Patienten ges underlag för beslut om sina alkoholvanor

Lakartidningen

Volumn 97, Issue 1-2, 2000, Pages 48-50

  Hedberg, Charlotte ^a   Hallberg, Hans ^b   Urwitz, Viveka ^c  

^a Kvartersakuten   (Sweden)

^b Dalarnas Forskningsråd ^*  (Sweden)

^c RFSUs Internationella Enhet   (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

ATTITUDE TO HEALTH; DECISION MAKING; DOCTOR PATIENT RELATION; DRINKING BEHAVIOR; EDUCATION; GENERAL PRACTICE; HUMAN; MEDICAL EDUCATION; PHYSICIAN ATTITUDE; REVIEW; RISK FACTOR;

ALCOHOL DRINKING; DECISION MAKING; EDUCATION, MEDICAL, CONTINUING; FAMILY PRACTICE; HEALTH KNOWLEDGE, ATTITUDES, PRACTICE; HUMANS; PHYSICIAN'S ROLE; PHYSICIAN-PATIENT RELATIONS; RISK FACTORS;

EID: 0034639377     PISSN: 00237205     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Article

References (21)

1. Nordström A, Winberg J, Persson S. 17 procent av männen, 8 procent av kvinnorna troliga högkonsumenter. Läkartidningen 1998; 95: 4739-43.
2. Dahl G, Damström Thakker K. Så kan primärvården påverka patientens alkoholvanor: »Enkel intervention» ger nytt perspektiv på behandlingen. Läkartidningen 1998; 43: 4726-30.
3. Sjögreen J. Riskbruk av alkohol. Allmänmedicin 1995; 16: 181-2.
4. Hedberg C. Riskbruk och allmänmedicinens kliniska metod. Allmänmedicin 1995; 16: 290-1.
5. Poikolainen K. Alcohol and mortality: A review. J Clin Epid 1995; 48: 455-65.
6. Arborelius E, Damström Thakker K. Alkohol känsligt ämne för patientsamtal. Läkartidningen 1995; 92: 3345-8.
7. Arborelius E, Damström Thakker K. Why is it so difficult for General Practitioner to discuss alcohol with their patients? Fam Pract 1995; 12: 419-22.
8. Lindgren SÅ. Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk som samhällsproblem. Stockholm: Symposium Graduale, 1993.
9. Adelswärd V, Sachs L. Den preventiva medicinens dilemma. Känsligt att ge råd vid hälsoundersökning. Läkartidningen 1994; 91: 3524-9.
10. McWhinney I. A textbook of family medicine. New York: Oxford University Press, 1981.
11. Stewart M, Belle Brown J, Weston WW, McWhinney IR, McWilliam CL, Freeman TR. Patient-centred medicine. Transforming the clinical method. Thousand Oaks, London, New Deli: Sage Publications, 1995.
12. Andreasson S, Brandell Eklund A. Alkoholprevention i sjukvården: Metodik för screening och motiverande samtal. Läkartidningen 1999; 96: 1594-8.
13. Aasland OG, Asmundsen A, Bruusgaard D, Jerveil J, Morland J. Norska legers alkoholvanor. Nord Med 1988; 103: 3.
14. Sjöstrand L. Alkoholism och existens. Psykisk hälsa 1984; 25: 39-53.
15. Arborelius E, Damström Thakker K, Krakau I, Rydberg U. Ny pedagogisk metod för alkoholrådgivning. Läkartidningen 1995; 92: 3339-42.
16. Polanyi M. Personal knowledge. Chicago: The University of Chicago Press, 1958.
17. Schön D. The reflective practitioner. New York: Basic Books, 1983.
18. Rudebeck CE, red. Grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling inom allmänmedicinen. Spri rapport 428. Stockholm: Spri, 1996.
19. Måwe U. Förslag till efterutbildningsprogram. Ansvaret ligger på den enskilde allmänläkaren. Läkartidningen 1994; 91: 1278-80.
20. Dahl G. Att påverka patienters alkoholvanor - en modell baserad på empiriska studier. Medikament 1999; 2: 64-9.
21. Eriksson G. Motiverande samtal - ett bra verktyg för allmänläkaren vid riskbruk. Allmänmedicin 1998; 19: 258-9.