Grave structures and altars: Archaeological traces of bronze age eschatological conceptions

European Journal of Archaeology

Volumn 1, Issue 2, 1998, Pages 177-198

  Kaliff, Anders ^a  

^a National Heritage Board   (Sweden)

Author keywords

Cult; Early iron age; Eschatology; Grave; Late bronze age; Mortuary practice; Ritual site

Indexed keywords

EID: 0005840220     PISSN: 14619571     EISSN: 17412722     Source Type: Journal    
DOI: 10.1177/146195719800100203     Document Type: Article

References (71)

1. ÄIJÄ, K., 1991. Skärgårdsstad - gravar i en välavgränsad bronsåldersmiljö. Arkeologi i Sverige, ny följd 1:169-180. Uppsala.
2. ANDERSON, P., 1992. Pyroliths. Forntid i förändring. Aktuell arkeologi III: 15-21. Stockholm Archaeological Reports No. 25. Stockholm: Stockholm University.
3. BARFIELD, L. and M. HODDER, 1987. Burnt mounds as saunas and the prehistory of bathing. Antiquity 61:370-379.
4. BAUDOU, E., 1989. Hög - gård - helgedom i Mellannorrland under den äldre järnåldern. Arkeologi i norr 2. Institutionen för arkeologi, Umeå universitet. Stockholm.
5. BAUDOU, E., 1991. Helgedom, hus och hög. Gravfältsundersö kningar och gravarkeologi: 71-82. Stockholm: Central Board of National Antiquities.
6. BELLANDER, E., 1938. Bålrösen - offerrösen. Kulturhistoriska studier tillägnade Nils Åberg. Stockholm: Royal Academy of Letters, History and Antiquities.
7. BENNETT, A., 1987. Graven religiös och social symbol, Strukturer i folkvandringstidens gravskick i Mälarområdet. Theses and Papers in North-European Archaeology 18. Tierp: Stockholm University.
8. BINFORD, L.R., 1972. Mortuary Practices: Their Study and Their Potential. An Archaeological Perspective. New York.
9. BJÖRHEM, N. and SÄFVESTAD, U., 1993. Fosie IV. Bebyggelse under brons- och järnålder. Malmöfynd 6. Utgiven av Malmö Museer. Arlöv.
10. BUCKLEY, V., 1990. Burnt Offerings. International Contributions to Burnt Mound Archaeology. Dublin: Wordwell Ltd - Academic Publications.
11. BURSTRÖM, M., 1990. Järnframställning och gravritual. En strukturalistisk tolkning av järnslagg i vikingatida gravar i Gästrikland. Fornvännen 85:261-271. Stockholm.
12. CARLSSON, T., 1995. Objects and Attitudes - Lusatian Impact on Material and Mental Culture in South-East Sweden during the Late Bronze Age. Journal of European Archaeology 3(2):43-58.
13. CARMICHAEL, D.L., J. HUBERT, B. REEVES and A. SCHANCHE (eds), 1994. Sacred Sites, Sacred Places. One World Archaeology 23. London: Routledge.
14. CHAPMAN, R. and K. RANDSBORG, 1981. Approaches to the Archaeology of Death. In R. Chapman, I. Kinnes and K. Randsborg (eds), The Archaeology of Death. Cambridge: Cambridge University Press.
15. DAMELL, D., 1989. Södermanland. In S. Jansson, E.B. Lundberg and U. Bertilsson (eds), Hällristningar och hällmålningar i Sverige. Helsingborg: Forum.
16. DE VRIES, J., 1956. Altgermanische Religionsgeschichte 1. Grundriß der germanischen Philologie 12:1. Berlin: de Gruyter.
17. DOMMASNES, L.H., 1991. Arkeologi och religion. In G. Steinsland et al. (eds), Nordisk Hedendom et Symposium. Odense: Odense Universitetsfortag.
18. EDDADIGTE I-III. UDG af JÓN HELGASON, 1971. Nordisk Filologi. Tekster og lærebøger till universitetsbrug. Oslo: Dreger.
19. EDSMAN, C-M., 1987. Altar. In M. Eliade (ed.), The Encyclopedia of Religion, Vol. 1, 222-225. New York: Macmillan Library Reference.
20. EKHOLM, G., 1957. Brillinge nr 1. Ett Vaksala-gravfält från romersk järnålder. Tor 3:81-92. Uppsala.
21. ELFSTRAND, B., 1979. Järnåldersgravar i Valle härad. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1979-1980: 268-288.
22. ELIADE, M., 1958. Patterns in Comparative Religion. London: Sheede & Ward.
23. ELIADE, M., 1964. Shamanism. London: Routledge & Kegan Paul.
24. FURINGSTEN, A., 1985. Samhällsförändringar i ett långtidsperspektiv. Ett exempel från södra Västergö tland. Series B. Gothenburg. Archaeological Theses No 1. Stockholm: University of Gothenburg.
