Wetland bryophytes in Muddus National Park, North Sweden

Journal of Bryology

Volumn 22, Issue 3, 2000, Pages 223-236

  Sjörs, Hugo ^a   Een, Gillis ^b  

^a UPPSALA UNIVERSITY   (Sweden)

^b SWEDISH MUSEUM OF NATURAL HISTORY   (Sweden)

Author keywords

Boreal; Bryophytes; Lule Lappmark; Muddus; Phytogeography; Sweden; Taiga; Wetlands

Indexed keywords

BRYOPHYTA; BRYOPHYTES; LOPHOZIA RUTHEANA; SPHAGNUM; SPHAGNUM DENTICULATUM;

EID: 17544394149     PISSN: 03736687     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: 10.1179/jbr.2000.22.3.223     Document Type: Article

References (33)

1. Ahti T, Hämet-Ahti L, Jalas J. 1968. Vegetation zones and their sections in northwestern Europe. Annales Botanici Fennici 5: 169-211.
2. Arnborg T. 1941. Lappländska urskogar. Stockholm: Bygd och Natur 1941: 39-56.
3. Arnborg T. 1946. Skogarna i Muddus nationalpark. En preliminär sammanställning. Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift 1946: 391-420.
4. Arnborg T. 1950. Phytogeographical forest excursion to North Sweden. Seventh International Botanical Congress, Excursion Guide CIIId: 1-35.
5. Arnborg T. 1963. Muddus nationalpark. In: Curry-Lindahl K, ed. Natur i Lappland. Stockholm: Bokförlaget Svensk Natur: 604-618.
6. Buch H. 1928. Die Scapanien Nordeuropas und Sibiriens. II. Systematischer Teil. Societas Scientarum Fennicae, Commentationes Biologicae III:1: 1-117.
7. Engelmark O. 1981. Forest history of Muddus National Park, N. Sweden. Umeå: Wahlenbergia 7: 33-38.
8. Engelmark O. 1984. Forest fires in Muddus National Park (northern Sweden) during the past 600 years. Canadian Journal of Botany 1984: 893-898.
9. Engelmark T-B, Hedenäs L. 1990. A new species of Campylium from the northern holarctic region. Lindbergia 16: 145-149.
10. Frisvoll AR, Moen A. 1980. Lophozia borealis sp. nov., a rich fen hepatic from Fennoscandia. Lindbergia 6: 137-146.
11. Hedenäs L. 1993. A generic revision of the Warnstorfia-Calliergon group. Journal of Bryology 17: 447-479.
12. Hedenäs L, Löfroth M. 1992. Mossor som indikerar särskilt skyddsvärda våtmarksbiotoper. Svensk Botanisk Tidskrift 86: 375-389.
13. Krusenstjerna E von. 1954. Mossflora och mossvegetation vid Harsprånget och i Syd-Muddus i Lule lappmark. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden 10: 1-37.
14. Lindgren P-A. 1973. Växtekologisk undersökning och faunistiska observationer inom Muddus nationalpark. Norrbottens län. Statens naturvärdverk PM 555: 1-88.
15. Mårtensson O. 1955. Bryophytes of the Torneträsk area, northern Swedish Lappland. I. Hepaticae. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden 12: 1-103.
16. Mårtensson O. 1956a. Bryophytes of the Torneträsk area, northern Swedish Lappland. II. Musci. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden 14: 1-321.
17. Mårtensson O. 1956b. Bryophytes of the Torneträsk area, northern Swedish Lappland. III. General part. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden 15: 1-94, maps.
18. Mårtensson O. 1962. Mossflora och mossvegetation kring sjön Keddek i Taurejuätnodalen i Lule lappmark. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden 18: 1-71.
19. Nilsson C. 1979. Geolittoral extent of Vaccinium myrtillus and vegetational differentiation on a bank of the Muddusjokk River, North Sweden. Holarctic Ecology 2: 137-143.
20. Nilsson E, Arvidsson L. 1976. Muddus. Den gamla skogen. Stockholm.
21. Ohlson M, Söderström L, Hörnberg G, Zackrisson O, Hermansson J. 1997. Habitat qualities versus long-term continuity as determinants of biodiversity in Boreal old-growth swamp forests. Biological Conservation 81: 221-231.
22. Persson A. 1961. Mire and spring vegetation in an area north of Lake Torneträsk, Torne lappmark, Sweden. 1. Description of the vegetation. Opera Botanica 6(1): 1-187.
23. Rydin H, Sjörs H, Löfroth M. 1999. Mires. In: Rydin H, Snoeijs P, Diekmann M, eds. Swedish plant geography. Acta Phytogeographica Suecica 84: 91-112.
24. Sjörs H. 1946. Myrar i Muddus. Sveriges Natur, årsbok 37: 85-94.
25. Sjörs H. 1950. Phytogeographical excursion to mire districts in North Sweden. Seventh International Botanical Congress, Excursion Guide CIIIe: 1-45.
26. Sjörs H. 1952. On the relation between vegetation and electrolytes in north Swedish mire waters. Oikos 2: 241-258.
27. Sjörs H. 1997. Kärlväxtfloran i Muddus nationalpark. Svensk Botanisk Tidskrift 91: 103-126.
28. Sjörs H, Een G. 1999. Massor av mossor i Muddus. Bryodiversitet i ett rikkärr. Svensk Botanisk Tidskrift 93: 297-301.
29. Sjörs H, Marklund E. 1996. Pirttimysvuomaområdets våtmarksmossor. Svensk Botanisk Tidskrift 90: 87-97.
30. Söderström L. 1990. Gymnocolea borealis i Sverige. Lindbergia 16: 143-144.
31. Söderström L, Hedenäs L. 1998. Checklista över Sveriges mossor -1998. Myrinia 8(2): 58-90.
32. Tuomikoski R. 1939. Materialien zu einer Laubmoosflora des Kuusamo-Gebietes. Annales Botanici Societatis Zoologico-Botanicae Fennicae Vanamo 12(4): 1-124.
33. Uggla E. 1958. Skogsbrandfält i Muddus nationalpark. Acta Phytogeographica Suecica 41: 1-116.