Conceptualising gender in a Swedish context

Gender and History

Volumn 11, Issue 3, 1999, Pages 583-596

  Lundqvist, Åsa ^a  

^a NONE

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

ARTICLE; ECONOMICS; EDUCATION; EMPLOYMENT; ETHNOLOGY; FAMILY RELATION; FAMILY SIZE; FEMALE; GENDER IDENTITY; HISTORY; HOSPITAL SERVICE; HOUSING; LEGAL ASPECT; PATERNALISM; POLICY; POLITICAL SYSTEM; PSYCHOLOGICAL ASPECT; PUBLIC OPINION; SOCIAL CHANGE; SOCIAL DOMINANCE; SOCIAL SECURITY; SOCIAL WELFARE; SOCIOECONOMICS; SWEDEN; WOMEN'S HEALTH; WOMEN'S RIGHTS;

EMPLOYMENT; FAMILY CHARACTERISTICS; FAMILY RELATIONS; GENDER IDENTITY; HIERARCHY, SOCIAL; HISTORY, 19TH CENTURY; HISTORY, 20TH CENTURY; HOUSEKEEPING; PATERNALISM; POLITICAL SYSTEMS; PUBLIC HOUSING; PUBLIC OPINION; PUBLIC POLICY; SOCIAL CHANGE; SOCIAL SECURITY; SOCIAL WELFARE; SOCIOECONOMIC FACTORS; SWEDEN; WOMEN'S HEALTH; WOMEN'S RIGHTS; WOMEN, WORKING;

EID: 0040807752     PISSN: 09535233     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: 10.1111/1468-0424.00165     Document Type: Article

References (58)

