Hard on the heels of Du Rietz - On lichens, riparian zones and regulated waters;Hack i häl på Du Rietz - om lavar, strandzonering och reglerade vatten

Svensk Botanisk Tidskrift

Volumn 97, Issue 5, 2003, Pages 237-248

  Nordin, Anders ^a  

^a UPPSALA UNIVERSITY   (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

FLOW REGULATION; LICHEN; LONG-TERM CHANGE; PHYTOGEOGRAPHY; RIPARIAN ZONE;

SWEDEN;

FUNGI; LEMPHOLEMMA; RIPARIA;

EID: 0345376894     PISSN: 0039646X     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Article

References (27)

1. Anonym 2002a. Norrbotten direkt. Norrbottens läns hemsida. - Internet: .
2. Anonym 2002b. Miljöåterställning av nationalälvarna Vindel- och Pite älv. - Statens institut för ekologisk hållbarhet. Internet: .
3. Czarnota, P. & Coppins, B. J. 2000. A new species of Agonimia and some interesting lichens from Gorce Mts (Western Beskidy Mts) new to Poland. - Graphis Scripta 11: 56-60.
4. Du Rietz, G. E. 1921. Zur methodologischen Grundlage der modernen Pflanzensoziologie. - Akad. Avh., Uppsala.
5. Du Rietz, G. E. 1925a. Gotländische Vegetationsstudien. - Svenska Växtsociologiska Sällskapets Handlingar II: 1-65.
6. Du Rietz, G. E. 1925b. Die Hauptzüge der Vegetation der Insel Jungfrun. - Svensk Bot. Tidskr. 19: 323-346.
7. Du Rietz, G. E. 1932. Zur Vegetationsökologie der Ostschwedischen Küstenfelsen. - Beih. Bot. Zentralbl. 49: 61-112.
8. Du Rietz, G. E. 1940. Das limnologish-thalassologische Vegetationsstufensystem. - Verh. Int. Ver. Theor. Angew. Limnol. 9: 102-110.
9. Du Rietz, G. E. 1961. Första redogörelse för de av professor G. Einar Du Rietz den 16-31 augusti 1960 på uppdrag av Kungl. Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté utförda växtbiologiska undersökningarna av Stora Umevattnets växtvärld, särskilt av lavvegetationen, med hänsyn till frågan huruvida betydande förlust för landets växtvärld är att befara genom den sökta regleringen av Stora Umevattnet. - Kungl. Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté, 17 s. (opublicerad rapport).
10. Du Rietz, G. E. 1965. Första preliminära redogörelse för de av professor G. Einar Du Rietz 22-28 augusti 1962 på uppdrag av Kungl. Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté utförda botaniska undersökningarna, särskilt av lavvegetationen utmed mellersta Pite älv mellan inlandsbanan och stambanan. - Kungl. Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté, 6 s. (opublicerad rapport).
11. Gilbert, O. L. 1996. The lichen vegetation of chalk and limestone streams in Britain. - Lichenologist 28: 145-159.
12. Gilbert, O. L. & Giavarini, V. J. 1997. The lichen vegetation of acid watercourses in England. - Lichenologist 29: 347-367.
13. Gilbert, O. & Giavarini, V. 2000. The lichen vegetation of lake margins in Britain. - Lichenologist 32: 365-386.
14. Jansson R. 2002. Floran återhämtar sig inte längs utbyggda älvar. - Svensk Bot. Tidskr. 96: 154-160.
15. Jansson, R., Nilsson, C., Dynesius, M. & Andersson, E. 2000. Effects of river regulation on river-margin vegetation: a comparison of eight boreal rivers. - Ecol. Appl. 10: 203-224.
16. Keller, C. & Scheidegger, C. 1994. Zur Verbreitung von Wasserflechten in Abhängigkeit zur jährlichen Überflutungsdauer im Flüelatal (Schweiz, Kanton Graubünden). - Herzogia 10: 99-114.
17. Nordin, A. 2002a. Du Rietz's lichen collections 1956-1965 from riverbanks and shores of lakes in connection with planned water regulations. - Thunbergia 32: 1-25. Även på Internet: .
18. Nordin, A. 2002b. Collemopsidium angermannicum, a widespread but rarely collected aquatic lichen. - Graphis Scripta 13: 39-41.
19. Pereira, I., Casares, M. & Llimona, X. 1987. Aportacion al conocimiento de los liquenes hidrofilos de Sierra Nevada (Grenada, S. de Espana). - Cryptogamie, Bryologie et Lichenologie 8: 263-273.
20. Ried, A. 1960a. Stoffwechsel und Verbreitungsgrensen von Flechten I. Flechtenzonierung an Bachufern und ihre Beziehungen zur jahrlichen Uberflutungsdauer und zum Mikroklima. - Flora 148: 612-638.
21. Ried, A. 1960b. Stoffwechsel und Verbreitungsgrenzen von Flechten. II. Wasser- und Assimilationshaushalt, Entquellungs- und Submersionsresistenz von Krustenflechten benachbarter Standorte. - Flora 149: 345-385.
22. Santesson, R. 1939. Über die zonationsverhältnisse der lakustrinen Flechten einiger Seen im Anebodagebiet. - Meddelanden från Lunds universitets limnologiska institution 1: 1-70.
23. Sjörs, H. 2002. G. Einar Du Rietz - lavforskare, växtsociolog, naturskyddsman. - Svensk Bot. Tidskr. 96: 123-128.
24. Sprinchorn, G. 1995. Vattenkraft och sjöreglering. - Ur: Raab, B. & Vedin, H. (red.), Sveriges Nationalatlas. Klimat, sjöar och vattendrag. Sid. 158-163.
25. Wassén, G. 1965. Lost and living lakes in the upper Ume valley. - Acta Phytogeogr. Suec. 50: 233-239.
26. Wassén, G. 1966. Gardiken. - Kgl. Svenska Vetenskapsakad. avhandl. naturskyddsärenden 22: 1-142.
27. Wirth, V 1972. Die Silikatflechten-Gemeinschaften im ausseralpinen Zentraleuropa. - Dissertationes Botanicae 17: 1-306.