Population structure of the epiphytic lichen Usnea Longissima in a boreal picea abies canopy

Lichenologist

Volumn 29, Issue 5, 1997, Pages 455-469

  Gauslaa, Yngvar ^a  

^a NORWEGIAN UNIVERSITY OF LIFE SCIENCES   (Norway)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

ABIES; PICEA ABIES; USNEA; USNEA LONGISSIMA;

EID: 0031238266     PISSN: 00242829     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: 10.1006/lich.1997.0100     Document Type: Article

References (29)

1. Ahlner, S. (1931) Usnea longissima Ach. i Skandinavien. Svensk Botanisk Tidskrift 25: 395-416.
2. Ahlner, S. (1948) Utbredningstyper bland Nordiska barrträdslavar. Acta Phytogeographica Suecica 22: 1-257.
3. Ahti, T. (1977) Lichens of the boreal coniferous zone. In Lichen Ecology (M. R. D. Seaward, ed.): 145-181. London: Academic Press.
4. Andersson, L. I. & Williamson, M. (1993) Långskägg, Usnea longissima, funnen i Norrbotten. Svensk Botanisk Tidskrift 87: 354.
5. Bennett, J. P. (1995) Lichens. In Our Living Resources 1994 (E. T. LaRow, G. S. Farris, C. E. Pucket, P. B. Doran & M. J. Mac, eds): 194-196. Washington: National Biological Service.
6. Bitterlich, W. (1984) The Relascope Idea. Relative Measurements in Forestry. Slough: Commonwealth Agricultural Bureaux.
7. Esseen, P.-A. (1985) Litter fall of epiphytic macrolichens in two Picea abies forests in Sweden. Canadian Journal of Botany 63: 980-987.
8. Esseen, P.-A. (1991) Långskäggets ekologi och utbredning i Norden. In: Långskägg, Usnea longissima (B. Näsström, J.-O. Tedebrand & J. Wallvik, eds): 8-12. Sundsvall: Sundsvall Naturskyddsförening.
9. Esseen, P.-A. & Ericson, L. (1982) Granskogar med långskägglav i Sverige. Statens naturvårdsverk rapport PM 1513: 1-39.
10. Esseen, P.-A., Ericson, L., Lindström, H. & Zackrisson, O. (1981) Occurrence and ecology of Usnea longissima in central Sweden. Lichenologist 13: 177-190.
11. Gaarder, G., Nettelbladt, M. G. & Rydkvist, T. (1996) Huldrestry, Usnea longissima, funnet i Nord-Norge - og noen merknader til artens status i Europa. Polarflokken 20: 19-24.
12. Gams, H. (1961) Usnea longissima Ach. als kontinentale Nebelflechte. Berichte des Geobotanischen Institutes der Eidgenoessischen Technischen Hochschule Stiftung Rübel, Zürich 32: 167-176.
13. Gauslaa, Y. & Ohlson, M. (1997) Et historisk perspektiv på kontinuitet og forekomst av epifyttiske laver. Blyttia 55: 15-27.
14. Gauslaa, Y., Anoby, J., Gaarder, G. & Tønsberg, T. (1992) Huldrestry, Usnea longissima, en sjelden urskogslav i Flora, Sogn og Fjordane. Blyttia 50: 105-114.
15. Harmand, J. (1905) Note sur l'Usnea longissima (Ach.) recueilli à l'état fertile dans les Vosges. Bulletin des Séances de la Société de Nancy 1905: 12-13.
16. Haugmoen, K. (1952) Utbredelsen av en del epifyttiske lavarter i Nordmarka og deres vannhusholdning. M.Sc. thesis. University of Oslo.
17. Honegger, R. (1993) Tansley Review No. 60. Developmental biology of lichens. New Phytologist 125: 659-677.
18. Lettau, G. (1911) Beiträge zur Lichenographie von Thüringen. Hedwigia 51: 176-200.
19. Mattick, F. (1951) Wuchs-und Lebensformen, Bestand-und Gesellschaftsbildung der Flechten. Botanische Jahrbücher für Systematik 75: 378-424.
20. Motyka, J. (1936-1938) Lichenum generis Usnea studium monographicum, pars systematica. Leopoli.
21. Nobel, W. J. (1982) The Lichen Flora of the Coastal Douglas-fir Dry Subzone of British Columbia. Ph.D. thesis, Part II reprinted and updated 1997. Vancouver: University of British Colombia.
22. Olsen, S. R. & Gauslaa, Y. (1991) Långskägg, Usnea longissima, hotad även i södra Norge. Svensk Botanisk Tidskrift 85: 342-346.
23. Pérez, F. L. (1994) Vagant cryptogams in a paramo of the high Venezuelan Andes. Flora 189: 263-276.
24. Rolstad, E. & Rolstad, J. (1996) Utbredelse av huldrestry, Usnea longissima, i Nordmarka, Oslo. Blyttia 54: 145-150.
25. Ruoss, E. & Clerc, P. (1987) Bedrohte Flechtenrefugien im Alpenraum. Verhandlungen der Gesellschaft für Ökologie (Graz) 15: 121-128.
26. Scheidegger, C. (1995) Early development of transplanted isidioid soredia of Lobaria pulmonaria in an endangered population. Lichenologist 27: 361-374.
27. Sérusiaux, E. (1989) Liste rouge des macrolichens dans la Communauté Européenne. Liege: Centre de Recherches sur les Lichens, Département de Botanique.
28. Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. (1996) The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1-283.
29. Weber, W. A. (1977) Environmental modification and lichen taxonomy. In Lichen Ecology (M. R. D. Seaward, ed.): 9-29. London: Academic Press.