8. The open cultural landscape

Acta Phytogeographica Suecica

Volumn 84, Issue , 1999, Pages 113-134

  Rosén, Ejvind ^a   Borgegård, Sven Olov ^b  

^a UPPSALA UNIVERSITY   (Sweden)

^b NONE   (Sweden)

Author keywords

[No Author keywords available]

Indexed keywords

EID: 0000958849     PISSN: 00845914     EISSN: None     Source Type: Journal    
DOI: None     Document Type: Article

References (98)

1. Anon. 1994. Åtgärdsprogram för sandstäpp. - Statens Naturvårdsverk, Solna, 13 pp.
2. Albertson, N. 1946. Österplana hed. - Acta Phytogeogr. Suec. 20: 1-267.
3. Albertson, N. 1950. Das grosse südliche Alvar der Insel Öland. Eine pflanzensoziologische Übersicht. - Sven. Bot. Tidskr. 44: 269-331.
4. Almquist, E. 1929. Upplands vegetation och flora. - Acta Phytogeogr. Suec. 1: 1-624.
5. Almquist, E. 1957. Järnvägsfloristiska notiser. Ett apropos till järnvägsjubileet. - Sven. Bot. Tidskr. 51: 223-263.
6. Ambrosiani, B. 1964. Fornlämningar och bebyggelse. Studier i Attungalands och Södertörns historia. - Diss. Uppsala University, 247 pp.
7. Andersson, O. 1950. The Scanian sand vegetation - a survey. -Bot. Notiser 103: 145-172.
8. Andersson, S. 1990. Population differentiation in Crepis tectorum (Asteraceae): past and current patterns of natural selection. - Ph. D. Thesis, Lund University.
9. Aronsson, M. (ed.) 1999. Rödlistade kärlväxter i Sverige -Artfakta. [Swedish Red Data Book of vascular plants.] -ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 875 pp.
10. Bakker, J.P., Bakker, E.S., Rosén, E., Verweij, G.L. & Bekker, R.M. 1996. Soil seed bank composition along a gradient from dry alvar grassland to Juniperus shrubland. - J. Veg. Sci. 7: 165-176.
11. Bengtsson, K. 1993. Population biology and ecology of the disjunct plant species Fumana procumbens and Gypsophila fastigiata. Variation in space and time. - Ph. D. Thesis, Uppsala University.
12. Bengtsson, K., Prentice, H.C., Rosén, E., Moberg, R. & Sjögren, E. 1988. The dry alvar grasslands of Öland: ecological amplitudes of plant species in relation to vegetation composition. - Acta Phytogeogr. Suec.76: 21-46.
13. Berglund, B.E. (ed.) 1991. The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden - the Ystad project. - Ecol. Bull. 41: 1-495.
14. Berglund, B.E., Larsson, L., Lewan, N., Olsson, E.G.A. & Skansjö, S. 1991. Ecological and social factors behind the landscape changes. In: Berglund, B.E. (ed.) The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden - the Ystad project. - Ecol. Bull. 41: 425-445.
15. Bernes, C. & Grundsten, C. 1992. The National Atlas of Sweden. Part 4. The Environment. [Also in Swedish: Miljon.] -SNA, Stockholm, 184 pp.
16. Bladh, G. 1995. Finnskogens landskap och människor under fyra sekler; en Studie av natur och samhalle i förändring. -Högskolan i Karlstad, 403 pp.
17. Borgegård, S.-O. 1980. Ny grönska efter grustäkt. - SNV, Solna, PM 1325, 25 pp.
18. Borgegård, S.-O. 1983. Kalkbrott på Gotland. - Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby, 39 pp.
19. Borgegård, S.-O. 1990. Vegetation development in abandoned gravel pits: effects of surrounding vegetation, substrate and regionality. - J. Veg. Sci. 1: 675-682.
20. Borgegård, S.-O. 1993. Odlingslandskap i Uppsala län. -Länsstyrelsen Uppsala län, Meddel. 1993:4, 114 pp.
21. Borgegård, S.-O. 1994. Förändring och konstans i odlingslandskapet - exemplet Krusenberg, Uppland. - Sven. Bot. Tidskr. 88: 109-125.
22. Borgegård, S.-O. & Persson, S. 1990. Vegetationsgradienter och skötselresultat i Allekvia löväng pä Gotland. - Sven. Bot. Tidskr. 83: 87-103.
23. Borgegård, S.-O. & Rydin, H. 1989a. Biomass, root penetration and heavy metal uptake in birch in a soil cover over copper tailings. - J. Appl. Ecol. 26: 585-595.