25. GRÄSLUND, B., 1983. Jordfästning och likbränning, Vägen till livet efter detta speglat i bronsålderns och stenålderns gravskick. Foredrag ved det 1. Nordiske Bronsealder-symposium på Isegran 3:6. Oktober 1977, eds. Christensen and Stensdal-Hjelvik. Varia 9.
26. GRÄSLUND, B., 1994. Prehistoric Soul Beliefs in Northern Europe. Proceedings of Prehistoric Society 60:15-26.
27. HENRIKSEN, M.B., 1991. 3 fynske dødehuse fra romersk jernalder. Fynske Minder. Odense Bys Museer. Årbog.
28. HODDER, I., 1982. Symbols in Action. Cambridge: Cambridge University Press.
29. HODDER, I., 1986. Reading the Past. Cambridge: Cambridge University Press.
30. HOFFMAN, H., 1967. Symbolik der Tibetischen Religionen und des Schamanismus. Symbolik der Religionen, Bd XII. Stuttgart: Hierseman.
31. HULTGÅRD, A., 1996. Fornskandinavisk kult - finns det skriftliga källor. Arkeologi från stenålder till medeltid. Artiklar baserade på Religionsarkeologiska nätverksgruppens konferens på Lövstadbruk den 1-3 december 1995.
32. K. Engdahl and A. Kaliff (eds), RAÄ, Arkeologiska undersökningar, Skrifter nr 19. Linköping: Riksantikvarieämbetet.
33. HYENSTRAND, Å., 1966. Igelstakomplexet. Kring yngre bronsålder i Mälarområdet. Uppsala: Uppsala University.
34. HYENSTRAND, Å., 1979. Arkeologisk regionindelning av Sverige. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
35. JAANUSSON, H., L. LÖFSTRAND, and G. VAHLNE, 1978. Fornlämning 69, boplats Hallunda, Botkyrka sn, Södermanland. Del III. Arkeologisk undersökning 1969-71. RAÄ Rapport UV 1978:11. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
36. JAANUSSON, H., 1981. Hallunda. A Study of Pottery from a late Bronze Age Settlement in Central Sweden. Stockholm: The Museum of National Antiquities.
37. JANKAVS, P., 1981. 'Social Image' - 'Cemetery Image', Some Generalisation Problems 3rd-8th Centuries AD on Gotland. In C.-A. Moberg (ed.), Similar Finds? Similar Interpretations? Göteborg: University of Göteborg.
38. JANKAVS, P., 1987. Samhälle - Symbol - Grav. Reflexioner kring ett arkeologiskt problemområde. Uppsats för Fil. lic. examen. Göteborgs Universitet.
39. JENNBERT, K., 1988. Gravseder och kulturformer. I arkeologins gränsland. Gravskick och gravdata. Rapport från arkeologidagarna 13-15 January 1988. Lund.
40. JENSEN, R., 1989. The Bronze Age in Eastern Central Sweden - Heaps of Fire-Cracked Stones and the Settlement Pattern. In B. Ambrosiani (ed.), Die Bronzezeit im Ostseegebiet. Ein Rapport der Kgl. Schwedischen Akademie der Literatur Geschichte und Altertumsforschung über das Julita-Symposium 1986. KVHAA Konferenser 22. Stockholm.
41. JOHANSEN, Ø., 1979. New Results in the Investigation of the Bronze Age Rock Carvings. Norwegian Archaeological Review 2(2):108-114.
42. KALIFF, A., 1992. Brandgravskick och föreställningsvärld. En religionsarkeologisk diskussion. Occasional Papers in Archaeology 4. Uppsala: Uppsala University.
43. KALIFF, A., 1994. Skärvstenshögar och kremeringsplatser. Exempel och experiment med utgångspunkt från en utgrävning i Ringeby, Kvillinge sn, Östergötland. Tor 26:35-55.
44. KALIFF, A., 1996. Ringeby. En grav- och kultplats från yngre bronsåldern. Arkeologisk undersökning, RAÄ 6, Kvillinge sn, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Linköping, 1995:51.
45. KALIFF, A., 1997. Grav och kultplats. Eskatologiska förestä llningar under yngre bronsålder och äldre järnålder i Östergötland. Aun 24. Uppsala.
46. KARLENBY, L., A. KNAPE and M. KLOCKHOFF, 1991. En grav och två bronsfynd från Linköping. Tor 23:9-42.
47. KRÄMER, W., 1966. Prähistorische Brandopferplätze. In R. Degen, W. Drack and R. Wyss (Hrsg). Helvetia Antiqua. Festschrift Emil Vogt. Zürich: Schweizerische Landesmuseum.
48. KRISTIANSEN, K., 1993. From Villanova to Seddin. The Reconstruction of an Elite Exchange Network during the Eighth Century BC. Trade and Exchange in Prehistoric Europe. In C. Scarre and F. Healy (eds), Proceedings of a Conference held at the University of Bristol, April 1992. Monograph 33. Exeter: Oxbow.
