Out of the past. The biography of a 16th-century burgher house and the making of society

Archaeological Dialogues

Volumn 11, Issue 2, 2004, Pages 165-189

  Thomasson, Joakim ^a  

^a Dept of Archaeo/Ancient History ^*  (Sweden)

Author keywords

Archaeology; Architecture; House biography; Industrialization; Reformation

Indexed keywords

MATERIAL CULTURE;

EID: 17244362888     PISSN: 13802038     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: 10.1017/S1380203805001480     Document Type: Article

References (44)

1. Altenberg, K., 1996: 'Tecknens stad. Ett försök till semiotisk analys av Lund i övergången mellan senmedeltid och reformation', seminar paper in medieval archaeology, Department of Archaeology, University of Lund, Sweden.
2. Bager, E., 1949: Lembska gården. En orientering kring en gårdsbeskrivning från år 1732, Malmö Fornminnesförening Årsskrift 1949, 113-40.
3. Bager, E., 1977: Malmö byggnadshistoria till 1820, in O. Bjurling (ed.), Malmö Stads Historia I, Malmö, 254-404.
4. Billberg, I., 2002: Lembska gården från Malmö till Lund, Malmöya 7, 69-76.
5. Björkroth, M., 2000: Hembygd i samtid och framtid 1890-1930. En museologisk studie av att bevara och förnya, Umeå.
6. Bourdieu, P., 1990: The logic of practice, Cambridge.
7. Bringéus, N.-A., 1992: Karlin och Kulturen (Kulturens Årsbok 1992), Lund.
8. Dant, T., 1999: Material culture in the social world. Values, activities, lifestyles, Buckingham and Philadelphia.
9. Einarsen, C., 2002: Kyrkogård och kapell, Malmöya 7, 15-22.
10. Engqvist, H.H., 1989: Bebyggelsemønstre og bygningstyper i de danske byer i årene mellem 1480-1630, Købstadsmuseet 'Den Gamle By' 1988-89, 25-71.
11. Erslev, K., 1879: Danmarks len og lensmænd i det sextende aarhundande (1513-1596), Copenhagen.
12. Gerritsen, F., 1999: To build and to abandon. The cultural biography of late prehistoric houses and farmsteads in the southern Netherlands, Archaeological dialogues 6, 78-97.
13. Giddens, A., 1984: The constitution of society. Outline of the theory of structuration, Berkeley and Los Angeles.
14. Giles, K., 2000: An archaeology of social identity. Guildhalls in York, c. 1350-1630, Oxford.
15. Isberg, A.U., 1897: Bidrag till Malmö stads historia. II a. Stadens magistrat och byfogdar från äldsta tider till fredsslutet i Roskilde 1658, Malmö..
16. Isberg, A.U., 1976 (1875): Karta öfver Malmö Stad i forna och nutida dagar, Malmö Fornminnesförenings Årsskrift 1975.
17. Johnson, M., 1990: The Englishman's home and its study, in R. Samson (ed.), The social archaeology of houses, Edinburgh, 245-58.
18. Johnson, M., 1993: Housing culture. Traditional architecture in an English landscape, London.
19. Karlin, G. J:son, 1918: Kulturhistoriska Museet i Lund. En handbok för besök och självstudium, Lund.
20. Karlin, G. J:son, 1991: Borgarhuset på Kulturen - Hur det kom till och vad det innehåller. Efterlämnade anteckningar från 1912, Kulturens Årsbok 1991, 26-40.
21. Marshall, Y. and C. Godsen (eds), 1999: World archaeology 31(2).
22. Larsson, S. and T. Saunders, 1997: Order and architecture in the age of transition. A social analysis of the Archbishop's Palace in Trondheim, Norway, Norwegian archaeological review 30, 79-102.
23. Ljungberg, L., 1960: Gatunamnen i Malmö, Malmö.
24. Mejborg, R., 1888: Gamle Danske Hjem. I det 16de, 17de og 18de Aarhundrede, Copenhagen.
25. Olsson, M., 2002a: Husen vid kyrkogården, Malmöya 7, 49-58.
26. Olsson, M., 2002b: Smedjan vid Södergatan, Malmöya 7, 59-62.
27. Reisnert, A., 1991: Claus Mortensens hus en byggnadsarkeologisk undersökning, (Malmöya 6).
28. Rosborn, S., 1981: Kring en gammal Malmögård. Glimtar från ett svunnet Malmö, Kring Malmöhus, Malmö.
29. Rosborn, S., 1984: Malmö. Den medeltida staden och dess omland (Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, Rapport, Medeltidsstaden 67), Stockholm.
30. Rosborn, S., 1989a: Helgeands-hus och kloster, Spetälskehus/S:t Jörgenhospital, Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1987/88 139-50.
31. Rosborn, S., 1989b: Fattig och rik i senmedeltidens Malmö. En social-ekonomisk studie, in B. Berggren and K.Å. Modéer (eds), Motsättning och sanverkan, Malmö, 11-26.
32. Sandblad, N.G., 1949: Skånsk stadsplanekonst och stadsarkitektur intill 1658, Lund and Copenhagen.
33. Sandblad, N.G. and A. Tuulse, 1947: Pilgrändsgården i Ystad, Ystad.
34. Sandblad, N.G. and A. Tuulse, 1949: Kemnerska gården i Ystad, Ystad.
35. Sandblad, N.G. and A. Tuulse, 1952: Hans Raffns Gård i Ystad, Ystad.
36. Svanberg, J., 1994: Medeltida byggmästare, Stockholm.
37. Thomasson, J., 1997: Private life made public. Aspects of the emergence of burghers in medieval Denmark, in H. Andersson, P. Carelli and L. Ersgård (eds), Visions of the past. Trends and traditions in Swedish medieval archaeology, Stockholm, 697-728.
38. Thomasson, J., 2004: A feudal way to gentrify? The current understanding of gentrification and changes of social topography in a medieval and early modern town, Current Swedish archaeology 12, 187-210.
39. Tykesson, T.L. and B. Magnusson Staaf, 1996: Arkitekterna som formade Malmö. En modern stad växer fram 1878-1945, Stockholm.
40. Welinder, S., 1999a: Människor och landskap (Aun 15, Societas Archaeologica Upsaliensis), Uppsala.
41. Welinder, S., 1999b: Människor och artefaktmönster (Occasional papers in archaeology 5, Societas Archaeologica Upsaliensis), Uppsala.
42. Werdenfels, Å., 1992a: Mandelgren i Skåne, Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1992, 31-81.
43. Werdenfels, Å., 1992b: Materialet från Skåne, Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1992, 82-104.
44. Werdenfels, Å., 1992c: Nils Månsson Mandelgren, Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1992, 82-104.