24. Borgegård, S.-O. & Rydin, H. 1989b. Utilization of waste products and inorganic fertilizer in the restoration of iron-mine tailings. - J. Appl. Ecol. 26: 1083-1088.
25. Broberg, A. 1990. Bönder och samhälle i statsbildningstid. En bebyggelsearkeologisk studie av agrarsamhället i Norra Roden 700-1350. - Upplands fornminnesförenings tidskrift 52: 1-156.
26. Campbell, Å. 1948. Från vildmark till bygd. - Skrifter utgivna av landsmåls-och folkminnesarkivet i Uppsala, Ser. B:5, 295 pp.
27. Dahlström, A., Borgegård, S.-O. & Rydin, H. 1998. Kärlväxtfloran på nedlagda ängar och åkrar vid torp i Kilsbergen efter 50 och 80 års igenväxning. [The vascular flora after 50 and 90 years of succession in abandoned infields in Kilsbergen, south-central Sweden.] - Sven. Bot. Tidskr. 91: 211-226.
28. Danielsson, S. 1996. Inventering av sandstäpp på Öland 1995 -samt förslag till skötselåtgärder. - Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddel. 1996:1, 43 pp.
29. Ekstam, U. & Forshed, N. 1996. Äldre fodermarker. - Naturvårdsverket, Solna, 318 pp.
30. Ekstam, U., Aronsson, M. & Forshed, N. 1988. Ängar. Om slåttermarker i odlingslandskapet. - Stockholm, 209 pp.
31. Elveland, J. 1979. Dammängar, silängar och raningar -norrländskanaturvårdsobjekt. - Naturvårdsverket PM 1174, Stockholm, 124 pp.
32. Emanuelsson, U. 1987. Översikt över det nordiska kulturlandskapet. In: Emanuelsson, U. & Johansson, C.-E. (eds.) Biotoper i det nordiska kulturlandskapet. - Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn, pp. 91-100.
33. Emanuelsson, U. 1988. A model for describing the development of the cultural landscape. In: Birks, H.H., Birks, H.J.B., Kaland, P.E. & Moe, D. (eds.) The cultural landscape. Past, present and future. - Cambridge University Press, Cambridge, pp. 111-121.
34. Emanuelsson, U., Bergendorff, C., Carlsson, B. Lewan, N. & Nordell, O. 1985. Det skånska kulturlandskapet. - Signum, Lund, 248 pp.
35. Fröberg, L. 1989. The calcicolous lichens on the Great Alvar of Öland, Sweden. - Ph. D. thesis, Lund University.
36. Georgson, K., Johansson, B., Johansson, Y., Kuylenstierna, J., Lenfors, I. & Nilsson, N.-G. (eds.) 1997. Hallands flora. -SBT Förlaget, Lund, 798 pp.
37. Gillner, V. 1971. Något om flora och vegetation i Bohuslän. In: Fries, H. (ed.) Göteborgs och Bohus läns fanerogamer och ormbunkar. - Botaniska Föreningen i Göteborg, Uddevalla, pp. 44-73.
38. Gustafsson, L. & Ahlén, I. (eds.) 1996. The National Atlas of Sweden. Part 16. Geography of plants and animals. [Also in Swedish: Växter och Djur.] - SNA, Stockholm, 160 pp.
39. Gustafsson, L.-Å. 1979. Stäppängar i Östergötland. - Länsstyrelsen i Östergötlands län, Linköping, 261 pp.
40. Haeggström, C.A. 1995. Lövängar i Norden och Balticum. -Nordenskiöld-samfundets Tidskr. 54: 21-58.
41. Haeggström, C.A. 1998. Pollard meadows: Multiple use of human-made nature. In: Kirby, K.J & Watkins, C. (eds.) The ecological history of European forests. - CAB International, Wallingford, pp. 33-41.
42. Hallberg, H.P. 1971. Vegetation auf den Schalenablagerungen in Bohuslän, Schweden. - Acta Phytogeogr. Suec. 56: 1-136.
43. Hallberg, H.P. & Ivarsson, R. 1965. Vegetation of coastal Bohuslän. - Acta Phytogeogr. Suec. 50: 111-122.
44. Hannerberg, D. 1971. Svenskt agrarsamhälle under 1200 år. Gård och åker, skörd och boskap. - Scand. Univ. Books, Stockholm, 131 pp.
45. Ihse, M. 1997. Kan ängen vara en hed? Begreppet "äng" från kulturhistorikerns och botanistens synvinklar. [Can a meadow be a heath? The concept of 'meadow' as used by Swedish botanists and cultural historians.] - Sven. Bot. Tidskr. 91: 211-221.
46. Ingelög, T., Thor, G., Hallingbäck, T., Andersson, R. & Andersson, M. 1993. Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. - Databanken för hotade arter, Uppsala, 559 pp.