49. LARSSON, L. and B. WYSZOMIRSKA (eds), 1989. Arkeologi och religion. Rapport från arkeologidagarna 16-18 januari 1989. University of Lund, Institute of Archaeology Report Series No. 34.
50. LARSSON, T.B., 1986. The Bronze Age Metalwork in Southern Sweden - Aspects of Social and Spatial Organization 1800-500 BC. Umeå: University of Umeå.
51. LARSSON, T.B., 1990. Skärvstenshögar - the burnt mounds of Sweden. Burnt Offerings. International Contributions to Burnt Mound Archaeology. Compiled by Victor Buckley. Dublin: Wordwell Ltd - Academic Publications.
52. LARSSON, T.B., 1993. Vistad. Kring en befäst gård i Östergötland och Östersjökontakter under yngre bronsålder. Studia Archaeologica Umensis 4. Umeå: University of Umeå.
53. LEUBE, A., 1991. Zum Verhältnis zwischen Gräberfeld und Siedlung in der römischen Kaiserzeit. Bestattungswesen und Totenkult. Berlin: Akademie Verlag.
54. LUNDQUIST, L., 1991. Undersökta skärvstenshögar i Västsverige. Arkeologi i Sverige. Ny följd 1: 43-60.
55. NILSSON, C., 1987. Gravundersökningar i Östergötland åren 1967-84. 7000 år på 20 år, Arkeologiska undersökningar i Mellansverige. T. Andræ, M. Hasselmo and K. Lamm, Riksantikvarieämbtete - UVL Stockholm: Central Board of National Antiquities.
56. NYLÉN, E., 1958. Pryda, skydda, binda? Om gravskickets mening och skärvstens-rösenas problem med anledning av ett aktuellt bronsåldersfynd. Gotländskt arkiv 1958: 23-38.
57. OLAUSSON, M., 1995. Det inneslutna rummet - om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f.Kr tili Kristi födelse. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter nr 9.
58. PADER, E.-J., 1982. Symbolism, Social Relations and the Interpretation of Mortuary Remains. BAR International Series 130. Oxford: British Archaeological Reports.
59. RENFREW, C. and W.B.W. ZUBROW (eds), 1994. The Ancient Mind: Elements of Cognitive Archaeology. New Directions in Archaeology. Cambridge: Cambridge University Press.
60. RYAN, M., 1990. Ancient cooking places at Catstown near Huginstown, Co. Kilkenny. Burnt Offerings. International Contributions to Burnt Mound Archaeology. Compiled by Victor Buckley. Dublin: Wordwell Ltd - Academic Publications.
61. SCHLENTER, U., 1960. Brandbestattung und Seelenglauben. Verbreitung und ursachen der Leichenverbrennung bei Aussereuropäischen Völkern. Berlin: Deutsches Verlag der Wissenschaft.
62. SHANKS, M. and C. TILLEY, 1987. Social Theory and Archaeology. Worcester: Polity Press.
63. SIGVALLIUS, B., 1994. Osteologisk analys av benmaterialet från fornlämning 6, Ringeby, Kvillinge socken, Östergötland. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museum, Dnr 8265/92.
64. STÅLBOM, U., 1994. Klinga. Ett gravfält. Slutundersökning av ett gravfält och bebyggelse-lämningar från bronsålder och äldre järnålder. Östergötland, Norrköpings kommun, Borgs socken, Klinga, STÄ 6352, Fornlämning 210. RAÄ UV Linköping. Linköping.
65. STJERNQUIST, B., 1990. An Iron Age Settlement at Smedstorp, in South-east Scania. Meddelanden från Lunds universitets historiska museum 1989-1990. New Series Vol. 8. Lund.
66. STRÖMBERG, M., 1982. Ingelstorp. Zur Siedlungsentwicklung eines südschwedischen Dorfes. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 40 no. 14. Lund.
67. THOMAS, L.-V., 1987. In M. Eliade (ed.), Funeral Rites. The Encyclopedia of Religion, Vol. 5. New York: Macmillan Library Reference.
68. THÖRN, R., 1993. Eldstadssystem - fysiska spår av bronsålderskult. Ett försök att spåra kultplatser och kulturinfluenser. C-uppsats i arkeologi. Lund: University of Lund.
69. THÖRN, R., 1994. Werner Krämer och europeiska eldofferplatser. D-uppsats i arkeologi, Lunds universitet.
70. WIGREN, S., 1987. Sörmländsk bronsåldersbygd. En studie av tidiga centrumbildningar daterade med termoluminiscens. Stockholm: Stockholm University.
71. WIGREN, S., S.-G. BROSTRÖM, K. IHRESTAM and B. ERIKSSON, 1990. Hällristningarna i Släbroparken, Nyköping. Arkeologisk undersökning och dokumentation. Länstyrelsen i Södermanlands län informerar, nr 2. Nyköping: County Board of Södermanland.