1. Urbanisation in Sweden began rather late and took a very long time. Approximately 75 per cent of the population lived outside urban areas as late as 1913.
2. Christer Ericsson, Vi är alla delar av samma familj. Patron, makten och folket (Carlssons, Stockholm, 1997), pp. 97-9.
3. Anita Göransson, Från familj till fabrik: Teknik, arbetsdelning och skiktning i svenska fabriker 1830-1877 (Arkiv, Lund, 1988); Ulla Wikander, Kvinnors och mäns arbeten: Gustavsberg 1880-1980 (Arkiv, Lund, 1988).
4. Anita Göransson, Från familj till fabrik: Teknik, arbetsdelning och skiktning i svenska fabriker 1830-1877 (Arkiv, Lund, 1988); Ulla Wikander, Kvinnors och mäns arbeten: Gustavsberg 1880-1980 (Arkiv, Lund, 1988).
5. Anita Göransson, Från familj till fabrik, p. 269. Lena Sommestad argues that the conditions for agricultural working women were different since they always had been a part of working life, although their work changed depending on different phases. Lena Sommestad, 'Jordbrukets kvinnor i den svenska modellen', in Gender, Work and Welfare: Report from a seminar 14 June 1996, ed. Anne Lise Ellingsæter and Gro Hageman (Institutt for samfunnsforskning, 1996), pp. 20-36.
6. Anita Göransson, Från familj till fabrik, p. 269. Lena Sommestad argues that the conditions for agricultural working women were different since they always had been a part of working life, although their work changed depending on different phases. Lena Sommestad, 'Jordbrukets kvinnor i den svenska modellen', in Gender, Work and Welfare: Report from a seminar 14 June 1996, ed. Anne Lise Ellingsæter and Gro Hageman (Institutt for samfunnsforskning, 1996), pp. 20-36.
7. Ulla Wikander, Kvinnor och mäns arbeten, p. 219.
8. Gøsta Esping-Andersen, The Three Worlds of Welfare Capitalism (Polity Press, Cambridge, 1990).
9. Maths Isacson, 'Bruket och folkhemmet', Häften for kritiska studier, 3 (1991), p. 42; Christer Ericsson, Vi är alla delar av samma familj, pp. 228-31.
10. Maths Isacson, 'Bruket och folkhemmet', Häften for kritiska studier, 3 (1991), p. 42; Christer Ericsson, Vi är alla delar av samma familj, pp. 228-31.
11. Thommy Svensson, 'Japansk företagsledning och svenska bruk - en felande länk', Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 33 (1988), p. 21.
12. Maths Isacson, 'Bruket och folkhemmet', p. 44.
13. Christina Carlsson, Kvinnosyn och kvinnopolitik: En studie av svensk socialdemokrati 1880-1910 (Arkiv, Lund, 1986), pp. 272-7.
14. Christina Carlsson, Kvinnosyn och kvinnopolitik, p. 6; Yvonne Hirdman, Med kluven tunga: LO och genusordningen (Atlas, Stockholm, 1998), pp. 10-11.
15. Christina Carlsson, Kvinnosyn och kvinnopolitik, p. 6; Yvonne Hirdman, Med kluven tunga: LO och genusordningen (Atlas, Stockholm, 1998), pp. 10-11.
16. Gunnel Karlsson, Från broderskap till systerskap: Det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP (Arkiv, Lund, 1996); Ylva Waldermarsson, Mjukt till formen, hårt till innehållet. LO:s kvinnoråd 1947-1967 (Atlas, Stockholm, 1998).
17. Gunnel Karlsson, Från broderskap till systerskap: Det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP (Arkiv, Lund, 1996); Ylva Waldermarsson, Mjukt till formen, hårt till innehållet. LO:s kvinnoråd 1947-1967 (Atlas, Stockholm, 1998).
18. Ann-Sofie Ohlander, 'The Invisible Child? The Struggle for a Social Democratic Family Policy in Sweden, 1900-1960s', in Maternity and Gender Policies: Women and the Rise of the European Welfare States 1880s-1950s, ed. Gisela Bock and Pat Thane (Routledge, London and New York, 1991 ), p. 69.
19. For an overview of this specific period, see Äventyret Sverige: En ekonomisk och social historia (Utbildningsradion och Bra Böcker, Stockholm, 1995).
20. Yvonne Hirdman, Med kluven tunga (Atlas, Stockholm, 1998), p. 400.
21. Diane Sainsbury, Gender, Equality and Welfare States (Cambridge University Press, Cambridge, 1996), p. 192.
22. Yvonne Hirdman, 'Genussystemet', in Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990: 44), p. 87. Hirdman organises the history of the Swedish welfare state into three phases where she distinguishes the conceptualisation of gender within the labour movement husmoderskontraktet (housewife contract) 1930-1960, jämlikhetskontraktet (equality contract) 1965-1975/80 and jämställdhetskontraktet (gender equality contract) 1975/80 to the present.
23. Edmund Dahlström, 'Debatten om kön och familj under svensk efterkrigstid', in Kvinnors och mäns liv och arbete, ed. Joan Acker et al. (SNS förlag, Stockholm, 1992), p. 18.
24. Barbara Hobson, 'Kön och missgynnade: Svensk jämställdhetspolitik speglad i EG-domstolens policy', in Ljusnande framtid eller ett långt farväl: Den svenska välfärdsstaten i en jämförande belysning, ed. Agneta Stark (SOU 1997: 115), p. 198.
25. See: Ylva Waldermarsson, Mjukt till formen, hårt till innehållet. LO:s kvinnoråd 7947-7967 (Atlas, Stockholm, 1998) for an indepth discussion of the council's history and its effect on the labour movement.