47. Jonsson, L. 1995. Effects of restoration on wooded meadows in southeastern Sweden. - Ph. D. Thesis, Lund University.
48. Königsson, L.-K. 1968. The Holocene history of the Great Alvar of Öland. - Acta Phytogeogr. Suec. 55: 1-172.
49. Krahulec, F., Rosén, E. & van der Maarel, E. 1986. Preliminary classification and ecology of dry grassland communities on Öland's Stora Alvar. - Nord. J. Bot. 6: 797-809.
50. Laasimer, L. 1965. Eesti NSV taimkate. (Vegetation of the Estonian S.S.R.) - Valgus, Tallinn, 397 pp.
51. Larsson, K. 1996. Landskapsförändringar i södra Halland från medeltid till nutid. In: Osbeck, P. (ed.) Djur och natur i södra Halland under 1700-talet. - Bokförlaget Spektra, Halmstad, pp. 175-185.
52. Larsson, K. 1997. Mästocka ljunghed. In: Georgson, K., Johansson, B., Johansson, Y., Kuylenstierna, J., Lenfors, I. & Nilsson, N.-G. (eds.) Mailands flora. - SBT Förlaget, Lund, 798 pp.
53. Lindberg, P.S. 1983. Stockholmsfloran. - Norstedts, Stockholm, 280 pp.
54. Lönn, M. 1993. Genetic structure and allozyme-microhabitat associations in Bromus hordeaceus L. - Oikos 68: 99-106.
55. Lönn, M. & Prentice, H.C. 1995. The structure and leaf shape variation in isolated, range-margin populations of the shrum Hippocrepis emerus (Leguminosae). - Ecography 18: 276-285.
56. Lönn, M., Prentice, H.C. & Bengtsson, K. 1996. Genetic structure, allozyme-habitat associations and reproductive fitness in Gypsophila fastigiata (Caryophyllaceae). - Oecologia 106: 308-316.
57. Malmer, N. 1965. The southwestern dwarf shrub heaths. - Acta Phytogeogr. Suec. 50: 123-130.
58. Marklund, E. 1974. Klacken. Naturförhållanden och naturvärden. - Länsstyrelsen i Västmanlands län, 6 pp.
59. Mascher, J.W. 1990. Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] - SBT-redaktionen, Lund, 720 pp.
60. Mattiasson, G. 1974. Sandstäpp. Vegetation, dynamik och skötsel. - Medd. Avd. Ekol. Bot. Lund University 2:4 (2nd ed. 1982), 83 pp.
61. Milberg, P. & Andersson, L. 1998. Dormancy dynamics in buried weed seeds. - Aspects Appl. Biol. 51: 153-158.
62. Müller, S. & Lagerström, S. 1989. Odlingslandskapets villkor. Kulturlandskap i förvandling, en framtidsstudie i Dalarna. - Dalarnas Forskningsråd, rapport 2.
63. Myrdal, J. & Söderberg, J. 1991. Kontinuitetens dynamik. Agrar ekonomi i 1500-talets Sverige. - Almquist & Wiksell International, Stockholm, 576 pp.
64. Olsson, H. 1974. Studies on south Swedish sand ecosystems. -Acta Phytogeogr. Suec. 60: 1-170.
65. Påhlsson, L. 1974. Relationship of soil, microclimate and vegetation on a sandy hill. - Oikos 25: 21-34.
66. Påhlsson, L. (ed.) 1994. Vegetationstyper i Norden. Tema Nord 1994: 665. - Nordiska ministerrådet, Köpenhamn, 627 pp.
67. Påhlsson, L. (ed.) 1999. Markanvändning och vegetation i nordiska odlingslandskap. - Nordisk Ministerråd. Tema-Nord 1999: 555, Købnhavn, 301 pp.
68. Pettersson, B. 1958. Dynamik och konstans i Gotlands flora och Vegetation. - Acta Phytogeogr. Suec. 40: 1-288.
69. Pettersson, B. 1965. Gotland and Öland. Two limestone islands compared. - Acta Phytogeogr. Suec. 50: 131-140.
70. Prentice, H.C. & Cramer, W. 1990. The plant community as a niche bioassay: environmental correlates of local variation in Gypsophila fastigiata. - J. Ecol. 78: 313-325.
71. Prentice, H.C., Lönn, M., Lefkovitch, L.P. & Runyeon, H. 1995. Associations between allele frequencies in Festuca ovina and habitat variation in the alvar grasslands on the Baltic island of Öland. - J. Ecol. 83: 391-401.
72. Rejmánek, M. & Rosén, E. 1988.The effects of colonizing shrubs (Juniperus communis and Potentilla fruticosa) on species richness in the grasslands of Stora Alvaret, Öland (Sweden). - Acta Phytogeogr. Suec.76: 67-72.
73. Romell, L.-G. 1952. Heden. In: Natur i Halland. - Bokförlaget Svensk Natur, Stockholm, pp. 331-347.
