Rehnberg C. Health care. In Achieving Service Productivity. Lessons from the Best in the World, Hörnell E, Hjelm P (eds). Pitman Publishing: London, 1994.
48. Anderzon G, Saemund O. Engelsk dagkirurgi kostnadseffektiv. Minimum av personal ger vård av hög kvalitet. Läkartidningen 1993; 90: 2150-2154.
49. Boerma WGW, Groenewegen PP, Spreeuwenberg P. Variation in workload and allocation of time under different payment systems in general practice. In Profiles of General Practice in Europe. An International Study of Variation in the Tasks of General Practitioners, Boerma WGW (ed.). NIVEL: Utrecht, 2003.
50. Gerdtham UG, Jönsson B. Sjukvårdskostnader i framtiden - vad betyder åldersfaktorn? ESO rapport nr. 39. ESO: Stockholm, 1990.
51. Socialstyrelsen. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. Slutrapport. Socialstyrelsen: Stockholm, 2002.
52. Socialstyrelsen. Värd och omsorg om äldre. Lägesrapport 2002. Socialstyrelsen: Stockholm, 2003.
53. Socialstyrelsen. Ädelreformen. Slutbetänkande 1996:2. Socialstyrelsen: Stockholm, 1996.
54. General Guidelines for Economic Evaluations from the Pharmaceutical Benefits Board. LFNAR 2003:2 (www.lfn.se).
55. Socialstyrelsen. Vård på lika villkor. EpC-rapport nr. 3. Socialstyrelsen: Stockholm, 1994.
56. SCB. Ohälsa och sjukdom 1980-1989. Levnadsförhållanden, rapport nr. 76. SCB: Stockholm, 1992.
57. Whitehead M, Evandrou M, Haglund B et al. As the health divide widens in Sweden and Britain, what's happening to access to care? Br Med J 1997; 315: 1006-1009.
58. Steen Carlsson K. Equality of Access in Health care. Lund Economic Studies No. 86. Lund University: Lund, 1999.
59. Gerdtham UG, Trivedi PK. Equity in Swedish health care reconsidered: new results based on the finite mixture model. Health Econ 2001; 10: 565-572.
60. Burstrom B. Increasing inequalities in health care utilisation across income groups in Sweden during the 1990s? Health Policy 2002; 62: 117-129.
61. Socialstyrelsen. Folkhälsa och sociala förhållanden 2002. Socialstyrelsen: Stockholm, 2003.
62. Burström K, Johannesson M, Diderichsen F. The value of the change in health in Sweden 1980/81 to 1996/97. Health Econ 2003; 12: 637-654.
63. van Doorslaer E, Wagstaff A, van der Burg H et al. Equity in the delivery of health care in Europe and the US. J Health Econ 2000; 19: 553-583.
64. Gerdtham UG, Sundberg G. Equity in the delivery of health care in Sweden. Scand J Soc Med 1998; 26(4): 259-264.
65. Elofsson S, Unden AL, Krakau I. Patient charges - a hindrance to financially and psychosocially disadvantage groups seeking care. Soc Sci Med 1998; 46: 1375-1380.
66. Hanning M. Maximum waiting-time guarantee - an attempt to reduce waiting lists in Sweden. Health Policy 1996; 36: 17-35.
67. SOU 1995:5. Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. Stockholm, 1995.
68. Anell A, Svensson M, Persson M. Behandlingsgaranti i sjukvården? IHE-Arbetsrapport nr. 3. IHE: Lund, 1999.
69. Winblad Spångberg U. Från beslut till verklighet: Läkarnas roll vid implementeringen av valfrihetsreformer i hälso- och sjukvården. Dissertation, Universitetet i Uppsala, Uppsala, 2003.
70. Lofgren R. Health Care Waiting List Initiatives in Sweden. The Fraser Institute: Vancouver, 2002.
71. Landstingsförbundet. Utvecklingen i svensk hälsooch sjukvård - en redovisning av hur sjukvården använder sina resurser. Landstingsförbundet: Stockholm, 2004.
72. SOU 1997:154. Patienten har rätt. Delbetänkande av HSU 2000. Stockholm, 1997.
73. Ds 2002:32. Welfare in Sweden. The Balance Sheet for the 1990s. Translation of Part 1 of the Final Report of the Welfare Commision. Ministry of Health and Social Affairs: Stockholm, 2002.
74. Andersen R, Smedby B, Vagero D. Cost containment, solidarity and cautious experimentation: Swedish dilemmas. Soc Sci Med 2001; 52(8): 1195-1204.
75. North DC. Institutions, Institutional Change and Economic Performance. Cambridge University Press: Cambridge, 1990.
76. Brunsson N. Politik och handling. In Politik och ekonomi, Brunsson N (ed.). Doxa: Lund, 1986.
77. Diderichsen F. Devolution in Swedish health care - local government isn't powerful enough to control costs or stop privatisation. Br Med J 1999; 318: 1156-1157.
78. Axelsson R. The organizational pendulum - health-care management in Sweden 1865-1998. Scand J Public Health 2000; 28(1): 47-53.
79. Kommittédirektiv 2003:10. Översyn av strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2003.