26. Christina Berqvist, Mans makt och kvinnors intressen (Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala, 1994).
27. Hobson, 'Kön och missgynnade', p. 199.
28. Andreas Lund, Kvinnor i industriarbete: Studier och debatt 1953: 3 (SNS förlag, Stockholm, 1954).
29. Harriet Holter 'Berättelser om kvinnor, män, samhälle; kvinnoforskning under trettio år', in Kvinnors och mäns liv och arbete, ed. Joan Acker et al. (SNS förlag, Stockholm, 1992), pp. 56-7.
30. Annika Baude et al. (eds), Kvinnors liv och arbete (Prisma, Stockholm, 1962).
31. Edmund Dahlström, 'Debatten om kön och familj under svensk efterkrigstid', p. 22.
32. Gunnar Olofsson, Klass, rörelse, socialdemokrati (Arkiv, Lund, 1995).
33. Om hälften vore kvinnor (SOU 1983: 4).
34. Anna-Lena Lindberg, 'Rundabordssamtal: Om hälften vore kvinnor', Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 3 (1983) pp. 6-8.
35. SOU 1997: 144, SOU 1997: 115. Many of the articles that focus on women's position within the Swedish welfare state are inspired by Jane Lewis's thoughts on women's relationship to paid work, unpaid work and to welfare. See, for example, Jane Lewis, 'Gender and Welfare regimes: Further Thoughts', Social Politics, 2 (1997), pp. 161-77.
36. In Sweden, most feminist scholars had used the term socialt kön (social sex) as a translation of the English word gender. The introduction of the genus system by Yvonne Hirdman was presented to a broader feminist audience in 1988. Before that she had discussed the concept in an anthology written within the Maktutredningen (Power Commission, 1987). See Yvonne Hirdman, 'Makt och kön', in Maktbegreppet, ed. Olof Petersson (Carlssons, Stockholm, 1987), pp. 188-206; Yvonne Hirdman 'Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning', Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3 (1988), pp. 49-63. Hirdman's model has been presented and discussed in many forums and there are a number of interpretations. The following discussion is my interpretation of the article written in 1988.
37. In Sweden, most feminist scholars had used the term socialt kön (social sex) as a translation of the English word gender. The introduction of the genus system by Yvonne Hirdman was presented to a broader feminist audience in 1988. Before that she had discussed the concept in an anthology written within the Maktutredningen (Power Commission, 1987). See Yvonne Hirdman, 'Makt och kön', in Maktbegreppet, ed. Olof Petersson (Carlssons, Stockholm, 1987), pp. 188-206; Yvonne Hirdman 'Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning', Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3 (1988), pp. 49-63. Hirdman's model has been presented and discussed in many forums and there are a number of interpretations. The following discussion is my interpretation of the article written in 1988.
38. Hirdman, 'Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning', p. 50.
39. Hirdman, 'Genussystemet', p. 51.
40. Hirdman, 'Genussystemet', p. 51.
41. Hirdman, 'Genussystemet', p. 58.
42. Among others, feminist economic historian Ulla Wikander claims that 'we will in the overall perspective discover that one of the most important organising principles in society, apart from class, race and religion, is genus. It is all about a difference between men and women that is culturally, socially and economically created, according to a so-called genus system' (Ulla Wikander, 'Kvinnohistoria - vetenskap om makt och relationer', Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 3-4 (1989), p. 42). Ulla Wikander also used the term genus history, a research perspective that studies not only the power relationship between women and men but also the relationship between women.
43. See, for example, Renée Frangeur, Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige (Arkiv, Lund, 1998).
44. Christina Carlsson Wetterberg, 'Från patriarkat till genussystem - och vad kommer sedan?', Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 3 (1992), pp. 34-48.
45. Linda Alcoff, 'Cultural Feminism Versus Poststructuralism: The Identity Crisis in Feminist Theory', Signs, 3 (1988).
46. Wetterberg, 'Från patriarkat till genussystem', p. 43.
47. Wetterberg, 'Från patriarkat till genussystem', p. 44.
48. Wetterberg, 'Från patriarkat till genussystem', p. 45.
49. Wetterberg, 'Från patriarkat till genussystem', p. 46.
50. Gro Hageman, 'Postmodernismen en användbar men opålitlig bundsförvant', Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3 (1994), pp. 19-34.
51. Hageman, 'Postmodernismen', p. 20.
52. Hageman, 'Postmodernismen', p. 26.
53. Hageman, 'Postmodernismen', p. 22.
54. Hageman, 'Postmodernismen', p. 23.
55. Hageman, 'Postmodernismen', p. 25.
56. Hageman, 'Postmodernismen', p. 31.
57. Hageman, 'Postmodernismen', p. 31.
58. Hageman, 'Postmodernismen', p. 32.