74. Rosén, E. 1982. Vegetation development and sheep grazing in limestone grasslands of south Öland, Sweden. - Acta Phytogeogr. Suec. 72: 1-104.
75. Rosén, E. 1988a. Development and seedling establishment within a Juniperus communis stand on Öland. - Acta Bot. Neerl. 37: 193-201.
76. Rosén, E. 1988b. Shrub expansion in alvar grasslands on Öland. - Acta Phytogeogr. Suec. 76: 87-100.
77. Rosén, E. 1995. Periodic droughts and long-term dynamics of alvar grassland vegetation on Öland, Sweden. - Folia Geobot. Phytotax. 30: 131-140.
78. Runyeon, H. 1997. Variation in Silene vulgaris and S. uniflora (Caryophyllaceae): genetic diversity, gene flow and habitat selection. - Ph. D. Thesis, Lund University.
79. Rusch, G. 1993. The role of regeneration by seed in the dynamics of limestone grassland communities. - Ph. D. Thesis, Uppsala University.
80. Sjörs, H. 1967. Nordisk växtgeografi, 2nd. ed. - Scandinavian University Books, Stockholm, 240 pp.
81. Slotte, H. & Göransson, H. (eds.) 1996. Lövtäkt och stubbskottsbruk. Människans förändring av landskapet - boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog. - Kungl. Skogs-och Lantbruksakademien, Stockholm, Del I-II: 1-464.
82. Sterner, R. 1922. The continental elements in the flora of South Sweden. - Geogr. Ann. 1922, pp. 221-444.
83. Sterner, R. 1926. Ölands växtvärld. In: Södra Kalmar län. III. -Kalmar, 237 pp.
84. Sterner, R. 1948. Flora der Insel Öland. - Acta Phytogeogr. Suec. 9: 1-169.
85. Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. (Flora der Insel Öland, 2nd ed. revised by Lundqvist, Å.) - Forskningsrådens Förlagstjänst, Lund, 400 pp.
86. Svensson, R. & Glimskär, A. 1993. Våtmarkernas värde for flora och fauna. Skötsel, restaurering och nyskapande. -Naturvårdsverket Rapport 4175, 163 pp.
87. Svensson, R. & Wigren, M. 1986. A survey of the history, biology and preservation of some retreating synanthropic plants. -Acta Univ. Ups., Symb. Bot. Ups. 25(4), VIII + 74 pp.
88. Svensson, R., Wigren-Svensson, M. & Ingelög, T. 1993. Hotade åkerogräs. Biologi och bevarande i allmogeåkrar. -Databanken för hotade arter, Uppsala, 103 pp.
89. Thompson, K., Bakker, J. & Bekker, R. 1997. The soil seed bank of north west Europe. Methodology, density and longevity. - Cambridge Univ. Press, Cambridge, 276 pp.
90. van der Maarel, E. & Sykes, M.T. 1993. Small-scale plant species turnover in a limestone grassland: the carousel model and some comments on the niche concept. - J. Veg. Sci. 4: 179-188.
91. van der Maarel, E. & Sykes, M.T. 1997. Rates of small-scale species mobility in alvar limestone grassland. - J. Veg. Sci. 8: 199-208.
92. Welinder, S. 1975. Prehistoric agriculture in eastern middle Sweden. - Acta Archaelogica Lundensis, Series in 8° minore No. 4: 1-102.
93. Welinder, S. 1986. Erosion and leaching in a Bronze Age ecosystem. - Striae 24: 157-159.
94. Welinder, S. 1998. Del I. Neoliticum - Bronsålder 3900-500 f. kr., pp. 13-236. - In: Welinder, S., Pedersen, E.A. & Widgren, M. 1998. Jordbrukets första femtusen år. 4000 f. kr.-1000 e. kr. Natur och Kultur/LTs förlag, Borås, 504 pp.
95. Widén, B. 1980. Flowering strategies in the Helianthemum oelandicum (Cistaceae) complex on Öland, Sweden. - Bot. Not. 133: 99-115.
96. Widén, B. 1988. Partitioning of variation in pubescence of a dwarf shrub, Helianthemum oelandicum. - Acta Phytogeogr. Suec. 76: 135-156.
97. Windelhed, B. 1995. Barknåre by. Markanvändning och bebyggelse i en uppländsk by under tusen år. - Ph. D. Thesis, Stockholm University.
98. Zamfir, M. 1999. From pattern to process - studies on limestone grassland, with emphasis on the bryophyte-lichen layer and its effects on vascular plants. - Ph. D. Thesis, Uppsala University.